Rapport från EFLM Preanalytical Conference i Zagreb: ”Preanalytical challenges – times for solutions”

Jag har haft förmånen att besöka Zagreb och EFLMs (European federation of Clinical Chemistry and Laboratory Medicine) konferens med titeln ”Preanalytical challenges – time for solutions”. Konferensen ägde rum den 22-23 mars med runt 600 deltagare, nästan 200 postrar och ett fullspäckat program. Det stipendium som jag blev tilldelad från IBL hjälpte till i argumentationen med min chef för att få åka på denna konferens. Ytterligare argument från min sida var att det är en självklar del i min kompetensutveckling att få ta del av vetenskapliga föreläsningar, diskussioner och personliga möten.

Ett av mina uppdrag som biomedicinsk analytiker på klinisk kemi i Umeå är att lära provtagande personal om preanalys och hur viktigt det är att ett blodprov tas korrekt och vilka konsekvenser det får om prov tas på felaktigt sätt.

Preanalys innefattar

  • val av analys (för att ställa diagnos eller sätta in behandling),
  • remisshantering,
  • patientförberedelser,
  • provtagning (identifiering, märkning av rör, rörföljd, fyllnadsgrad, blandning, etc.),
  • provhantering,
  • och slutligen transport till laboratorium.

När provet anländer laboratoriet så initieras skedet analys där proverna ankomstregistreras, kontrolleras, eventuellt upparbetas och analyseras. När ett analysresultat har genererats så initieras det postanalytiska skedet där resultatet ska nå beställaren, journalföras och tolkas. Alla dessa steg behöver ske korrekt för att säkerställa provets kvalitet och analysens riktighet för att ge ett patientsäkert svar.

 

UTMANINGAR OCH LÖSNINGAR

Mads Nybo föreläste om utmaningar i högautomatiserade laboratorium.

Som titeln på konferensen avslöjar så var fokus på vilka utmaningar vi har framför oss vad gäller preanalys och vilka lösningar vi eventuellt kan jobba med. Mads Nybo från Danmark pratade om att högautomatiserade laboratorier innebär nya utmaningar och att preanalytiska variabler bör följas upp, inte bara vid installation av nya tekniska lösningar, utan kontinuerligt. Alexander von Meyer från Tyskland visade på vikten av att veta den exakta provtagningstiden och att det skiljer sig väldigt mycket i Europa hur provtagningstiden rapporteras (om den rapporteras över huvud taget). I Sverige ser vi det nog som en självklarhet då vi arbetar med elektroniska beställningar där provtagningstid trycks på etiketten, som kan ändras av provtagaren om provtagningen dröjer, och som vi aktivt tar hänsyn till när provet registreras vid ankomst till laboratoriet. Alexander von Meyer redovisade flera tekniska lösningar som idag är tillgängliga men tyvärr väldigt dyra och därför inte ett alternativ i alla europeiska länder. Venösa blodprover är det absolut största biologiska materialet som det analyseras på inom laboratoriemedicin, så när vi pratar preanalys så är det främst i samband med venprovtagning, men vi utför analyser på så många fler material. I konferensens program fick även andra provmaterial som cerebrospinalvätska och faces uppmärksamhet, vilket är bra, så att kunskapen och arbetet med att ta fram evidensbaserade riktlinjer kring provtagning och hantering av detta material också stärks.

 

TRÅNGT BLAND POSTRARNA

Mitt bidrag till konferensen var en poster där jag sammanställt resultatet av en pinnstatistik-studie som min kollega Camilla Selenius samordnade på tre sjukhuslaboratorier inom region Västerbotten i oktober 2018. Med postern så visar vi att det vanligast förekommande preanalytiska felet som personal på laboratoriet får hantera är att beställningen/remissen inte är överförd från beställarsystemet (RoS) till vårt labbdatasystem (FlexLab). När detta moment missas av provtagande personal så har vi ingen information om provet när det anländer till laboratoriet. Under de dagar som studien genomfördes så försenades 1718 provsvar med mellan 30 och 180 minuter och ökade personalens arbetsbelastning med runt 2 timmar per dag.

Förra gången konferensen anordnades (Amsterdam 2017) upplevde jag postersessionerna som utmärkt organiserade, så mina förväntningar var höga i år. Tyvärr grusades mina förväntningar redan vid första fikat som också sammanföll med postersessionerna. Lokalerna där fika och lunch serverades var alldeles för trånga och inte anpassade för att 600 människor skulle få plats och dessutom var postrarna utspridda på samma trånga yta. Följden av detta blev att postrarna inte blev välbesökta, utan deltagarna trängdes i kaffekön i stället.

 

INTRESSANTA PREANALYTISKA FALL

Konferensen använde sig av en app där deltagare fick vara aktiva och svara på frågor som föreläsare förberett.

Det jag tyckte var mest intressant under konferensen var preanalytiska fall som presenterades av olika deltagare. Fallen bestod av upptäckta felaktigheter och förklaringar till felen – och framför allt den spännande vägen däremellan! Bas Calcoen från Belgien beskrev följande fall: En biomedicinsk analytiker (motsvarande lab technician) reagerar på ovanligt många clot-larm från deras ACL TOP 700-analysinstrument kopplat till en automatiserad bana. Han får manuellt inspektera ett stort antal prover och finner både stora och små koagel i Na-citrat-rören. Efter en genomgång av larmen så identifieras ett fåtal avdelningar som proverna kommer ifrån och han börjar pilla bort etiketterna för att upptäcka att alla påverkade rör har samma lot-nummer. Ett varningsmeddelande går då omedelbart ut till alla avdelningar inom sjukhuset om att inte använda rör med det lot-numret. Vidare undersökningar på de inkomna rören visar att 44 % av redan utsvarade förlängda PT-(PK-INR)- och APTT-resultat kommer från rör med det lotnumret, vilket resulterar i att dessa resultat dras tillbaka omedelbart. När de kvarvarande förpackningarna med det specifika lot-numret undersöks visar det sig att vissa rör helt saknar tillsats av Na-citrat, medan andra rör har tillsats av halva mängden Na-citrat. Tillverkaren återkallar genast hela leveransen med det specifika lot-numret.

 

VI MÅSTE SPRIDA VÅR KUNSKAP

Britta Willman (i orange) i publiken på en av konferensens föreläsningar.

I det här fallet ledde laboratoriepersonalens rimlighetstänk så väl som kunskaper inom preanalys till omedelbara åtgärder för att undvika ytterligare felaktiga provsvar. Likväl så kan jag inte låta bli att tänka att OM provtagande personal hade sett, förstått och reagerat på de felaktiga rören hade proverna aldrig nått laboratoriet och felaktiga svar hade inte gått ut. För mig som instruktör blev det här fallet ett tydligt exempel på hur vi som tar emot proverna och utför analyserna på laboratoriet måste sprida våra kunskaper till provtagande personal.

Efter de intensiva dagarna i Zagreb så har jag inspirerats och lärt mig mycket, men också tagit med mig idéer och förslag till det kommande Vårmötet i Klinisk kemi som Umeå står som arrangör för år 2020, så då uppfyllde jag även min chefs önskan om motprestation för mitt deltagande.

IBL delar ut stipendier två gånger per år, läs mer och ansök här.

Av: Britta Willman