Från början var planen att konvertera hela 50 biomedicinska analytikertjänster till tjänster som kan sökas av andra yrkesgrupper med snarlik utbildning som exempelvis molekylärbiologer. Men vid VSG, verksamhetens samverkansgruppsmöte, där både Vårdförbundet och Naturvetarna deltog, blev resultatet tolv tjänster.

– Vi sa nej till att konvertera 50 tjänster och hade ett utgångsläge på att noll tjänster skulle konverteras, något som arbetsgivaren inte gick med på. Efter förhandling slutade antalet på tolv tjänster. Detta innebär att i första hand ska biomedicinska analytiker anställas på dessa konverterade tjänster, men Västerbottens läns landsting, VLL, kommer att ha möjlighet att kunna anställa andra yrkesgrupper, säger Ida Maria Westin, ordförande Naturvetarna VLL.

– Efterföljande MBL-förhandlingar med Vårdförbundet slutade i oenighet. Vårdförbundet tycker varken att 50 eller 12 biomedicinska analytikertjänster ska göras om, säger Jenny Olsson, Vårdförbundet Västerbottens ordförande.

För få biomedicinska analytiker

Västerbottens läns landsting ser konverteringen som en nödvändig lösning. Laboratoriemedicin Västerbotten växer samtidigt som det pågår en generationsväxling på alla enheter.

– Vi som arbetsgivare måste ta ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö och i slutändan även för patientsäkerheten. Vi har svårt att rekrytera biomedicinska analytiker trots att vi är en utbildningsort, säger Ewa Lassén, verksamhetschef Laboratoriemedicin, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.

Konverteringen av tjänsterna innebär i praktiken att arbetsgivaren har möjlighet att anställa, förutom biomedicinska analytiker, också biomedicinare och molekylärbiologer som då får beteckningen medicinska biologer. Och all personal, oavsett yrkestitel, måste inskolas och få sin kompetens bedömd innan de kan arbeta självständigt.

– Vi ser samma problem i hela landet men vi försöker att vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda våra medarbetare varierande arbetsuppgifter, möjlighet till karriär och vi försöker tillgodose de önskemål som är möjliga. Studenterna försöker vi fånga upp under den verksamhetsförlagda utbildningen och erbjuder anställning till i stort sett alla. Men de är för få och vi kan inte låta laboratorierna vara underbemannade. Speciellt svårt är det att rekrytera biomedicinska analytiker under terminerna, säger hon.

Var ligger lönenivåerna för de konverterade tjänsterna?

– Det blir ingen skillnad. Söker man tjänsten som biomedicinsk analytiker eller medicinsk biolog så är det samma arbetsuppgifter som man ska utföra, säger Ewa Lassén.

Vikten av rätt utbildning

Biomedicinska analytiker är utbildade och har kunskap för hela analyskedjan, från provtagning, analys och rapportering av provsvar, och har med sin legitimation ett ansvar för säkerställande av kvalitet och patientsäkerhet. Medicinska biologer saknar många gånger den kliniska utbildning som biomedicinska analytikertjänster kräver.

– Det är en bekymmersam utveckling vi ser. Problemet är att det finns en otydlighet i vem som gör vad på laboratorierna. I dag har vi en brist på biomedicinska analytiker och många yrkesgrupper med snarlika utbildningar. Men det gäller att fundera lite längre. Vi har en yrkeslegitimation som innebär ett särskilt ansvar för patientsäkerhet och kvalitet, säger Agneta Colliander, IBL:s ordförande och biträdande verksamhetschef, Laboratoriemedicinska kliniken, Region Örebro län.

Påverka politiker

I nuläget återstår det att arbeta vidare och försöka påverka en framtida utveckling både politiskt och strategiskt. Vårdförbundet har träffat landstingspolitiker i Umeå, skrivit en debattartikel i Västerbottens- Kuriren, hållit en presskonferens och anordnat medlemsmöten.

– Under Vårdförbundets medlemsmöte i Umeå bildades flera olika grupper som ska arbeta för att få politiker och tjänstemän att förstå vikten av biomedicinska analytiker inom hälso- och sjukvården samt få media intresserade av frågan, säger Jenny Olsson.

Men det gäller även att fundera på hur man kan lösa bristen på biomedicinska analytiker. Enligt Statistiska centralbyråns prognoser kommer stora pensionsavgångar att orsaka brist på biomedicinska analytiker, framförallt under perioden

fram till år 2035.

– Lösningen är attraktiva arbetsgivare samt goda villkor och utvecklingsmöjligheter direkt kopplade till lönen, säger Agneta Colliander.

– Vi ser att bristen på biomedicinska analytiker är både en arbetsmiljö- och patientsäkerhetsfråga och vi arbetar bland annat just nu gentemot lärosätena med långsiktiga lösningar, säger Monica Fröjd, ombudsman för landsting på Naturvetarna.

Av: Jasenka Dobric, jasenka.dobric@ibl-inst.se