Nyheter arkiv - Sida 2 av 2

22 Nov 2016

LEDARE

Mångfald i arbetslivet berikar

IBL:s ordförande, Agneta Colliander, skriver om framtida kompetensbehov samt biomedicinska analytikers roll inom vården och laboratoriemedicin.

Söndag förmiddag. Strålande väder med klarblå himmel, fantastiska höstfärger och sol med frostbitet gräs. Den här årstiden beskriver många som en av de vackraste. För mig är hösten en mörkare tid och jag längtar bara efter vårens skira ljus och det första spirande gröna. På samma sätt som vi människor är olika och upplever våra årstider på olika sätt är även våra uppfattningar om vad som är viktigt i livet och arbetslivet olika. Mångfald berikar.

”Den legitimerade biomedicinska analytikerns kompetens behövs både nära vården och inom forskningen.”

Det leder mina tankar till våra diskussioner om vilken kompetens vården och laboratoriemedicin behöver i framtiden. Vården kommer att få en mer personcentrerad inriktning som kräver att man arbetar med en helhetssyn runt personen och inte bara ser den vårdbehövande som en patient. Hur kommer det att påverka laboratoriemedicin? Ska laboratoriemedicinsk kompetens närma sig vården och vara en tydlig partner eller kommer utvecklingen att gå mot en mer isolerad laboratorieverksamhet vars enda syfte är att leverera provsvar? Min vision är att biomedicinska analytiker tillsammans med övriga medarbetare inom laboratoriemedicin ska vara delaktiga som kunskapsbärare, informatörer, men även utvecklare av nya analyser och metoder i nära samarbete med den övriga vården.

Biomedicinska analytiker med ansvar för att informera, utbilda och vara sakkunniga har en viktig roll. På Diagnostikforum presenterades tre olika sätt att arbeta närmare vårdgivarna; en svensk (Skåne), en dansk och en norsk modell. Alla modeller beskriver den viktiga insatsen som den biomedicinska analytikern gör som kunskapsbärare och i akt av sin kompetens. Presentationer finns på www.diagnostikforum.se för dig som vill läsa mer.

Tekniken inom laboratoriemedicin fortsätter att utvecklas i allt snabbare takt. Det kommer att finnas stora, komplexa banautomationer och robotar vilket även ger nya arbetsuppgifter för biomedicinska analytiker med ökat fokus på bedömning och tolkning. Den legitimerade biomedicinska analytikerns kompetens behövs både nära vården och inom forskningen med inriktning på utveckling av nya analyser och metoder. En del kommer att tycka att arbetet i direkt samspel med vården är mest intressant medan andra kommer att rikta in sig på utveckling av metoder. Med andra ord, mångfald berikar.

Av: Agneta Colliander, IBL:s ordförande

Läs mer

3 Okt 2016

Kompetensbeskrivning för biomedicinska analytiker klar

I dag när frågan om vem som gör vad på laboratoriet har blivit allt mer aktuell finns det ett behov av en samlad och översiktlig beskrivning av biomedicinska analytikers specifika kunskaper.

IBL har arbetat fram ”Kompetensbeskrivning för legitimerad biomedicinsk analytiker” som tydliggör yrkesgruppens kompetens och krav på yrkeskunnande. Den ska kunna användas som stöd inom professionen och även fungera som vägledning för arbetsgivare och lärosäten.

Dokumentet innehåller bland annat beskrivningar av kunskap och kompetensområden från grund- till forskarnivå nivå och kan även utgöra stöd vid kompetensutveckling av biomedicinska analytiker. Vidare ska det bidra till att säkerställa kompetens för en god och säker vård, samt att öka både hälso- och sjukvårdens och samhällets förståelse för professionens betydelse.

Kompetensbeskrivningen har tagits fram av IBL:s styrelserepresentanter samt representanter från IBL:s vetenskapliga råd och bygger på ett konsensusförfarande på nationell nivå.

Ladda ner Kompetensbeskrivning för legitimerad biomedicinsk analytiker

Av: Jasenka Dobric, jasenka.dobric@ibl-inst.se

Läs mer

28 Sep 2016

DEBATT

Ingen samlad uppfattning bland chefer i vården att man kan byta ut biomedicinska analytiker mot en annan yrkeskategori

Som IBLs ordförande blir jag mycket fundersam över innehållet i Naturvetarnas debattartikel angående ”Tillgången till kompetens en ödesfråga för vården” som publicerades i gårdagens nätupplaga av Dagens Medicin. Samma dag som vi under Ledarforum ”Vem gör vad på framtidens laboratorium” diskuterar just denna fråga.

Det finns inte en samlad uppfattning bland chefer och ledare i vården att man kan byta ut biomedicinska analytiker mot en annan yrkeskategori utan att först se över vilka arbetsuppgifter som ska utföras. En hel del av de biomedicinska analytikernas mer rutinbetonade och mindre kvalificerade arbetsuppgifter kan utföras av andra kompetenser exempelvis undersköterskor utan att äventyra kvalitet och patientsäkerhet. Personer med utbildningar inom de ämnen som Naturvetarna räknar upp kan även de arbeta med en del av de arbetsuppgifter som utförs av biomedicinska analytiker men inte fullt ut ersätta dessa. Vi kan aldrig göra avkall på att vi ska arbeta under vetenskap och beprövad erfarenhet samt på ett kvalitativt och patientsäkert sett. Vi fick under dagen en presentation av bland annat Linköpings kompletteringsutbildning som är direkt anpassad för personer med dessa snarlika utbildningar. Denna utbildning ger efter ett år rätt att söka legitimation hos Socialstyrelsen. Det är den vägen vi ska gå. De mindre sjukhusen klarar inte sin verksamhet om de inte har legitimerade biomedicinska analytiker som kan utföra alla arbetsuppgifter. Man kan möjligtvis klara en eller ett par personer med annan kompetens.

IBL arbetar för alla biomedicinska analytikers professionella utveckling och är fackligt och politisk obunden. Vi har tagit fram en kompetensbeskrivning över yrket som tydligt redovisar vilka kompetenser och förmågor den biomedicinska analytikern har och som varit ute på remiss. Den presenterades även under gårdagens möte utan att vi fick några kommentarer att den inte var rättvisande.

Jag uppfattar inte att Naturvetarnas agerande främjar och tar vara på den biomedicinska analytikerns kompetens.

Läs Naturvetarnas debattartikel

Av: Agneta Colliander, IBL:s ordförande

Läs mer

6 Sep 2016

AKTUELLT

Biomedicinska analytiker från hela världen samlades i Japan

Mellan den 31 augusti och 4 september hölls världskongressen för biomedicinska analytiker i Kobe, Japan. Deltagarna bjöds på ett brett vetenskapligt program, utställningar, närmare 600 postrar och japansk kultur.

thumb_IMG_7448_1024 thumb_IMG_7454_1024 thumb_IMG_7590_1024

Det är andra gången som Japan står värd för IFBLS världskongressen för biomedicinska analytiker. I år var temat ”International Innovation of Laboratory Medicine －Basic and Advanced” och närmare 2000 deltagare från alla världsdelar möttes för att utbyta kunskap och erfarenheter.

Pris för svensk poster

Jóna Guðjónsdóttir, leg. biomedicinsk analytiker på Institutionen för onkologi och patologi, KI, vann pris för sin poster; Biobankning of prostata cancer: A novel technique for harvesting of fresh tissue from radical prostatectomy specimens.

Hennes metod där färsk prostata skivas enligt ett bestämt schema och fryses ned i -80 ˚C grader ökar chansen att hitta prostatatumörer i biobanksmaterial, tack vare bättre morfologi med tydliga cellkärnor och vävnadsstruktur.

Flera andra svenska posters presenterades under kongressen. IBL:s ordförande Agneta Colliander, deltog med en poster som presenterade Örebro universitets masterutbildningen i klinisk laboratoriemedicin.

Norsk president och svensk president elect i IFBLS

Kongressens sista dag hölls val till organisationens styrelse och Marie Nora Roald, seniorrådgivare i den norska organisationen, NITO, blev ny president i IFBLS.

Hon valdes in i IFBLS styrelse redan 2014 som president elect och kommer nu att fortsätta, tillsammans med övriga styrelsemedlemmar, att arbeta med att påverka alla processer och beslut som rör biomedicinska analytiker internationellt.

Samtidigt tar Anne Berndt, förbundsombudsman Vårdförbundet och medlem i IBL, platsen som president elect i världsorganisationens styrelse.

-Jag ser fram emot styrelsearbetet och att lära mig om och bidra till organisationen ur ett nytt perspektiv. Jag är särskilt intresserad av vidareutveckling av IFBLS:s samarbete med WHO där man har börjat arbeta för personcentrerad och integrerad vård och var biomedicinska analytikers kompetens och bidrag behöver synliggöras, säger hon.

Världsorganisationen IFBLS:s medlemmar är 37 länder och världskongressen arrangeras vartannat år. Nästa gång möts biomedicinska analytiker från hela världen år 2018 i Florens, Italien.

Av: Jasenka Dobric, jasenka.dobric@ibl-inst.se

Läs mer

15 Jun 2016

Varför har vi legitimation?

Legitimationen är i grunden en förutsättning för både en skyddad yrkestitel och särskilda arbetsuppgifter som är förbehållna en viss yrkesgrupp. Vi har bett Åsa Wennberg, jurist på Socialstyrelsen, svara på de vanligaste frågorna om legitimationen samt klargöra vem som egentligen får göra vad inom hälso-och sjukvården.

Varför är vissa yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården legitimerade?

– Legitimationen är ett garantibevis för en viss kunskapsnivå och lämplighet hos personen som utövar yrket. Exempelvis görs alltid en kontroll i belastningsregistret vid prövningen av om en person kan få legitimation.

Vad innebär en skyddad yrkestitel?

– Alla 21 stycken legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården har en skyddad yrkestitel. Det innebär att du inte får kalla dig biomedicinsk analytiker utan att ha en legitimation. Detta är reglerat i patientsäkerhetslagen, men det finns undantag och det gäller personer som gör den praktiktjänstgöring som krävs utöver examen för att få legitimation. En läkare under allmän tjänstgöring, AT, får till exempel titulera sig som läkare även om han eller hon inte har erhållit sin legitimation än.

Vad är ensamrätt till yrket ?
– Det är fem yrken som utöver skyddad yrkestitel även har ensamrätt till yrket. Det innebär att bara den som har legitimation eller särskilt förordnande får utöva yrket. Det gäller apotekare, barnmorskor, receptarie, läkare
och tandläkare.

Vem bestämmer vilka yrkeskategorier som får anställas inom hälso- och sjukvården?
– Det är en arbetsgivarfråga. Arbetsgivaren bestämmer även vilka arbetsuppgifter och vilket ansvar en befattning omfattas av. Arbetsuppgifter kan utföras av personer utan legitimation om arbetsgivaren bedömer att de har rätt kompetens för uppgiften. Undantag är arbetsuppgifter som särskilt reglerats i lag eller annan författning.

Vad innebär särskilt reglerade arbetsuppgifter?
– Det är arbetsuppgifter som bara en yrkesgrupp eller vissa yrkesgrupper får utföra och som särskilt
utpekats i lag eller annan författning. Blodgruppsbestämning samt godkännande av blodgivare är exempel på reglerade arbetsuppgifter som endast får utföras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. I praktiken är väldigt få arbetsuppgifter reglerade.

Vilken roll spelar legitimationen när det gäller särskilt reglerade arbetsuppgifter?

– Det är tack vare legitimationen som en yrkesgrupp eller flera får utföra reglerade arbetsuppgifter.

NÄR ÄR DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER NÖDVÄNDIG?
Delegering är en speciell form av arbetsfördelning inom hälso- och sjukvården. Att delegera är att överlåta befogenhet, alltså vad någon får göra. Hälso- och sjukvårdens regelverk ställer främst krav på hur arbetsuppgifter ska utföras, inte vem som får utföra dem. Delegering behövs därför oftast inte för att fördela en arbetsuppgift. Många medicinska arbetsuppgifter kan till exempel fördelas till hälso- och sjukvårdspersonal utan legitimation utan att reglerna om delegering ska tillämpas. Delegering behövs bara för att fördela en arbetsuppgift till någon som annars inte får utföra den och då krävs det också att det finns en bestämmelse som tillåter delegering. I praktiken innebär det att delegering främst är aktuell vid iordningställande och administrering av läkemedel inom annan hälso- och sjukvård än ambulanssjukvård och sluten vård.
Källa: VEM FÅR GÖRA VAD I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH TANDVÅRDEN?

Av: Jasenka Dobric, jasenka.dobric@ibl-inst.se

Läs mer

26 Apr 2016

LEDARE

Att tillhöra en profession

I samband med att IBL är klar med kompetensbeskrivningen för biomedicinska analytiker, som nu ska ut på remiss, får jag anledning att fundera över vårt yrkes framväxt och utveckling till en profession.

Bodil Person¹ har i sin avhandling ”När kvinnorna kom in i männens värld” beskrivit yrkets utveckling och professionalisering som en yrkesgrupps kamp om och för sitt yrke. Denna kamp har pågått i stort sett under hela förra århundradet och pågår faktiskt än i våra dagar.

Professionaliseringsprocessen anses följa en viss ordning.

Man bildar en yrkesorganisation och fastställer kriterier för medlemskap.
Laboratorieassistentföreningen, numera IBL.

Man ändrar yrkestiteln för att förhindra identifieringen med tidigare yrkesstatus.
Laboratorieassistenten blev biomedicinsk analytiker.

Man utarbetar en formell etisk kod.²

Yrkets erkänns officiellt. Det krävs en fastställd examen för att få utföra yrket.
Vi får en skyddad yrkestitel och slutligen en legitimation med motiveringen: ”De biomedicinska analytikerna har ett kvalificerat arbete av stor betydelse för patientsäkerheten i vården. De arbetar självständigt utan kontroll av någon annan yrkeskategori.”³

Alla biomedicinska analytiker känner en stolthet över det kvalificerade arbete som vi utför. Genom medlemskapet i IBL blir vi en tydlig och stark profession, som inte är utbytbar. I dag är det viktigt att vara tydlig med vilka arbetsuppgifter som ska, ur patientsäkerhetssynpunkt, utföras av biomedicinska analytiker

och vilka arbetsuppgifter som kan utföras av andra yrkeskategorier. Det råder en bristsituation i många landsting, vilket gör att vissa arbetsgivare känner sig ”tvingade” att anställa andra kategorier. Genom en tydlig arbetsfördelning kan den biomedicinska analytikern fortfarande vara den

som utför de arbetsuppgifter som kräver denna specifika kompetens. Vi kan aldrig acceptera begreppet ”eller motsvarande”. Är man biomedicinsk analytiker så är man det. Är man läkare så är man det. Är man sjuksköterska så är man det. IBL organiserar alla biomedicinska analytiker oavsett arbetsplats, inriktning och facklig tillhörighet.

Tillsammans kan vi som medlemmar driva och utveckla både vår profession och vår organisation!

1 http://www.bokus.com/bok/9789170430251/nar-kvinnorna-kom-in-i-mannens-varld-fou-44/

2 Yrkesetisk kod

3 Ds 2004:28, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Departementserien/ds-2004-28-_GSB428/?html=true

Av: Agneta Colliander, IBL:s ordförande

Läs mer

26 Apr 2016

Öppet för andra yrkesgrupper att söka biomedicinska analytikertjänster

Västerbottens läns landsting har nyligen beslutat att konvertera tolv biomedicinska analytikertjänster till tjänster för medicinska biologer. Anledningen är bristen på biomedicinska analytiker.

Från början var planen att konvertera hela 50 biomedicinska analytikertjänster till tjänster som kan sökas av andra yrkesgrupper med snarlik utbildning som exempelvis molekylärbiologer. Men vid VSG, verksamhetens samverkansgruppsmöte, där både Vårdförbundet och Naturvetarna deltog, blev resultatet tolv tjänster.

– Vi sa nej till att konvertera 50 tjänster och hade ett utgångsläge på att noll tjänster skulle konverteras, något som arbetsgivaren inte gick med på. Efter förhandling slutade antalet på tolv tjänster. Detta innebär att i första hand ska biomedicinska analytiker anställas på dessa konverterade tjänster, men Västerbottens läns landsting, VLL, kommer att ha möjlighet att kunna anställa andra yrkesgrupper, säger Ida Maria Westin, ordförande Naturvetarna VLL.

– Efterföljande MBL-förhandlingar med Vårdförbundet slutade i oenighet. Vårdförbundet tycker varken att 50 eller 12 biomedicinska analytikertjänster ska göras om, säger Jenny Olsson, Vårdförbundet Västerbottens ordförande.

För få biomedicinska analytiker

Västerbottens läns landsting ser konverteringen som en nödvändig lösning. Laboratoriemedicin Västerbotten växer samtidigt som det pågår en generationsväxling på alla enheter.

– Vi som arbetsgivare måste ta ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö och i slutändan även för patientsäkerheten. Vi har svårt att rekrytera biomedicinska analytiker trots att vi är en utbildningsort, säger Ewa Lassén, verksamhetschef Laboratoriemedicin, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.

Konverteringen av tjänsterna innebär i praktiken att arbetsgivaren har möjlighet att anställa, förutom biomedicinska analytiker, också biomedicinare och molekylärbiologer som då får beteckningen medicinska biologer. Och all personal, oavsett yrkestitel, måste inskolas och få sin kompetens bedömd innan de kan arbeta självständigt.

– Vi ser samma problem i hela landet men vi försöker att vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda våra medarbetare varierande arbetsuppgifter, möjlighet till karriär och vi försöker tillgodose de önskemål som är möjliga. Studenterna försöker vi fånga upp under den verksamhetsförlagda utbildningen och erbjuder anställning till i stort sett alla. Men de är för få och vi kan inte låta laboratorierna vara underbemannade. Speciellt svårt är det att rekrytera biomedicinska analytiker under terminerna, säger hon.

Var ligger lönenivåerna för de konverterade tjänsterna?

– Det blir ingen skillnad. Söker man tjänsten som biomedicinsk analytiker eller medicinsk biolog så är det samma arbetsuppgifter som man ska utföra, säger Ewa Lassén.

Vikten av rätt utbildning

Biomedicinska analytiker är utbildade och har kunskap för hela analyskedjan, från provtagning, analys och rapportering av provsvar, och har med sin legitimation ett ansvar för säkerställande av kvalitet och patientsäkerhet. Medicinska biologer saknar många gånger den kliniska utbildning som biomedicinska analytikertjänster kräver.

– Det är en bekymmersam utveckling vi ser. Problemet är att det finns en otydlighet i vem som gör vad på laboratorierna. I dag har vi en brist på biomedicinska analytiker och många yrkesgrupper med snarlika utbildningar. Men det gäller att fundera lite längre. Vi har en yrkeslegitimation som innebär ett särskilt ansvar för patientsäkerhet och kvalitet, säger Agneta Colliander, IBL:s ordförande och biträdande verksamhetschef, Laboratoriemedicinska kliniken, Region Örebro län.

Påverka politiker

I nuläget återstår det att arbeta vidare och försöka påverka en framtida utveckling både politiskt och strategiskt. Vårdförbundet har träffat landstingspolitiker i Umeå, skrivit en debattartikel i Västerbottens- Kuriren, hållit en presskonferens och anordnat medlemsmöten.

– Under Vårdförbundets medlemsmöte i Umeå bildades flera olika grupper som ska arbeta för att få politiker och tjänstemän att förstå vikten av biomedicinska analytiker inom hälso- och sjukvården samt få media intresserade av frågan, säger Jenny Olsson.

Men det gäller även att fundera på hur man kan lösa bristen på biomedicinska analytiker. Enligt Statistiska centralbyråns prognoser kommer stora pensionsavgångar att orsaka brist på biomedicinska analytiker, framförallt under perioden

fram till år 2035.

– Lösningen är attraktiva arbetsgivare samt goda villkor och utvecklingsmöjligheter direkt kopplade till lönen, säger Agneta Colliander.

– Vi ser att bristen på biomedicinska analytiker är både en arbetsmiljö- och patientsäkerhetsfråga och vi arbetar bland annat just nu gentemot lärosätena med långsiktiga lösningar, säger Monica Fröjd, ombudsman för landsting på Naturvetarna.

Av: Jasenka Dobric, jasenka.dobric@ibl-inst.se

Läs mer