Läsåret 2012/2013 påbörjade 618 nybörjarstudenter biomedicinsk analytikerutbildningen, sex år senare hade endast hälften av dem slutfört den. Enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet behövs 500 nyexaminerade biomedicinska analytiker per år för att möta kommande behov. Enligt en annan rapport från samma myndighet examineras drygt 300 per år.

I slutet av 2019 släppte Universitetskanslersämbetet (UKÄ) rapporterna ”Framtidens behov av högskoleutbildade – genomgång av 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035” och ”Universitet och högskolor – Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2017/18”.

I den förstnämnda tas behovet av biomedicinska analytiker på lång sikt upp, bland annat genom en beräkning av hur många som behöver examineras årligen fram till 2035. Den andra rapporten tar upp just hur många som tar examen från ett antal olika utbildningar som leder till yrkesexamen, däribland biomedicinsk analytikerutbildningen. Och det står klart att tillgången inte möter efterfrågan i nuvarande takt.

Behovet

Rapporten som tar upp framtidens behov utgår bland annat från SCB:s befolkningsprognos och förutspår ett stort glapp mellan tillgång och efterfrågan på förvärvsarbetande biomedicinska analytiker. Tillgången beräknas till 8 800 och efterfrågan till 11 500. Kortfattat skulle det behöva examineras drygt 200 fler än i dag varje år, för att möta behovet. Behovet beräknas till 516 nyexaminerade varje år under 2022–2035. I ett räkneexempel där man utgår från att 73% av nybörjarstudenterna till slut tar sin examen, skulle det behövas 707 nybörjarstudenter per år.

Genomströmningen

Den andra rapporten visar att skolorna ökat antalet antagna år för år. Läsåret 2008/2009 påbörjade 400 nybörjarstudenter biomedicinsk analytikerutbildningen, läsåret 2012/2013 hade antalet stigit till 618 (se tabell). I takt med fler antagna har den procentuella andeled som tar sin examen sjunkit och de senaste uppföljda årskullarna har resulterat i drygt 300 examinerade. I rapporten följs nybörjarstudenterna upp till och med tre år efter beräknad examensdatum vid normal studietid. Av 618 nybörjarstudenter läsåret 2012/2013 hade 51% tagit sin biomedicinsk analytikerexamen. Av resterande hade 11% tagit en annan examen, 13% var registrerade på andra utbildningar, 21% var inte registrerade på någon utbildning och 4% var fortfarande registrerade på biomedicinsk analytikerutbildningen.

– Siffrorna stämmer väl överens med det vi sett när vi själva följt upp genomströmningen både lokalt och nationellt. Trots kraftiga överintag ökar inte genomströmningen. Man kan egentligen bara spekulera kring vad det beror på men i Göteborg har det varit en trend på de flesta utbildningsprogram vid Sahlgrenska Akademin, säger Camilla Hesse som är programansvarig för biomedicinsk analytikerprogrammet på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.

– Man skulle kunna tänka sig att om vi tar in fler studenter kommer vi ha fler som inte har så höga betyg från gymnasiet men vi kan inte helt se ett sådant samband. Till exempel har apotekarprogrammet sett att studenterna har högre betyg från gymnasiet men presterar sämre på universitetet trots att kurserna inte förändrats. Orsakerna är svåra att förklara men kan möjligen bero på sämre förkunskaper eller att studenterna inte är vana vid att studera på det sätt som man gör på universitetet.

Vad kan vi göra?

Att ta in över 700 nybörjarstudenter och hoppas på att tre fjärdedelar tar examen verkar inte vara en framkomlig väg. Är det då utbildningen som behöver anpassa sig, eller är det yrket som behöver utvecklas? I Göteborg diskuteras frågan kontinuerligt, både i samarbete med Västra Götalandsregionen och vid nätverksträffar med andra utbildningsorter.

– Även arbetsgivare behöver fundera över hur framtidens medarbetare ser ut, vilka möjligheter som finns för vidareutbildning och karriär. Något jag ser som ett problem för professionen är att arbetsgivare anställer personal utan legitimation, vilket man så klart måste med tanke på personalsituationen, men som kan göra det svårt att motivera tre års universitetsstudier. Det blir otydligt varför legitimationen behövs när det anställs till exempel biologer och molekylärbiologer på laboratorierna, säger Camilla Hesse som ser positiva tendenser bland nuvarande studenter.

– Det verkar som de studentgrupper vi nu har presterar något bättre och detta kommer vi så klart försöka följa upp genom att till exempel titta på genomströmning. Vi diskuterar även hur vi kan locka rätt studenter till utbildningen och hur vi kan marknadsföra yrket ytterligare.