Se upp arbetsgivare! Här kommer vi nyblivna biomedicinska analytiker

Sophia Godau, ordförande för Vårdförbundet student och nyexaminerad biomedicinsk analytiker, skriver om förväntningarna på det arbetsliv som väntar.

Papper ligger utspridda över bordet, den ena odiskade tekoppen efter den andra står på rad på diskbänken och feelgood-listan pumpar från högtalaren genom lägenheten. En lägenhet som har behövt stå ut med mitt vankande fram och tillbaka medan jag försökt memorera citronsyracykeln, som har behövt stå ut med VFU-scheman och kursmål uppklistrade på väggarna och en lägenhet som har behövt stå ut med humörsvängningarna i slutspurten – jag har nämligen skrivit mitt examensarbete.

Ja, efter tre år av slit ska det äntligen bli dags att gå vidare ut i arbetslivet och att lämna studentlivet bakom sig. Något som vi alla känner är läskigt men också helt fantastiskt! Läskigt för att vi kommer vara en så viktig del i människors liv. Arbetet vi gör måste vara korrekt 100% av alla gånger, eftersom det annars kan kosta liv. Fantastiskt får att det ska bli skönt att äntligen få kalla sig själv biomedicinsk analytiker – en identitet som växt fast på en under dessa år och som aldrig kommer lossna. Yrkeslivet som väntar oss ligger vid våra fötter. Arbetsgivarna skriker efter oss, både inom hälso- och sjukvården och andra branscher. Det är fler som går i pension än vad det hinner utbildas biomedicinska analytiker under de kommande åren. Vi kan helt enkelt välja och vraka var och med vad vi kommer jobba, vilket naturligtvis känns helt fantastiskt.

Men det för också med sig att vissa avdelningar eller sjukhus har svårare att rekrytera oss, vi har nämligen krav! Vi har nu möjligheten att välja de arbetsplatser som erbjuder mest. När jag pratar med studenter, både tidigt i sin utbildning och i ett senare skede, är lönen en viktig fråga. Studenterna är medvetna om att löneutvecklingen för biomedicinska analytiker är närmast obefintlig. Efter 10–15 år tjänar du inte mycket mer än någon som är nyexaminerad, trots din erfarenhet och ditt bidrag till verksamheten. Biomedicinska analytiker tjänar i livslön 6% mindre än genomsnittet för en samhällsvetenskapligt gymnasieutbildad enligt SACO. Sjuksk.terskor tjänar 3% mindre – och alla vet ju att de tjänar för lite. Så naturligtvis kräver vi en schysst ingångslön, annars tar det evigheter att faktiskt få det arbete vi utför värdesatt korrekt. Men framför allt vill vi också se en löneutveckling.

DET BEHÖVS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER

Men jag pratar inte endast om lön när jag påstår att vi väljer de arbetsplatser som bjuder högst. För att utmärka sig bland alla arbetsplatser måste man erbjuda utvecklingsmöjligheter. En av sakerna som väcker störst anledning till missnöje hos studenter som nu ska ta examen är bristen på reglerade specialistutbildningar, utvecklingsmöjligheter och sätt att gräva ner sig i det man tycker är intressant. Jag menar inte att vi ska göra det direkt, vi har redan så mycket nytt att lära oss nu när vi är nya, men vi vill kunna se utvecklingsmöjligheter i framtiden på en arbetsplats. Vi vill kunna ha mål för framtiden.

Att ge utvecklingsmöjligheter på en arbetsplats kommer dessutom bidra till en bättre löneutveckling, apropå våra lönekrav. Efterfrågan idag matchar kanske än så länge vår kompetens, det vill säga när vi precis tagit examen, men kommer inte göra det i längden. Hälso- och sjukvårdens behov har förändrats och i vårt yrke sker en snabb utveckling inom digitalisering och teknik. Det kommer hela tiden nya metoder. Vi vill hänga med i svängarna, vilket kräver en bättre kompetensförsörjning än den vi blickar mot nu när vi går ut i verksamheten. Resurser för tydlig kompetensutveckling måste avsättas för att täcka upp för den stora bristen på biomedicinska analytiker och för att täcka vårdens behov. Vi som går ut nu är glada över att vi kan välja och vraka men även oroliga att vår arbetsmiljö kommer ta stryk om vi inte löser personal- och kompetensbristen.

ARBETSGIVARE– HÄNG MED I SVÄNGARNA

Någonting som dessutom lockar är kombinationstjänster. Att koppla ihop sitt kliniska arbete med forskning eller undervisning och att jobba interprofessionellt med processfrågor anses spännande.

När vi ser hur fler och fler biomedicinska analytiker visar nya vägar genom att till exempel disputera, jobba inom hemsjukvård och kommun samt befordras till professorer blir vi hungriga efter sådana karriärvägar. äntligen ser vi nya och spännande sätt att ta tillvara på den unika kompetens vi har, vilket får oss att bli ännu mer taggade på att ta examen.

Så se upp, arbetsgivare! Här kommer vi nyblivna biomedicinska analytiker och vi har mål, vi har krav och vi har höga förväntningar. Det gäller att ni är med i svängarna när det kommer till att rekrytera oss. Och det gäller att ni även skänker en tanke till framtiden där vi måste tillgodose vårdens behov samt lösa personal- och kunskapsbristen genom att ge biomedicinska analytiker möjligheten till karriär- och kompetensutveckling. Jag vill inte behöva längta mig tillbaka till den där lägenheten med odiskade tekoppar och papper på väggarna, där jag kände att jag hade potential och där det fortfarande kändes som att mina möjligheter var obegränsade. Jag vill ta med mig den känslan in i yrkeslivet.