”Det är alltid viktigt att skriva ett bra cv”

Biomedicinsk analytiker är ett bristyrke och konkurrensen om jobben är liten på både kort och lång sikt i de flesta delar av landet enligt Arbetsförmedlingens prognoser. Behöver man ändå anstränga sig för att skriva ett bra cv och jobbansökan?

Laboratoriet har pratat med Josefin Sederlin, rekryteringspartner på Karolinska Universitetssjukhuset, och Maria Forsblom, sektionschef på klinisk kemi och KUL 24Sju på Karolinska Universitetslaboratoriet. Båda har stor vana av rekrytering och av att läsa ansökningar från biomedicinska analytiker.

BIOMEDICINSK ANALYTIKER ÄR ETT BRISTYRKE, ÄR DET ÄNDÅ VIKTIGT MED BRA CV OCH ANSÖKAN?

Josefin Sederlin (JS): Det är alltid viktigt att skriva ett bra cv. De som rekryterar till ett bristyrke vill liksom alla andra anställa de bäst lämpade kandidaterna. Om det uppstår konkurrens så är cv:t det första steget att visa upp sig med. Med ett bra cv så känner mottagaren förhoppningsvis att den här personen måste jag bara få ett möte med! Se cv:t som en kontaktannons eller första dejt, det är inte säkert att ni blir tillsammans även om det bara finns en att välja på. Det gäller att ge ett bra första intryck!

Maria Forsblom (MF): Att biomedicinsk analytiker är ett bristyrke gör att många verksamheter redan går med flertalet vakanser. Det gör det ännu viktigare att rekrytera rätt person eftersom man då är ännu mer beroende av ett välfungerande team. En dåligt skriven ansökan signalerar inte till mig som rekryterande chef att jag hittat den person som jag söker, snarare tvärtom. Sannolikheten är stor att den ansökan sållas bort redan i första urvalsprocessen.

 

KAN MAN SÅLLAS BORT PÅ GRUND AV EN DÅLIG ANSÖKAN, ÄVEN OM MERITERNA ÄR DE RÄTTA?

JS: I första hand ser man till meriterna, men en sämre ansökan i konkurrens med bättre gör dina förutsättningar sämre inför ett första möte i rekryteringen. Om du inte lyckas visa dina meriter överskådligt så kan mottagaren missa att du är den rätta kandidaten, så det är riskfyllt att skicka in en dålig ansökan. Den kan även ge intrycket att du inte är så intresserad av tjänsten.

MF: Ja. Om man till exempel skickat med ett personligt brev som uppenbart är skrivet för en annan tjänst än den man sökt. Det har hänt flera gånger att jag fått ett bra cv men sedan mötts av ett personligt brev där den sökande uttrycker hur gärna han eller hon vill jobba inom en helt annan verksamhet. Det är inget som imponerar.

 

OM VI VÄNDER PÅ DET, KAN EN BRA ANSÖKAN VÄGA UPP BRISTER I TILL EXEMPEL ERFARENHET?

JS: Ja, absolut. Lyckas man väcka intresse genom att berätta vad man kan tillföra organisationen och varför man ska anställa just hen så finns stora möjligheter att väga upp brister i erfarenhet. Det handlar ju ofta inte bara om hur länge man arbetat inom ett visst område, utan om hur man faktiskt hanterar att lösa arbetsuppgifter i framtiden.

MF: Absolut. När jag läser en ansökan bildar jag mig samtidigt en första uppfattning om personen och det ”första intrycket” grundar sig inte bara på tidigare erfarenheter och formella kompetenser. Det handlar också om hur man disponerat sin ansökan, hur man formulerat sig och vad man väljer att berätta. Är man nyutexaminerad får de faktorerna ännu större betydelse. Med en snygg och prydlig ansökan är det mer troligt att jag som chef får en positiv bild eftersom jag blir mer benägen att tillskriva den sökande positiva egenskaper som noggrann, strukturerad och professionell. Talar man dessutom om varför man söker den aktuella tjänsten, vad man har för ambitioner och på vilket sätt man tror sig kunna bidra till verksamheten så har man en väldigt bra utgångspunkt.

 

JÄMFÖRT MED ANDRA YRKESKATEGORIER, HUR ÄR BIOMEDICINSKA ANALYTIKER PÅ ATT SKRIVA ANSÖKNINGAR?

JS: Generellt är ansökningar från biomedicinska analytiker mer detaljerade när det gäller medicinsk kunskap. När det kommer till att beskriva sina egenskaper och vad man kan tillföra så finns det många andra grupper som har en mer säljande approach. Det kan man tänka på lite mer som biomedicinsk analytiker, att lyfta fram egenskaper som att kunna driva projekt och att vara en god ledare. Det kan göra dig ännu mer intressant för tjänsten. Ofta finns det utvecklingsvägar som du kanske inte vet om när du skickar din ansökan.

 

ÄR DET VANLIGT ATT EN ANSÖKAN OCH EN INTERVJU GER HELT OLIKA BILDER AV EN PERSON?

JS: Det händer då och då att cv och intervju ger helt olika bild av en person. Då väger den personliga intervjun tyngst och det är viktigt att rekryteraren har gjort en djupgående bedömning av kandidaten. Det kan hända att man över- eller undersålt sig själv i cv:t och i båda fallen är det viktigt att få fram rätt bild. Det händer att cv:t inte stämmer, då är det såklart viktigt att ta referenser som komplement.

MF: Oftast stämmer bilden överens men ibland får man en helt annan uppfattning vid intervjun. I dessa fall väger intervjun alltid tyngst eftersom man då bekräftar, förstärker eller förkastar den uppfattning man bildade sig när man först läste ansökan. Vid intervjuer tycker jag att det är mer intressant att höra HUR de sökande svarar på frågor än VAD de svarar.

 

SER NI NÅGRA TYDLIGA GENERATIONSSKILLNADER NÄR NI REKRYTERAR?

MF: Yngre personer, särskilt nyexaminerade, är ofta mer självsäkra och har ibland en tendens att överskatta sin förmåga. De har lite svårare att se helheten, och sin del i den, eftersom som de har mer fokus på den egna individen. Jag upplever också att många unga är mer intresserade av vidareutbildning, forskning och projekt än att arbeta inom sjukvården. Äldre medarbetare sitter på mycket värdefull kompetens och har ofta en väldigt bra helhetssyn och förståelse för verksamheten. Jag kan uppleva att de äldre oroar sig för framtiden i större utsträckning än de yngre och att de ibland har lite svårare att ta till sig nya arbetssätt och metoder. Det senare kan kanske bero på att äldre medarbetare har en annan utbildningsbakgrund än de yngre. Jag vill dock poängtera att mina svar är generaliserade och att det såklart finns undantag i båda läger.

 

MÅNGA BÖRJAR PLUGGA TILL BIOMEDICINSK ANALYTIKER DIREKT EFTER GYMNASIET OCH SAKNAR DÄRFÖR ARBETSLIVSERFARENHET. VAD SKA MAN DÅ FOKUSERA PÅ I SIN CV?

JS: Fokusera på dina drivkrafter, ditt bidrag till verksamheten och dina egenskaper. Lyft fram projekt och ideella arbeten och om du är engagerad inom idrott eller annan verksamhet som till exempel ledare. Det är mycket värdefullt för rekryterande chef.

MF: Rent formellt är det också viktigt för mig att den sökande har en fullständig examen och möjlighet att söka legitimation om man inte redan har fått den. Själva betygen är inte speciellt viktiga.

 

VAD TITTAR NI FRAMFÖR ALLT PÅ I EN ANSÖKAN, BEROENDE PÅ OM DEN SOM SÖKER JOBB ÄR NYEXAMINERAD ELLER ERFAREN?

JS: Om du är nyexaminerad så vill vi ofta att man ser det första jobbet på lite längre sikt då det ofta är en lång inlärningsperiod när man är helt ny. Har man lång erfarenhet så tittar man ofta på vilken drivkraft kandidaten har och ibland om det finns potential att bli ledare av något slag.

MF: Jag tittar alltid på vilken utbildning och vilka tidigare arbetslivserfarenheter den sökande har. Är det en person med yrkeserfarenhet tittar jag på vilken typ av laboratorium man jobbat på och vilka instrument, metoder och it-system man har vana av, och om man haft några särskilda ansvarsområden. Är man nyutexaminerad är det framför allt utformning av cv, ambitioner och fullständig examen som är viktigt.

 

Rekryteringsexperternas bästa tips

JA – DET HÄR SKA DU HA MED I DIN ANSÖKAN

  • Tydliga rubriker och disposition.
  • Lättläst text.
  • Skriv alltid tidigare arbetslivserfarenheter och utbildningar i kronologisk ordning och börja med det senaste.
  • Beskriv kort vad dina ansvarsområden har varit och vad du bidragit med och lärt dig.
  • Max två sidor inklusive cv och ansökan.
  • Gärna en bild om den är professionell eller speglar dig som person.
  • Kontaktuppgifter och grundläggande information om dig själv.
  • Tala om vilka metoder du har arbetat med (om du har tidigare vana av laboratoriearbete).

Glöm inte att motivera varför man ska anställa just dig. Ansökan ska vara snygg och prydlig och inte för lång och den ska vara relevant för den tjänst man söker. Det är viktigt att alltid bifoga ett personligt brev.

NEJ – FEL SOM DU INTE SKA GÖRA

  • Att ta med för mycket personlig information – berätta inte om dina 13 katter.
  • Att skicka med bilder som tagits i fel sammanhang, till exempel på stranden.
  • Att glömma skriva kontaktuppgifter.
  • Att skriva alla jobb man någonsin haft 20 år tillbaka i tiden – det blir rörigt och irrelevant.
  • Att lämna oförklarliga glapp i tidslinjen när du beskriver tidigare arbetslivserfarenheter.

Skicka absolut inte in en ansökan som uppenbart är skriven för en helt annan tjänst än den du sökt. Att som arbetssökande inte bemöda sig med att skicka in en uppdaterad och korrekt ansökan tyder på en total brist på engagemang och intresse och en sådan ansökan går alltid bort.

 

HUR PERSONLIG SKA MAN VARA I SIN ANSÖKAN?

Josefin Sederlin:
– Ofta är det bra att vara mindre personlig än vad man tror. Fokusera på ditt bidrag till verksamheten och beskriv dina erfarenheter och kompetenser i första hand, gärna på ett personligt sätt så att man får en bild av dig som kandidat. Det är helt irrelevant att höra om ditt trädgårdsintresse och stora rosodling om du inte kan väva ihop det med en egenskap som rekryterande chef efterfrågar.

Mara Forsblom:
– Lagom. Det är alltid trevligt att få en fördjupad bild av den som söker tjänsten men eftersom man gärna får hålla sin ansökan ganska kort så lämnar det inte något större utrymme för utsvävningar.

Biomedicinsk analytiker är ett bristyrke och konkurrensen om jobben är liten på både kort och lång sikt i de flesta delar av landet enligt Arbetsförmedlingens prognoser. Behöver man ändå anstränga sig för att skriva ett bra cv och jobbansökan?

Laboratoriet har pratat med Josefin Sederlin, rekryteringspartner på Karolinska Universitetssjukhuset, och Maria Forsblom, sektionschef på klinisk kemi och KUL 24Sju på Karolinska Universitetslaboratoriet. Båda har stor vana av rekrytering och av att läsa ansökningar från biomedicinska analytiker.

BIOMEDICINSK ANALYTIKER ÄR ETT BRISTYRKE, ÄR DET ÄNDÅ VIKTIGT MED BRA CV OCH ANSÖKAN?

Josefin Sederlin (JS): Det är alltid viktigt att skriva ett bra cv. De som rekryterar till ett bristyrke vill liksom alla andra anställa de bäst lämpade kandidaterna. Om det uppstår konkurrens så är cv:t det första steget att visa upp sig med. Med ett bra cv så känner mottagaren förhoppningsvis att den här personen måste jag bara få ett möte med! Se cv:t som en kontaktannons eller första dejt, det är inte säkert att ni blir tillsammans även om det bara finns en att välja på. Det gäller att ge ett bra första intryck!

Maria Forsblom (MF): Att biomedicinsk analytiker är ett bristyrke gör att många verksamheter redan går med flertalet vakanser. Det gör det ännu viktigare att rekrytera rätt person eftersom man då är ännu mer beroende av ett välfungerande team. En dåligt skriven ansökan signalerar inte till mig som rekryterande chef att jag hittat den person som jag söker, snarare tvärtom. Sannolikheten är stor att den ansökan sållas bort redan i första urvalsprocessen.

 

KAN MAN SÅLLAS BORT PÅ GRUND AV EN DÅLIG ANSÖKAN, ÄVEN OM MERITERNA ÄR DE RÄTTA?

JS: I första hand ser man till meriterna, men en sämre ansökan i konkurrens med bättre gör dina förutsättningar sämre inför ett första möte i rekryteringen. Om du inte lyckas visa dina meriter överskådligt så kan mottagaren missa att du är den rätta kandidaten, så det är riskfyllt att skicka in en dålig ansökan. Den kan även ge intrycket att du inte är så intresserad av tjänsten.

MF: Ja. Om man till exempel skickat med ett personligt brev som uppenbart är skrivet för en annan tjänst än den man sökt. Det har hänt flera gånger att jag fått ett bra cv men sedan mötts av ett personligt brev där den sökande uttrycker hur gärna han eller hon vill jobba inom en helt annan verksamhet. Det är inget som imponerar.

 

OM VI VÄNDER PÅ DET, KAN EN BRA ANSÖKAN VÄGA UPP BRISTER I TILL EXEMPEL ERFARENHET?

JS: Ja, absolut. Lyckas man väcka intresse genom att berätta vad man kan tillföra organisationen och varför man ska anställa just hen så finns stora möjligheter att väga upp brister i erfarenhet. Det handlar ju ofta inte bara om hur länge man arbetat inom ett visst område, utan om hur man faktiskt hanterar att lösa arbetsuppgifter i framtiden.

MF: Absolut. När jag läser en ansökan bildar jag mig samtidigt en första uppfattning om personen och det ”första intrycket” grundar sig inte bara på tidigare erfarenheter och formella kompetenser. Det handlar också om hur man disponerat sin ansökan, hur man formulerat sig och vad man väljer att berätta. Är man nyutexaminerad får de faktorerna ännu större betydelse. Med en snygg och prydlig ansökan är det mer troligt att jag som chef får en positiv bild eftersom jag blir mer benägen att tillskriva den sökande positiva egenskaper som noggrann, strukturerad och professionell. Talar man dessutom om varför man söker den aktuella tjänsten, vad man har för ambitioner och på vilket sätt man tror sig kunna bidra till verksamheten så har man en väldigt bra utgångspunkt.

 

JÄMFÖRT MED ANDRA YRKESKATEGORIER, HUR ÄR BIOMEDICINSKA ANALYTIKER PÅ ATT SKRIVA ANSÖKNINGAR?

JS: Generellt är ansökningar från biomedicinska analytiker mer detaljerade när det gäller medicinsk kunskap. När det kommer till att beskriva sina egenskaper och vad man kan tillföra så finns det många andra grupper som har en mer säljande approach. Det kan man tänka på lite mer som biomedicinsk analytiker, att lyfta fram egenskaper som att kunna driva projekt och att vara en god ledare. Det kan göra dig ännu mer intressant för tjänsten. Ofta finns det utvecklingsvägar som du kanske inte vet om när du skickar din ansökan.

 

ÄR DET VANLIGT ATT EN ANSÖKAN OCH EN INTERVJU GER HELT OLIKA BILDER AV EN PERSON?

JS: Det händer då och då att cv och intervju ger helt olika bild av en person. Då väger den personliga intervjun tyngst och det är viktigt att rekryteraren har gjort en djupgående bedömning av kandidaten. Det kan hända att man över- eller undersålt sig själv i cv:t och i båda fallen är det viktigt att få fram rätt bild. Det händer att cv:t inte stämmer, då är det såklart viktigt att ta referenser som komplement.

MF: Oftast stämmer bilden överens men ibland får man en helt annan uppfattning vid intervjun. I dessa fall väger intervjun alltid tyngst eftersom man då bekräftar, förstärker eller förkastar den uppfattning man bildade sig när man först läste ansökan. Vid intervjuer tycker jag att det är mer intressant att höra HUR de sökande svarar på frågor än VAD de svarar.

 

SER NI NÅGRA TYDLIGA GENERATIONSSKILLNADER NÄR NI REKRYTERAR?

MF: Yngre personer, särskilt nyexaminerade, är ofta mer självsäkra och har ibland en tendens att överskatta sin förmåga. De har lite svårare att se helheten, och sin del i den, eftersom som de har mer fokus på den egna individen. Jag upplever också att många unga är mer intresserade av vidareutbildning, forskning och projekt än att arbeta inom sjukvården. Äldre medarbetare sitter på mycket värdefull kompetens och har ofta en väldigt bra helhetssyn och förståelse för verksamheten. Jag kan uppleva att de äldre oroar sig för framtiden i större utsträckning än de yngre och att de ibland har lite svårare att ta till sig nya arbetssätt och metoder. Det senare kan kanske bero på att äldre medarbetare har en annan utbildningsbakgrund än de yngre. Jag vill dock poängtera att mina svar är generaliserade och att det såklart finns undantag i båda läger.

 

MÅNGA BÖRJAR PLUGGA TILL BIOMEDICINSK ANALYTIKER DIREKT EFTER GYMNASIET OCH SAKNAR DÄRFÖR ARBETSLIVSERFARENHET. VAD SKA MAN DÅ FOKUSERA PÅ I SIN CV?

JS: Fokusera på dina drivkrafter, ditt bidrag till verksamheten och dina egenskaper. Lyft fram projekt och ideella arbeten och om du är engagerad inom idrott eller annan verksamhet som till exempel ledare. Det är mycket värdefullt för rekryterande chef.

MF: Rent formellt är det också viktigt för mig att den sökande har en fullständig examen och möjlighet att söka legitimation om man inte redan har fått den. Själva betygen är inte speciellt viktiga.

 

VAD TITTAR NI FRAMFÖR ALLT PÅ I EN ANSÖKAN, BEROENDE PÅ OM DEN SOM SÖKER JOBB ÄR NYEXAMINERAD ELLER ERFAREN?

JS: Om du är nyexaminerad så vill vi ofta att man ser det första jobbet på lite längre sikt då det ofta är en lång inlärningsperiod när man är helt ny. Har man lång erfarenhet så tittar man ofta på vilken drivkraft kandidaten har och ibland om det finns potential att bli ledare av något slag.

MF: Jag tittar alltid på vilken utbildning och vilka tidigare arbetslivserfarenheter den sökande har. Är det en person med yrkeserfarenhet tittar jag på vilken typ av laboratorium man jobbat på och vilka instrument, metoder och it-system man har vana av, och om man haft några särskilda ansvarsområden. Är man nyutexaminerad är det framför allt utformning av cv, ambitioner och fullständig examen som är viktigt.

 

Rekryteringsexperternas bästa tips

JA – DET HÄR SKA DU HA MED I DIN ANSÖKAN

  • Tydliga rubriker och disposition.
  • Lättläst text.
  • Skriv alltid tidigare arbetslivserfarenheter och utbildningar i kronologisk ordning och börja med det senaste.
  • Beskriv kort vad dina ansvarsområden har varit och vad du bidragit med och lärt dig.
  • Max två sidor inklusive cv och ansökan.
  • Gärna en bild om den är professionell eller speglar dig som person.
  • Kontaktuppgifter och grundläggande information om dig själv.
  • Tala om vilka metoder du har arbetat med (om du har tidigare vana av laboratoriearbete).

Glöm inte att motivera varför man ska anställa just dig. Ansökan ska vara snygg och prydlig och inte för lång och den ska vara relevant för den tjänst man söker. Det är viktigt att alltid bifoga ett personligt brev.

NEJ – FEL SOM DU INTE SKA GÖRA

  • Att ta med för mycket personlig information – berätta inte om dina 13 katter.
  • Att skicka med bilder som tagits i fel sammanhang, till exempel på stranden.
  • Att glömma skriva kontaktuppgifter.
  • Att skriva alla jobb man någonsin haft 20 år tillbaka i tiden – det blir rörigt och irrelevant.
  • Att lämna oförklarliga glapp i tidslinjen när du beskriver tidigare arbetslivserfarenheter.

Skicka absolut inte in en ansökan som uppenbart är skriven för en helt annan tjänst än den du sökt. Att som arbetssökande inte bemöda sig med att skicka in en uppdaterad och korrekt ansökan tyder på en total brist på engagemang och intresse och en sådan ansökan går alltid bort.

 

HUR PERSONLIG SKA MAN VARA I SIN ANSÖKAN?

Josefin Sederlin:
– Ofta är det bra att vara mindre personlig än vad man tror. Fokusera på ditt bidrag till verksamheten och beskriv dina erfarenheter och kompetenser i första hand, gärna på ett personligt sätt så att man får en bild av dig som kandidat. Det är helt irrelevant att höra om ditt trädgårdsintresse och stora rosodling om du inte kan väva ihop det med en egenskap som rekryterande chef efterfrågar.

Mara Forsblom:
– Lagom. Det är alltid trevligt att få en fördjupad bild av den som söker tjänsten men eftersom man gärna får hålla sin ansökan ganska kort så lämnar det inte något större utrymme för utsvävningar.

Läs mer

Låt oss tala om etik: ”Motvillig patient”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman.  IBL:s etiska kommitté beskriver situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor. Dilemman presenteras i tidningen Laboratoriet, på IBL:s webbplats samt på IBL:s Facebooksida.

Dilemma nr 1 – 2019: ”Motvillig patient”

Du blir utringd till en avdelning för att ta prov på en patient. Inget ovanligt, ett prov som ni tar ibland och som är viktig för kontinuerlig diagnostik.

När du kommer till avdelningen och patientens rum är det flera där: läkare, sjuksköterska och ytterligare en person. Patienten vill inte ta provet och den extra personen försöker övertala hen. Utifrån diskussionen kan du dra slutsatsen att patienten bor på något form av boende med personal.

Personalen säger: ”Det är mycket viktigt att provet tas, och vi vill inte komma hit igen!”.

”Det är regelrätta övergrepp när jag uttryckligen säger att jag inte vill!” säger patienten. Sedan vänder hen sig mot dig: ”Och du då? Är du likadan? Jag vill inte att du sticker mig!”

Du presenterar dig och förklarar tydligt din uppgift för patienten. Du bestämmer dig för att ta provet om patienten ej rycker undan handen. Under hela provtagningsmomentet sitter patienten stilla och säger inget. Du ger patienten utrymme att verbalt eller fysiskt visa ovilja till provtagningen. När provet är taget utbrister hen: ”Det var det jag visste, du är precis som alla andra! Du tog provet mot min vilja fast jag uttryckligen sagt att jag inte ville det!”

VAD SKULLE DU HA GJORT?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta om era tankar och diskussioner. Har ni kanske varit med om ett liknande fall? Ni kan också diskutera dilemmat på IBL:s Facebooksida.

Läs mer

”Tillsammans skapar vi den bästa vården”

Drygt 300 deltagare samlades under två intensiva dagar när Diagnostikforum tog plats på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm 8-9 oktober. Temat för2018 var ”Tillsammans skapar vi den bästa vården” och förutom riktade block mot laboratoriemedicin och klinisk fysiologi fokuserade stora delar av programmet på biomedicinska analytikers roll i vården idag och i framtiden.

Diagnostikforum fokuserade på biomedicinska analytikers roll idag och i framtiden

Över 300 deltagare, närmare 40 programpunkter och 50 namn i föreläsarlistan kräver noggranna förberedelser och många har jobbat hårt bakom kulisserna för att få allt att funka. Karin Bouma och Andreas Malmgren har, förutom att föreläsa och moderera, jobbat med klinisk fysiologi-blocket i programmet.

– Vår ambition var att programinnehållet skulle spegla hela klinisk fysiologi-området. Det vill säga klinisk fysiologi, nuklearmedicin och klinisk neurofysiologi vilka alla är områden där en biomedicinsk analytiker med vår inriktning kan arbeta. Föreläsarna representerade de olika inriktningarna och utgångspunkten var att biomedicinska analytiker skulle ges möjlighet att föreläsa, berättar Andreas Malmgren.

Andreas Malmgren, klinisk lärare och doktorand inom klinisk medicin med inriktning klinisk fysiologi, Lunds universitet

Karin Bouma berättar om arbetet med programmet, som började med att hon fick frågan från projektgruppen för Diagnostikforum under våren.

– Eftersom jag brinner för vårt yrke och området klinisk fysiologi så kunde jag inte säga nej. Formen för programmet och temat ”tillsammans skapar vi den bästa vården” var redan på plats, så mitt jobb var att hitta innehåll som passade. Att enas om innehåll var absolut inget problem och Andreas kontakter ute i landet och mina kontakter i Stockholm kompletterade varandra.

Karin Bouma, biträdande programdirektor för BMA-programmet på Karolinska Institutet.

POSITIV RESPONS

Karin Bouma berättar att den respons hon tagit del av varit positiv, och att hon tycker det är viktigt med ett eget klinisk fysiologiprogram under konferensen. Både hon och Andreas hade hoppats på bättre uppslutning från deltagare med klinisk fysiologi-inriktning.

– Det är någonting cheferna behöver bli bättre på, att passa på att låta yrkesverksamma biomedicinska analytiker medverka vid sådana här forum. Det finns så lite för oss biomedicinska analytiker och det här var ett ypperligt tillfälle både att förkovra sig och nätverka med andra biomedicinska analytiker, säger Karin Bouma.

– Här får vi också ställa oss frågan hur vi på bästa sätt marknadsför Diagnostikforum framöver då detta är en fantastisk möjlighet för biomedicinska analytiker att mötas. Här ges man möjlighet att ta del av andras forskning och förbättringsarbeten eller så kan man presentera sitt eget, säger Andreas Malmgren.

Läs mer

Studentforum: Ledarskap och kommunikation för framtidens biomedicinska analytiker

Laboratoriet har pratat med Sophia Godau, biomedicinsk analytikerstudent på termin fem (i Sundsvall) och ordförande i Vårdförbundet student. Sophia Godau var deltagare på det internationella studentforumet under IFBLS i Florens tidigare i höst, och höll själv i programpunkten Studentforum under Diagnostikforum 2018.

Du tog med dig temat ledarskap och kommunikation från IFBLS till Diagnostikforum. Varför är det en viktig fråga?

– Det är en viktig fråga eftersom vi studenter är de som väldigt snart kommer vara framtidens hälso- och sjukvård, framtidens biomedicinska analytiker. Det är otroligt viktigt att vi studenter inser att vi är framtiden och att bollen inte bara ligger hos de som redan varit yrkesverksamma under lång tid. Vi kan bidra med nya perspektiv och idéer och vi har en annan och ny syn på världen, sociala medier och kommunikation. Ledarskap och kommunikation hänger ihop mycket för mig, speciellt i det här fallet. Vi kan inte förvänta oss att leda framtidens sjukvård och vår profession om vi inte kommunicerar vad vi gör, vilket faktiskt är en av de stora frågorna som diskuterades på IFBLS också. Nämligen hur vi gör vår profession mer synlig och hur vi ska kommunicera vad vi gör. Jag valde att ta med mig temat till Diagnostikforum, dels för att jag ville att studenterna här hemma skulle få ta del av vad vi diskuterade på IFBLS och dels för att det är ett otroligt viktigt ämne att diskutera. För att kunna leda vår profession framåt, kommunicera vårt ansikte utåt och för att förbättra hälso- och sjukvården.

Vad hoppas du att deltagarna tar med sig tillbaka till lärosätena?

– Jag försökte utforma Studentforum interaktivt, alltså att deltagarna själva fick diskutera, brainstorma och dela sina idéer med varandra. Jag hoppas att deltagarna kände sig inspirerade att föra förslagen vidare till sina lärosäten. Men framför allt hoppas jag att de tog åt sig av min föreläsning om ledarskap och kommunikation, att de förstår vikten av deras engagemang och att de har kraften att påverka lärosätena direkt. I slutändan är det trots allt engagemang och motivation som behövs för att driva vissa frågor. Jag hoppas att de känner motivation efter Studentforum, men också att de inte står helt själva i detta.

Vilka frågor diskuterades mest bland de studenter du träffade under Diagnostikforum?

– Jag uppfattade att specialistutbildning och kompetensutveckling är de största frågorna hos studenter just nu. Biomedicinsk analytikerstudenter ser för tillfället inte utvecklingsmöjligheter inom det yrket de har valt vilket är otroligt tråkigt att höra. Jag kan dock inte göra annat än hålla med, jag känner likadant själv. Vi måste få studenterna att känna att denna profession är attraktiv i längden. Vi måste ge möjligheter att gå specialistutbildningar, fördjupa sin kompetens och skapa fler utvecklingsmöjligheter. Detta påverkar nämligen en annan fråga som jag upplever att många samtal handlar om bland studenterna, nämligen lönen. En bättre löneutveckling möjliggörs genom specialistutbildningar.

Är Diagnostikforum ett relevant forum för studenter?

– Det är otroligt relevant! Många intressanta föreläsningar för det första, som var relevanta och givande även för studenter. Det är ett utmärkt tillfälle att nätverka, träffa verksamhetschefer och människor som jobbar med professionsfrågor. Det är också ett bra tillfälle att lära känna varandra, tillsammans är vi en starkare kraft för att påverka. Jag hade dock velat se att Studentforum fick mer tid i programmet. Åtminstone en halv dag, för det kändes som att det behövdes mer tid för att diskutera frågorna som togs upp. Det förutsätter dock också att fler studenter deltar, förhoppningsvis kommer intresset bli större de kommande åren!

Sophia Godau, som nyligen valdes till ordförande för Vårdförbundet student
Läs mer

Låt oss tala om etik – ”tjänsteförmån”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

DILEMMA nr 4 – 2018: TJÄNSTEFÖRMÅN

Provsvar är grunden till majoriteten av de diagnosersom ställs inom sjukvården. Det vanliga är att man kontaktar vården, får en läkartid och ordineras provtagning av läkare. Sedan får man vänta tills läkaren tagit del av provsvaren och ger besked. Men du som jobbar på labb har tjänsteförmånen att vara där analyserandet sker, du har dessutom en användbar kompetens i dessa sammanhang. Det kan innebära att om du känner dig hängig ber du någon sticka dig, så att du kan gå och köra din blodstatus. Eller att ens kollegor behandlar en cervixpolyp med förtur, när de ser att den är från dig.

– Spontant: Hur hade du agerat?

– Prioriteringsplattformen antogs av riksdagen 1997 med målsättningen att främja god vård på lika villkor för hela befolkningen. Principerna i denna etiska plattform utgör kärnan i riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Den har tre grundlggande och rangordnade etiska principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Hur reflekterar du över ”tjänsteförmånen” utifrån prioriteringsplattformen?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Ser du någon skillnad på om provet gäller dig eller om det gäller dina barn?

– Efter att ha reflekterat: Hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 

Reflektioner från förra numrets dilemma ”FÖR MYCKET INFORMATION”

Förra numrets dilemma handlade om hur du som biomedicinsk analytiker kan agera när du upptäcker att det kan finnas mer att rapportera än det som beställts. I exemplet kom ett blodprov från en vårdcentral. Endast B-Hb hade beställts, men antalet leukocyter och B-celler gjorde att det fanns anledning att misstänka leukemi. Reflektionerna har hämtats från kommentarsfältet på vår Facebooksida där våra etiska dilemman publiceras, samt från diskussioner på arbetsplatser.

”Det är etiskt fel att inte rapportera fynd som inte tidigare setts också, även om det inte är beställt! Denna patient har troligtvis även låga trombocyter.”

 

”Jag hade gjort en morfologisk diff i mikroskop direkt och ringt till ansvarig läkare om resultatet. Viktigt att detta upptäcks snabbt för bra prognos. Om det rör sig om en akut promyeloisk leukemi (AML M3) är det ytterst viktigt att larma. Dessa patienter är svåra att hitta i tid, de kan botas idag men dör av blödningar istället om de inte kommer till sjukhus i tid. Misstanke om akut leukemi i allmänhet ska rapporteras snabbt.”

 

”Vi diskuterade dilemmat här och var rörande överens. Ser vi något som avviker så måste vi upplysa beställaren om vad vi hittat. Kostnaderna i detta sammanhang spelar ingen roll, patienten går först, det fanns inga tveksamheter i diskussionen. Det är inte bara om vi tänker på individen vi tycker att man ska gå vidare, det är också bra om vi tänker på samhället. Det blir billigare om någon får behandling med en gång än när patienten är sjukare.”

 

”Patientens perspektiv bör och skall i alla situationer komma i första hand. I min egen yrkessituation är detta inga som helst problem då vi har skrivna rutiner för hur okända/oupptäckta blodvärden ska behandlas. Man ringer upp beställande enhet/läkare och förklarar situationen, och jag har ännu inte varit med om att en läkare inte velat ha utökat analyssvar.”

(Några kommentarer har kortats ned av utrymmesskäl.)

Läs mer

Anne Lindgren Berndt vald till president i IFBLS

På världskongressens sista dag valdes som väntat IBL:s representant Anne Lindgren Berndt till president i IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Science). Väntat eftersom hon verkat som president elect* sedan 2016, och efter beslut i generalförsamlingen blev det officiellt. Nu väntar två år som president, och hon tar över ämbetet efter Marie Nora Roald från Norge.

Att få samarbeta med just Marie Nora Roald var en av orsakerna till att hon accepterade nomineringen till president elect för två år sedan.

– Jag visste att Marie skulle bli vald till President, och jag såg att hon och jag gemensamt skulle kunna flytta fram positionerna tillsammans med resten av styrelsen. Jag har känt Marie länge, och vi har samarbetat i olika frågor, så jag vet hur drivande hon är. Hon har initierat många bra förändringar under sin tid som president. Allt är inte slutfört så jag har en otrolig förmån i att få fortsätta det arbetet och säkerställa att det blir långsiktigt.

Bättre samarbete med WHO

Anne Lindgren Berndt är till vardags förbundsombudsman hos Vårdförbundet, där hon jobbar med frågor som för biomedicinska analytiker. Hon behöver ingen betänketid för att välja ut det viktigaste IFBLS åstadkommit under hennes första två år i presidiet.

– Samarbetet med Världshälsoorganisationen (WHO) ligger på en helt annan nivå än för bara några år sedan. Vi har fått en ny en ny kontaktperson på WHO, Adriana Velazquez Berume, som har förstått vad vi biomedicinska analytiker faktiskt fyller för roll i vården. Hon är själv biomedical engineer (ungefär medicinsk-teknisk ingenjör), så hon förstår sig på de här professionerna som inte alltid är så patientnära. Hon är väldigt inbjudande och stödjande för alla olika non state actors som är hennes ansvarsområde. WHO-arbetet är oerhört centralt, det är något som medlemmarna stödjer, och det är där vi behöver höras. Det är ingen annan som talar i biomedicinska analytikers sak i WHO, så det är jätteviktigt.

International Journal of biomedical laboratory science

Anne Lindgren Berndt nämnder också den vetenskapliga tidskriften International journal of biomedical laboratory science som ett prioriterat område de kommande åren.

– Det har varit svårt att få in artiklar att publicera, man verkar prioritera att publicera sig i andra sammanhang. Tidningen är etablerad men behöver få en energiboost, så det tar vi tag i nu. Det är en utmärkt tidskrift för den som kanske inte är så van att publicera, och vi har diskuterat hur vi kan stödja den som inte är van att skriva en vetenskaplig artikel men som har resultat att dela med sig av.

Bättre kommunikation på alla plan

Hon säger att det är en förmån att få jobba vidare med så många bra frågor, och har även en egen hjärtefråga som hon vill utveckla.

– Det är att utveckla kommunikationen på alla plan. Vi har kanske, som nog ofta är fallet,  kommunicerat inifrån och ut. Jag vill säkerställa att vi tar emot medlemmarnas tankar också. Vi behöver få till en mer fortlöpande dialog med medlemmarna, och med hela communityn.

Otrolig kompetens

IBL:s ordförande Agneta Colliander ser positivt på utnämningen av Anne Lindgren Berndt och på IFBLS roll de kommande åren.

– Anne har en otrolig kompetens och jag är övertygad om att hon kommer att ta vid och föra vidare det utvecklingsarbete som pågår inom IFBLS. Jag hoppas att IFBLS ska kunna vara en starkt part och representera biomedicinska analytikernas profession i alla internationella sammanhang.

Varför är IFBLS en viktig organisation?

– IFBLS är en viktig organisation som garant för yrkets överlevnad och utveckling. Problemet med att det är ett bristyrke och okänt utanför laboratoriernas väggar gör att det är viktigt att organisera sig både nationellt och internationellt, säger Agneta Colliander.

*IFBLS presidium består förutom sittande president av president elect och past president, och mandaten innehas i två år. I rollen som president elect jobbar man nära sittande president och förbereder sig för att ta över som president nästkommande mandatperiod. Att bli past president är en automatisk succession och den som nyligen varit president blir past president den följande mandatperioden.

IFBLS har 38 medlemsorganisationer (IBL är en av dem) i 35 länder, och representerar därmed cirka 185 000 biomedicinska analytiker.

Följande presidium och styrelse (board of directors) valdes för den kommande tvåårsperioden:

Anne Lindgren Berndt, Sverige – president

Alan Wainwright, Storbritannien – president elect

Marie Nora Roald, Norge – past president

Bert Asbild, Danmark

Amselm Akume Ewang, Kamerun

Leila Florento, Filippinerna

Hironori Katayama, Japan

Läs mer om IFBLS på www.ifbls.org

Av: Marcus Rehnberg

Läs mer

Låt oss tala om etik – ”För mycket information”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

DILEMMA nr 3 – 2018: FÖR MYCKET INFORMATION

Sent en eftermiddag får du in ett prov från en vårdcentral. Endast B-Hb är beställt, men eftersom denna analys är paketerad med andra analyser får du ytterligare information. I detta fall en komplett blodstatus inklusive B-celler (diff.). Du ser på antalet leukocyter och B-celler att det kan vara en patient med leukemi. Du kollar i datorn, en blodstatus på patienten finns registrerad från något år sedan. Värdena var då normala.

– Spontant: Hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Påverkar sättet ditt landsting/arbetsgivare debiterar dina funderingar?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Ser du någon skillnad om den extra informationen gäller en akut sjukdom eller en möjlig framtida sjukdom?

– Efter att ha reflekterat: Hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 

Reflektioner från förra numrets dilemma ”FAVORIT I REPRIS”

Förra numrets dilemma handlade om att bemöta den gamla damen som alltid vill bli stucken av samma person, ”hon som alltid lyckas”, när du själv vet att du också skulle ”lyckas”. Den här gången har vi hämtat kommentarer från diskussionen på vår Facebooksida där vi också publicerar våra etiska dilemman:

”Det finns många frågor att diskutera kring den här situationen, både ur patientperspektiv och medarbetarperspektiv. Personligen tycker jag att vår professionalitet kräver att vi ska sätta patientperspektivet som prio ett i vårt agerande. Vi bör lyssna till patienten och göra vad vi kan för att ge henne bästa möjliga provtagningsupplevelse. Hon kan ha hur bra vener som helst men ändå känna sig ängslig och rädd. Hon kan framstå som arrogant, nedvärderande och otrevlig men är egentligen bara nervös och rädd. Finns det då en kollega på plats som hon känner förtroende för och som gör att hon känner sig lugnare och säkrare lämnar jag alla gånger över provtagningen.”

”Jag hade låtit damen bestämma och hämtat kollegan. Kunden (patienten) i centrum.”

”Bakom de flesta av den här kategorin patienter gömmer det sig en medmänniska som antingen har tråkiga tidigare erfarenheter eller tycker det är väldigt obehagligt vid blodprovstagning. Prestige hos oss provtagare hör inte hemma i patientkontakt, på majoriteten av provtagningslabb så har all personal någon eller några patienter som blir extra trygga eller glada när de får just ”den” provtagaren. Tyvärr tror jag vi kanske har lättare för att reagera på när en patient ber om att få bli provtagen av en kollega, än när patienten uttrycker tacksamhet och hur bra provtagningen gick? Det kanske vi får höra på olika sätt 20-30 gånger per pass, ändå reagerar vi mer på det vi får höra max en gång per vecka? Kanske blir frågan om dålig självkänsla hos personalen annorlunda då? Är det den efterfrågade kollegan som har dålig självkänsla och behöver bekräftelse, eller är det kollegan som tar illa upp när patienten uttrycker önskemål om att få annan provtagare?”

”En viktig aspekt i mötet med en patient som känner obehag inför en provtagning och därför ständigt vill ha ”sin” provtagare är att uppmuntra patienten att känna trygghet även med en kollega. Där hänger allt på vårt bemötande av patienten samt vår förståelse för problematiken huruvida vi lyckas. Om vi ”lyckas” så har vi fått en patient mindre som frågar efter en särskild provtagare, men ännu viktigare så har vi hjälpt ytterligare en patient på vägen att vara mindre rädd inför sin provtagning!”

”Win-win-situation, patienten får som den vill, samt att kollegan som behöver få känna sig behövd stärks. Kollegan som lämnar över får känna att man hjälpte två individer på en gång.”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 2 – 2018: FAVORIT I REPRIS

Efter flera år på provtagningen känner du dig för det mesta trygg i din arbetssituation. Men så har vi den där damen, som varje gång hon kommer vägrar bli stucken av någon annan än en av dina kollegor. Hon som ”alltid lyckas”, som damen uttrycker det. Du vet mycket väl att du också skulle ”lyckas” – du vet att du har erfarenhet och ser att damen har fina kärl. Du vet också att din kollega, som trots fler år i yrket än du har dålig självkänsla, och blir stärkt av att känna sig utvald och därmed extra ”duktig”.

– Spontant: hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden av om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Efter att ha reflekterat: hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 

Reflektioner från förra numrets dilemma ”NY PÅ JOBBET”

Läs mer

IBL och GDPR

25 maj 2018 träder dataskyddsförordningen GDPR i kraft som lag i Sverige och samtliga EU-länder. Förordningen syftar till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till skydd av personuppgifter.

Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (organisationsnummer 802400-9279), ansvarar för hanteringen av de personuppgifter du lämnar till oss gällande medlemsadministration, tidningsdistribution, nyhetsbrev samt inbjudningar till möten och utbildningar. Personuppgifterna lämnas inte ut till tredje part förutom i de fall då det är nödvändigt för att fullfölja våra åtaganden gentemot dig som medlem. Till exempel behöver vi skicka en adresslista till tryckeriet för att kunna distribuera tidningen Laboratoriet.

Du som medlem kan själv kontrollera och ändra dina uppgifter i registret genom att logga in på dina medlemssidor. Vissa uppgifter är nödvändiga för att vi ska kunna fullfölja vårt åtagande gentemot dig som medlem, medan andra är helt frivilliga att fylla i eller ta bort men underlättar arbetet med att skapa ett så bra och anpassat medlemskap som möjligt.

Kontakta oss på kansli@ibl-inst.se om du vill radera samtliga dina uppgifter (avsluta medlemskapet) eller om har problem med att logga på dina medlemssidor.

Läs mer om GDPR hos datainspektionen: https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/

25 maj 2018 träder dataskyddsförordningen GDPR i kraft som lag i Sverige och samtliga EU-länder. Förordningen syftar till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till skydd av personuppgifter.

Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (organisationsnummer 802400-9279), ansvarar för hanteringen av de personuppgifter du lämnar till oss gällande medlemsadministration, tidningsdistribution, nyhetsbrev samt inbjudningar till möten och utbildningar. Personuppgifterna lämnas inte ut till tredje part förutom i de fall då det är nödvändigt för att fullfölja våra åtaganden gentemot dig som medlem. Till exempel behöver vi skicka en adresslista till tryckeriet för att kunna distribuera tidningen Laboratoriet.

Du som medlem kan själv kontrollera och ändra dina uppgifter i registret genom att logga in på dina medlemssidor. Vissa uppgifter är nödvändiga för att vi ska kunna fullfölja vårt åtagande gentemot dig som medlem, medan andra är helt frivilliga att fylla i eller ta bort men underlättar arbetet med att skapa ett så bra och anpassat medlemskap som möjligt.

Kontakta oss på kansli@ibl-inst.se om du vill radera samtliga dina uppgifter (avsluta medlemskapet) eller om har problem med att logga på dina medlemssidor.

Läs mer om GDPR hos datainspektionen: https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/

Läs mer

Låt oss tala om etik – ”Favorit i repris”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 2 – 2018: FAVORIT I REPRIS

Efter flera år på provtagningen känner du dig för det mesta trygg i din arbetssituation. Men så har vi den där damen, som varje gång hon kommer vägrar bli stucken av någon annan än en av dina kollegor. Hon som ”alltid lyckas”, som damen uttrycker det. Du vet mycket väl att du också skulle ”lyckas” – du vet att du har erfarenhet och ser att damen har fina kärl. Du vet också att din kollega, som trots fler år i yrket än du har dålig självkänsla, och blir stärkt av att känna sig utvald och därmed extra ”duktig”.

– Spontant: hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden av om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Efter att ha reflekterat: hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 

Reflektioner från förra numrets dilemma ”NY PÅ JOBBET”

Vi har fått in flera intressanta reflektioner efter förra numrets dilemma, som handlade om att som ny på jobbet kunna ifrågasätta de rutiner som finns. Här följer ett urval, både från gruppdiskussioner och enskilda personer:

”Jag tycker det är positivt om nya medarbetare kommer med synpunkter på hur vi gör, jag tycker att vi på mitt jobb är måna om varandras synpunkter även om det ibland inte är möjligt att göra som de vill. Samtidigt kan det vara bra som ny på en arbetsplats att inte direkt vilja göra om allt, utan att låta det gå några arbetsdagar.”

”Mina kollegor har svårt att ta till sig dilemmat eftersom det i vår vardag handlar om att vi på grund av Swedac och vår ackreditering är ålagda att följa de metodbeskrivningar som finns. Den person som skulle göra på något eget sätt och motivera detta med att man alltid gjort på det viset skulle nog snabbt hamna i kylan.”

”Ledarskapet är oerhört viktigt, både det som chefen har och det som kollegan som är erfaren har mot den som är ny. Här behövs professionsstärkande aktiviteter med utgångspunkt i lagar och föreskrifter och yrkesetiska riktlinjer. ”

”Ibland samlas vi runt Centuri om det uppstår någon meningsskiljaktighet, då får den som haft fel ge med sig och ordningen återställs. Jag upplever inte någon hierarki på min arbetsplats, vi har bra sammanhållning och alla kan känna sig trygga med att framföra sin åsikt utan att någon tar illa upp. Jag som arbetat några år tycker att det är bra att rådfråga nya medarbetare om sådant som ska stå i metodbeskrivningar. Det är skönt att få nya fräscha ögon som ser sådant man själv kanske har missat.”

”Ihop med att man är ny och stöter på auktoriteter med omoraliskt organisationsbeteende så är det inte lätt att vara ny på jobbet, de informella trafikreglerna är oerhört starka krafter, speciellt om ledarskapet är svagt. Jag frågade studenterna hur lång tid de tror att det skulle ta för dem att gå ifrån sina ideal och anpassa sig till kollegornas sätt att möta vardagen och de sa ”typ inte så länge”. Sedan enades vi om att söka kraft i varandra att stå upp för det vi anser är det riktiga för patient, kollega och oss själva :)”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 2 – 2018: FAVORIT I REPRIS

Efter flera år på provtagningen känner du dig för det mesta trygg i din arbetssituation. Men så har vi den där damen, som varje gång hon kommer vägrar bli stucken av någon annan än en av dina kollegor. Hon som ”alltid lyckas”, som damen uttrycker det. Du vet mycket väl att du också skulle ”lyckas” – du vet att du har erfarenhet och ser att damen har fina kärl. Du vet också att din kollega, som trots fler år i yrket än du har dålig självkänsla, och blir stärkt av att känna sig utvald och därmed extra ”duktig”.

– Spontant: hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden av om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Efter att ha reflekterat: hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 

Reflektioner från förra numrets dilemma ”NY PÅ JOBBET”

Vi har fått in flera intressanta reflektioner efter förra numrets dilemma, som handlade om att som ny på jobbet kunna ifrågasätta de rutiner som finns. Här följer ett urval, både från gruppdiskussioner och enskilda personer:

”Jag tycker det är positivt om nya medarbetare kommer med synpunkter på hur vi gör, jag tycker att vi på mitt jobb är måna om varandras synpunkter även om det ibland inte är möjligt att göra som de vill. Samtidigt kan det vara bra som ny på en arbetsplats att inte direkt vilja göra om allt, utan att låta det gå några arbetsdagar.”

”Mina kollegor har svårt att ta till sig dilemmat eftersom det i vår vardag handlar om att vi på grund av Swedac och vår ackreditering är ålagda att följa de metodbeskrivningar som finns. Den person som skulle göra på något eget sätt och motivera detta med att man alltid gjort på det viset skulle nog snabbt hamna i kylan.”

”Ledarskapet är oerhört viktigt, både det som chefen har och det som kollegan som är erfaren har mot den som är ny. Här behövs professionsstärkande aktiviteter med utgångspunkt i lagar och föreskrifter och yrkesetiska riktlinjer. ”

”Ibland samlas vi runt Centuri om det uppstår någon meningsskiljaktighet, då får den som haft fel ge med sig och ordningen återställs. Jag upplever inte någon hierarki på min arbetsplats, vi har bra sammanhållning och alla kan känna sig trygga med att framföra sin åsikt utan att någon tar illa upp. Jag som arbetat några år tycker att det är bra att rådfråga nya medarbetare om sådant som ska stå i metodbeskrivningar. Det är skönt att få nya fräscha ögon som ser sådant man själv kanske har missat.”

”Ihop med att man är ny och stöter på auktoriteter med omoraliskt organisationsbeteende så är det inte lätt att vara ny på jobbet, de informella trafikreglerna är oerhört starka krafter, speciellt om ledarskapet är svagt. Jag frågade studenterna hur lång tid de tror att det skulle ta för dem att gå ifrån sina ideal och anpassa sig till kollegornas sätt att möta vardagen och de sa ”typ inte så länge”. Sedan enades vi om att söka kraft i varandra att stå upp för det vi anser är det riktiga för patient, kollega och oss själva :)”

Läs mer

Jorge Hernandez är Årets biomedicinska analytiker 2017

Jorge Hernandez, Årets biomedicinska analytiker 2017

IBL:s styrelse har utsett Jorge Hernandez på Diagnostiskt Centrum (Klinisk mikrobiologi) på Länssjukhuset Kalmar till Årets biomedicinska analytiker 2017. Jorge får utmärkelsen eftersom han är som en bra ambassadör för yrket, som visar att det både går att engagera sig i professionen och satsa på sin egen karriär. Laboratoriet har pratat med honom om utmärkelsen, resan från Pinochets Chile till det kalla men trygga Sverige, samt hur han ser på yrkets utveckling.

Först och främst, grattis till utmärkelsen Årets biomedicinska analytiker 2017. Hur känns det här?

–Tack så mycket! Det känns överraskande stort, utomordentligt bra och helt oväntat. Jag kan inte förneka att jag har lekt med tanken att någon gång komma så långt i professionsutvecklingen att jag kan kvala in som möjlig kandidat till Årets biomedicinska analytiker, men den tanken svävade närmare dröm än verklighet. Det här bevisar att drömmar kan slå in, och jag är tacksam i all ödmjukhet till att min nominering nådde ända fram och evigt tacksam till mina kollegor för motiveringen som gör mig rörd och stolt över mitt yrkesval.

I nomineringen från dina kollegor står bland annat att du är en ”stolt berättare av hur yrkesvalet för honom från Chile till Sverige och vidare i karriären till att bli den första disputerade biomedicinska analytikern i Kalmar län”. Kan du berätta om den resan för oss?
–1987 flydde jag från Pinochets Chile till ett främmande, kallt, tyst och tryggt Sverige. Det var april och Stockholm välkomnade oss alla fyra: mig, min dåvarande fru och två små barn på tre och fyra år. Vi lämnade Chile i all hast i samband med påvens besök till landet, alla fyra på samma familjepass med en enkel biljett till Skandinavien där andra asyl-chilenare väntade på oss. Från Stockholm fick vi åka till Öland och Byrum, mittemot Blå jungfrun där barnen sprang fritt under den varmaste sommaren vi upplevt i Sverige.

Chilenare och iranier som delade boende i ett pensionat vid raukarna på kusten. Utan att kunna varken svenska eller persiska väntade vi hela sommaren på att vårt asylärende skulle tas upp, men innan vintern kom fick vi och en annan familj från Chile flytta ända till Sundsvall och den kallaste vinter vi någonsin upplevt. Månaderna gick och väntetiden kändes oändlig. 1987 blev 1988, året som en folkomröstning sade nej till Pinochet, och vi väntade. 1989 kom och vi väntade fortfarande. Barnen hade lärt sig svenska och tolkade åt oss föräldrar i små och större ärenden, i detta för oss fortfarande främmande land. Vi hade ännu inte packat upp helt, i tankarna levde vi fortfarande i Chile, när vi fick positivt besked om uppehållstillstånd och äntligen en säker grund för att börja på nytt.

1989 räknar jag därför som min start i det nya landet Sverige. En start fylld med utmaningar som att lära sig ett nytt språk, hitta ett jobb, ha ett hem, ett socialt liv, samhällsengagemang och ett meningsfullt liv. All detta gick att uppfylla om man hade ett jobb, för att försörja sig och för att bidra till samhället. De två första åren i Sverige hade jag inte haft möjlighet till detta, då uppehållstillstånd och arbetstillstånd saknades.

Mitt fokus var nu att lära mig språket, validera mina universitetsstudier till en svensk motsvarighet och under tiden satsa på att jobba så nära hälso- och sjukvård som möjligt. Det blev ett par år inom långvård, som resulterade i både ett socialt engagemang, språkkunskaper och en meningsfull sysselsättning i väntan på chansen att börja jobba som biomedicinsk analytiker. 1990 kom utlåtandet från Universitet och högskoleämbetet att min chilenska utbildning motsvarade den svenska och att jag kunde tillgodoräkna mig 180 poäng som laboratorieassistent, och jag kunde börja söka jobb med detsamma. 1991 kom ett brev från Länssjukhuset i Kalmar om att jag var välkommen på en intervju med Gunnar Kahlmeter som var måndagschef på Klinisk Mikrobiologiska laboratoriet. Han anställde mig nästan direkt efter ett kort samtal och rundvandring på laboratoriet. ”Kan du börja på måndag nästa vecka?”, frågade han. En måndag i mitten av februari 1991 startade jag min resa som laboratorieassistent, som ledde mig in på banan att bli legitimerad biomedicinsk analytiker, magister i biomedicinsk vetenskap och så småningom doktorera i medicinska vetenskaper.

När vi kontaktade dig angående utmärkelsen så fick vi genast ett förslag tillbaka på vad titeln Årets biomedicinska analytiker skulle kunna innebära. Är det typiskt dig, att försöka hitta sätt att förbättra och utveckla det som hamnar framför dig?

–Inte i alla sammanhang men när det handlar om vår profession och utbildning som rör biomedicinska analytiker är jag alltid alert. Jag ser gärna att professionen utvecklas vidare i rätt riktning, och att det blir alltid förbättringar. Jag reagerar kraftigt varje gång jag ser att en eventuell försämring kan smyga sig in biomedicinska analytikers arbetsvillkor, lönevillkor eller arbetsuppgifter. Så här långt i biomedicinsk analytikers professionsutveckling har vi nått en självständig position och blivit ett eftertraktat yrke inom våra specialistområden inom biomedicinsk laboratorievetenskap. Jag vill se att den utvecklingen fortsätter framåt och uppåt så att vi inom den närmaste framtiden också når en värdering som motsvaras av lönen. Vi har en del kvar att kämpa för.

Ditt förslag handlar om att vara en ambassadör för yrket, och nomineringen från dina kollegor nämner dig som en ”fantastisk ambassadör för biomedicinska analytiker” direkt i första meningen. Vilken eller vilka frågor tycker du är viktigast att driva för yrkets framtid/utveckling? Och hur ska vi nå dit?

–Just nu är det professionsfrågor som rör biomedicinska analytikers arbetsuppgifter som kan sväva i farozonen. Från att vara en assisterande yrkesgrupp har vi tagit ett kvalitativt jättesteg både framåt och uppåt i professionens utveckling. Idag är vi både en eftertraktad och svårrekryterad profession. Vår kompetens behövs i biomedicinsk och laboratoriemedicinsk kärnverksamhet och därför måste man se till att lönevillkor, arbetsuppgifter och specialistutbildning säkras för att inte äventyra  den kvalitet och patientsäkerhet som garanteras av vår legitimerade yrkesroll. Vi kan endast nå dit om varje biomedicinsk analytiker identifierar sig med sin profession, agerar kollegialt med syfte att främja kollektivet för att försäkra att biomedicinska analytiker får den status, ansvar och värdering som de förtjänar.

Jorge Hernandez, Årets biomedicinska analytiker 2017

IBL:s styrelse har utsett Jorge Hernandez på Diagnostiskt Centrum (Klinisk mikrobiologi) på Länssjukhuset Kalmar till Årets biomedicinska analytiker 2017. Jorge får utmärkelsen eftersom han är som en bra ambassadör för yrket, som visar att det både går att engagera sig i professionen och satsa på sin egen karriär. Laboratoriet har pratat med honom om utmärkelsen, resan från Pinochets Chile till det kalla men trygga Sverige, samt hur han ser på yrkets utveckling.

Först och främst, grattis till utmärkelsen Årets biomedicinska analytiker 2017. Hur känns det här?

–Tack så mycket! Det känns överraskande stort, utomordentligt bra och helt oväntat. Jag kan inte förneka att jag har lekt med tanken att någon gång komma så långt i professionsutvecklingen att jag kan kvala in som möjlig kandidat till Årets biomedicinska analytiker, men den tanken svävade närmare dröm än verklighet. Det här bevisar att drömmar kan slå in, och jag är tacksam i all ödmjukhet till att min nominering nådde ända fram och evigt tacksam till mina kollegor för motiveringen som gör mig rörd och stolt över mitt yrkesval.

I nomineringen från dina kollegor står bland annat att du är en ”stolt berättare av hur yrkesvalet för honom från Chile till Sverige och vidare i karriären till att bli den första disputerade biomedicinska analytikern i Kalmar län”. Kan du berätta om den resan för oss?
–1987 flydde jag från Pinochets Chile till ett främmande, kallt, tyst och tryggt Sverige. Det var april och Stockholm välkomnade oss alla fyra: mig, min dåvarande fru och två små barn på tre och fyra år. Vi lämnade Chile i all hast i samband med påvens besök till landet, alla fyra på samma familjepass med en enkel biljett till Skandinavien där andra asyl-chilenare väntade på oss. Från Stockholm fick vi åka till Öland och Byrum, mittemot Blå jungfrun där barnen sprang fritt under den varmaste sommaren vi upplevt i Sverige.

Chilenare och iranier som delade boende i ett pensionat vid raukarna på kusten. Utan att kunna varken svenska eller persiska väntade vi hela sommaren på att vårt asylärende skulle tas upp, men innan vintern kom fick vi och en annan familj från Chile flytta ända till Sundsvall och den kallaste vinter vi någonsin upplevt. Månaderna gick och väntetiden kändes oändlig. 1987 blev 1988, året som en folkomröstning sade nej till Pinochet, och vi väntade. 1989 kom och vi väntade fortfarande. Barnen hade lärt sig svenska och tolkade åt oss föräldrar i små och större ärenden, i detta för oss fortfarande främmande land. Vi hade ännu inte packat upp helt, i tankarna levde vi fortfarande i Chile, när vi fick positivt besked om uppehållstillstånd och äntligen en säker grund för att börja på nytt.

1989 räknar jag därför som min start i det nya landet Sverige. En start fylld med utmaningar som att lära sig ett nytt språk, hitta ett jobb, ha ett hem, ett socialt liv, samhällsengagemang och ett meningsfullt liv. All detta gick att uppfylla om man hade ett jobb, för att försörja sig och för att bidra till samhället. De två första åren i Sverige hade jag inte haft möjlighet till detta, då uppehållstillstånd och arbetstillstånd saknades.

Mitt fokus var nu att lära mig språket, validera mina universitetsstudier till en svensk motsvarighet och under tiden satsa på att jobba så nära hälso- och sjukvård som möjligt. Det blev ett par år inom långvård, som resulterade i både ett socialt engagemang, språkkunskaper och en meningsfull sysselsättning i väntan på chansen att börja jobba som biomedicinsk analytiker. 1990 kom utlåtandet från Universitet och högskoleämbetet att min chilenska utbildning motsvarade den svenska och att jag kunde tillgodoräkna mig 180 poäng som laboratorieassistent, och jag kunde börja söka jobb med detsamma. 1991 kom ett brev från Länssjukhuset i Kalmar om att jag var välkommen på en intervju med Gunnar Kahlmeter som var måndagschef på Klinisk Mikrobiologiska laboratoriet. Han anställde mig nästan direkt efter ett kort samtal och rundvandring på laboratoriet. ”Kan du börja på måndag nästa vecka?”, frågade han. En måndag i mitten av februari 1991 startade jag min resa som laboratorieassistent, som ledde mig in på banan att bli legitimerad biomedicinsk analytiker, magister i biomedicinsk vetenskap och så småningom doktorera i medicinska vetenskaper.

När vi kontaktade dig angående utmärkelsen så fick vi genast ett förslag tillbaka på vad titeln Årets biomedicinska analytiker skulle kunna innebära. Är det typiskt dig, att försöka hitta sätt att förbättra och utveckla det som hamnar framför dig?

–Inte i alla sammanhang men när det handlar om vår profession och utbildning som rör biomedicinska analytiker är jag alltid alert. Jag ser gärna att professionen utvecklas vidare i rätt riktning, och att det blir alltid förbättringar. Jag reagerar kraftigt varje gång jag ser att en eventuell försämring kan smyga sig in biomedicinska analytikers arbetsvillkor, lönevillkor eller arbetsuppgifter. Så här långt i biomedicinsk analytikers professionsutveckling har vi nått en självständig position och blivit ett eftertraktat yrke inom våra specialistområden inom biomedicinsk laboratorievetenskap. Jag vill se att den utvecklingen fortsätter framåt och uppåt så att vi inom den närmaste framtiden också når en värdering som motsvaras av lönen. Vi har en del kvar att kämpa för.

Ditt förslag handlar om att vara en ambassadör för yrket, och nomineringen från dina kollegor nämner dig som en ”fantastisk ambassadör för biomedicinska analytiker” direkt i första meningen. Vilken eller vilka frågor tycker du är viktigast att driva för yrkets framtid/utveckling? Och hur ska vi nå dit?

–Just nu är det professionsfrågor som rör biomedicinska analytikers arbetsuppgifter som kan sväva i farozonen. Från att vara en assisterande yrkesgrupp har vi tagit ett kvalitativt jättesteg både framåt och uppåt i professionens utveckling. Idag är vi både en eftertraktad och svårrekryterad profession. Vår kompetens behövs i biomedicinsk och laboratoriemedicinsk kärnverksamhet och därför måste man se till att lönevillkor, arbetsuppgifter och specialistutbildning säkras för att inte äventyra  den kvalitet och patientsäkerhet som garanteras av vår legitimerade yrkesroll. Vi kan endast nå dit om varje biomedicinsk analytiker identifierar sig med sin profession, agerar kollegialt med syfte att främja kollektivet för att försäkra att biomedicinska analytiker får den status, ansvar och värdering som de förtjänar.

Läs mer