10 januari 2021 Nytt från Laboratoriet

Olönsamt att utbilda sig till biomedicinsk analytiker

Biomedicinsk analytikerutbildningen hamnar i botten när Saco jämför livslöner för 35 högskoleutbildningar med att börja arbeta direkt efter gymnasiet. Till exempel skulle det behövas en pensionsålder på 72 år, eller ett studiebidrag på 246 000 kronor per termin under utbildningen för att biomedicinska analytiker skulle komma ikapp den som väljer att inte utbilda sig efter gymnasiet.

lonellerutb



I början av oktober släppte Saco rapporten ”Lönar sig högre utbildning – Livslönerapport 2020” där organisationens utredare beräknar livslöner för 35 olika högskoleutbildningar. Utbildningarnas livslöner jämförs sedan med livslönen för den som börjar arbeta direkt efter avslutat gymnasium, alltså om det lönar sig ekonomiskt att skaffa sig en akademisk examen. Utöver arbetsinkomst tar livslönerapporten även hänsyn till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet, pension, inkomstskatt och studiemedel.

En av de 35 högskoleutbildningarna som undersökts, och tyvärr också en av de 11 olönsamma, är biomedicinsk analytikerutbildningen. Inte nog med det, biomedicinsk analytiker är det yrke det lönar sig allra sämst att utbilda sig till, av de som undersökts, med en bruttoavkastning på -12% (-10% netto) jämfört med livslönen för gymnasieutbildade. I rapporten beräknas livslönen för biomedicinska analytiker till 22,7 miljoner i bruttolön,
och 17,2 miljoner i nettolön. I jämförelsen med gymnasieutbildade har biomedicinska analytiker jämförts
med dem som gått naturvetenskapligt program. Jämförelsegruppen har en beräknad livslön på 25,9 miljoner brutto och 19,1 miljoner netto.

Inget tydligt samband mellan lön och söktryck

Ansökningssiffrorna till biomedicinsk analytikerprogrammet ökade i år efter flera års nedåtgående trend. Det går att anta att rapporter om olönsamma livslöner knappast hjälper siffrorna åt rätt håll, även om det inte finns några fastslagna samband mellan lön och söktryck.
– Vi har inte tittat på något samband mellan livslön och söktryck och det är nog svårt att hitta ett entydigt sådant samband. Exempelvis har det varit ett ganska lågt söktryck till lärarutbildningar samtidigt som det är ett väldigt högt söktryck till fysioterapeututbildningen. I båda fallen handlar det om utbildningar som har dålig lönsamhet. Dessutom varierar söktrycket över tid. I vårt dataunderlag finns allt från nyutexaminerade till dem som tog examen för 40 år sedan och under den tiden har söktrycket för många utbildningar ändrats flera gånger, säger Thomas Ljunglöf som är utredare på Saco och en av författarna till rapporten.

IBL:s ordförande Maysae Quttineh kommenterade rapporten i samband med att den släpptes i oktober:
– Efterfrågan på biomedicinska analytiker har ökat de senaste åren. Ändå har löneutvecklingen knappast hängt med i den ekonomiska inflationen där allt i samhället blir dyrare. Löneökningar som ligger på ett par procent för en redan för lågt värderad kompetens är inte tillräckligt. Vi behöver få fart på enhetliga och långsiktiga strategier för att rekrytera nya till utbildningen och behålla yrkesskickliga biomedicinska analytiker. Många vidareutbildar sig till både master- och doktorsexamen, men det bygger ofta på eget initiativ, och att det sker på betald arbetstid är mer undantag än regel trots att vidareutbildningar ger specialistkunskaper som bidrar till att vi kan hantera till exempel en pandemi. Specialisering måste bli en karriärväg som betalar sig och inte en förlustaffär för den som skaffar sig värdefulla specialistkunskaper som är till nytta för arbetsgivaren.

Läs SACO:s rapport här

Livslöner för olika utbildningsgrupper på högskolan

De fem utbildningar som lönar sig bäst…
Bruttolön (Mkr) Skillnad gymn-utb Nettolön (Mkr) Skillnad gymn-utb
Läkarutbildning* 45,5 75% 28,2 48%
Juristutbildning 39,2 62% 25,5 42%
Ekonomutbildning 37,8 56% 24,9 39%
Civilingenjörsutbildning* 37,4 45% 24,8 30%
Systemvetenskap-/datautbildning 31,6 30% 22,1 23%
…och de fem som lönar sig sämst
Bruttolön (Mkr) Skillnad gymn-utb Nettolön* (Mkr) Skillnad gymn-utb
Konstnärlig utbildning 22,3 -8% 16,8 -7%
Arbetsterapeututbildning 22,1 -9% 16,8 -7%
Biblioteks- och informationsvetenskap 21,7 -10% 16,5 -8%
Tandhygienistutbildning 21,7 -10% 16,5 -8%
Biomedicinsk analytikerutbildning* 22,7 -12% 17,2 -10%

 

*Jämförs med NV-programmet. Övriga utbildningar jämförs med SP-programmet.

Livslöner för jämförelsegrupper av gymnasieutbildade

Gymnasieutbildningar/jämförelsegrupper:
Bruttolön (Mkr) Nettolön (Mkr)
Samhällsvetenskapsprogrammet 24,2 18,0
Naturvetenskapliga programmet 25,9 19,1
NV- och SP-programmen totalt 24,5 18,1

 

Siffrorna är avrundade. Uppgifterna baseras på data för 165 000 gymnasieutbildade totalt.

Vad skulle krävas för att komma ikapp?

Saco:s rapport tar upp ett antal tänkbara sätt att jämna ut livslönerna för de utbildningar som inte lönar sig. Här är vad som skulle krävas för att biomedicinska analytiker skulle nå samma livslön som gymnasieutbildade.

Höjt studiebidrag

”Ett sätt att förbättra utbildningars avkastning är att reducera inkomstbortfallet under studietiden. Det sker lämpligen genom höjt studiemedel. Att enbart höja studielånet är i det här fallet ingen framkomlig väg eftersom det ökar studieskulden och därmed det belopp som ska återbetalas till CSN. En höjning av lånedelen förbättrar visserligen situationen under studietiden, men eftersom det måste betalas tillbaka med ränta försämrar det bara livslönen för dessa grupper.

Störst höjning behövs för biomedicinska analytiker som behöver ett studiebidrag på 246 000 kronor per termin för att gå jämt upp med gymnasieutbildade.”

Höjd utträdesålder

”Den ålder vid vilken man lämnar arbetslivet för att gå i pension brukar benämnas utträdesålder. Den genomsnittliga utträdesåldern för akademiker är något högre än den är för gymnasieutbildade. Detta har beaktats vid de beräkningar av livslöner och avkastning som presenterats tidigare i den här rapporten. Frågan är här vid vilken ålder de som har gått någon av dessa elva utbildningar kan gå i pension utan att göra en förlust gentemot gymnasieutbildade under livet. Personer med gymnasieutbildning antas lämna arbetsmarknaden för att gå i pension vid 65 års ålder.

Biomedicinska analytiker skulle behöva arbeta tills de blir 72 år.

Höjd lön

”Slutligen undersöks hur stor ökning av bruttolönen som krävs för att de olika utbildningarna ska få upp sina respektive internräntor till noll procent, det vill säga nå upp till samma nivå som de gymnasieutbildade. Här antas att alla månadslöner under arbetslivet höjs med en viss procentsats. Höjningen av månadslönen genererar i sin tur en högre pension som också påverkar livslönen.

Biomedicinska analytiker skulle i genomsnitt behöva 16 procents ökning av sin bruttolön för att nå upp till samma nivå som gymnasieutbildade gör under livet.