NML- kongress 2017

Pipsa Allén från Suomen Bioanalyytikkoliitto ry överlämnar sekretariatet till IBL:s vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson.

I förra veckan deltog jag tillsammans med IBL:s vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson och Anne Berndt, förbundsombudsman på Vårdförbundet, på den nordiska kongressen arrangerad av det nordiska nätverket för Biomedicinska analytiker, NML (Nordisk Medicinsk Laboratoriegruppe) kongress som gick av stapeln i Helsinki, Finland.
Kongressen hölls i samband med LABLT, Laboratory Medicine Convention and Exhibition, Finlands årliga kongress, som är ett samarrangemang mellan olika professioner inom laboratoriemedicin.  Det var totalt runt 700 deltagare och 50 utställare. Programmet var mycket intressant och bl.a. utbildning, etik och big data ingick.

På fredagen var det möjligt för oss icke-studenter att delta vid studentforumets programpunkt ”Learning café and diskussions”, Flera frågor diskuterades bland annat; hur man ska se på den etiska aspekten av att utföra laboratorietester som inte har beställts av sjukvården, behöver biomedicinska analytiker baskunskaper så som mikroskopering när allt mer blir automatiserat och behövs ett nordiskt nätverk för studenterna?
Alla närvarande var överens om att ett nordiskt nätverk för studenter vore värdefullt att ha. Den stora frågan var dock hur ska ett sådant nätverk ordnas? Ska studenterna ingå i Facebookgrupp eller annan typ av social media? Vem ska ansvara för det?Ett förslag var att yrkesorganisationerna skulle vara plattformen för ett nordiskt studentnätverk. En student var dock mycket bestämd i sin uppfattning att ”Associations don´t connect people, it´s a one way communication”. Detta fick mig att fundera.
IBL som många andra organisationer tappar medlemmar och har svårt att få studerandemedlemmar att stanna kvar i organisationen efter examen.
Efter mötet tog jag tillfället i akt att fråga studenten med den bestämda åsikten om han ville vidareutveckla det han sagt. Han ansåg att hans yrkesorganisation var för statisk och tråkig och att han inte hade fått ut mycket av att vara med. Han ville ha en mindre formell, roligare och mer interaktiv organisation. Han tackade mig för att jag lyssnade på honom och var intresserad av hans åsikter.
Det var en intressant diskussion och fick mig in på nya tankebanor. Vi behöver finna nya vägar för att nå de unga för att vi ska uppnå visionen – att få biomedicinska analytiker att växa.

Vid avslutningsceremonin på denna välarrangerade kongress tog Gabriella Lillsunde Larsson emot skinnpåsen som är symbolen för att sekretariatet nu gått vidare till Sverige de kommande två åren. Vanligtvis arrangeras en nordisk kongress inom de två åren, men denna gång kommer en nordisk utbildningskonferens hållas år 2019 och så ser vi fram emot IFBLS:s  världskongress 2020 i Köpenhamn, Danmark.

 

Av: Tanja Wijkmark, kanslisamordnare och verksamhetsutvecklare, IBL

I förra veckan deltog jag tillsammans med IBL:s vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson och Anne Berndt, förbundsombudsman på Vårdförbundet, på den nordiska kongressen arrangerad av det nordiska nätverket för Biomedicinska analytiker, NML (Nordisk Medicinsk Laboratoriegruppe) kongress som gick av stapeln i Helsinki, Finland.
Kongressen hölls i samband med LABLT, Laboratory Medicine Convention and Exhibition, Finlands årliga kongress, som är ett samarrangemang mellan olika professioner inom laboratoriemedicin.  Det var totalt runt 700 deltagare och 50 utställare. Programmet var mycket intressant och bl.a. utbildning, etik och big data ingick.

På fredagen var det möjligt för oss icke-studenter att delta vid studentforumets programpunkt ”Learning café and diskussions”, Flera frågor diskuterades bland annat; hur man ska se på den etiska aspekten av att utföra laboratorietester som inte har beställts av sjukvården, behöver biomedicinska analytiker baskunskaper så som mikroskopering när allt mer blir automatiserat och behövs ett nordiskt nätverk för studenterna?
Alla närvarande var överens om att ett nordiskt nätverk för studenter vore värdefullt att ha. Den stora frågan var dock hur ska ett sådant nätverk ordnas? Ska studenterna ingå i Facebookgrupp eller annan typ av social media? Vem ska ansvara för det?Ett förslag var att yrkesorganisationerna skulle vara plattformen för ett nordiskt studentnätverk. En student var dock mycket bestämd i sin uppfattning att ”Associations don´t connect people, it´s a one way communication”. Detta fick mig att fundera.
IBL som många andra organisationer tappar medlemmar och har svårt att få studerandemedlemmar att stanna kvar i organisationen efter examen.
Efter mötet tog jag tillfället i akt att fråga studenten med den bestämda åsikten om han ville vidareutveckla det han sagt. Han ansåg att hans yrkesorganisation var för statisk och tråkig och att han inte hade fått ut mycket av att vara med. Han ville ha en mindre formell, roligare och mer interaktiv organisation. Han tackade mig för att jag lyssnade på honom och var intresserad av hans åsikter.
Det var en intressant diskussion och fick mig in på nya tankebanor. Vi behöver finna nya vägar för att nå de unga för att vi ska uppnå visionen – att få biomedicinska analytiker att växa.

Vid avslutningsceremonin på denna välarrangerade kongress tog Gabriella Lillsunde Larsson emot skinnpåsen som är symbolen för att sekretariatet nu gått vidare till Sverige de kommande två åren. Vanligtvis arrangeras en nordisk kongress inom de två åren, men denna gång kommer en nordisk utbildningskonferens hållas år 2019 och så ser vi fram emot IFBLS:s  världskongress 2020 i Köpenhamn, Danmark.

 

Av: Tanja Wijkmark, kanslisamordnare och verksamhetsutvecklare, IBL

Läs mer

Fantastiskt!

Ett till steg på vägen mot en specialistutbildning.
Denna fråga har ju varit väldigt viktig för vår profession och något som IBL har drivit sedan flera år tillbaka och under de senaste fyra åren i samarbete med Vårdförbundet.
Efter besvikelsen att vår profession inte var med i utredningsdirektivet som kom i juni angående specialistutbildningar så var det bara att oförtrutet arbeta vidare med frågan. Dags att uppvakta våra folkvalda och Lena Asplund, riksdagspolitiker för moderaterna, har lyssnat och förstått allvaret i frågan. Specialistutbildade biomedicinska analytiker är en mycket viktig strategisk fråga att driva om vi ska kunna ha tillräckligt antal sökande till grundutbildningen.
Yrket måste uppfattas som attraktivt och kunna ge utvecklingsmöjligheter. Alla vi biomedicinska analytiker behöver nu på bred front över alla partigränser stödja och backa upp denna motion.

Länk till Lena Asplunds (M) motion: Reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker

Ett till steg på vägen mot en specialistutbildning.
Denna fråga har ju varit väldigt viktig för vår profession och något som IBL har drivit sedan flera år tillbaka och under de senaste fyra åren i samarbete med Vårdförbundet.
Efter besvikelsen att vår profession inte var med i utredningsdirektivet som kom i juni angående specialistutbildningar så var det bara att oförtrutet arbeta vidare med frågan. Dags att uppvakta våra folkvalda och Lena Asplund, riksdagspolitiker för moderaterna, har lyssnat och förstått allvaret i frågan. Specialistutbildade biomedicinska analytiker är en mycket viktig strategisk fråga att driva om vi ska kunna ha tillräckligt antal sökande till grundutbildningen.
Yrket måste uppfattas som attraktivt och kunna ge utvecklingsmöjligheter. Alla vi biomedicinska analytiker behöver nu på bred front över alla partigränser stödja och backa upp denna motion.

Länk till Lena Asplunds (M) motion: Reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker

Av: Agneta Colliander, ordförande IBL

Läs mer

”Människor med cancer dör för att de tvingas vänta”

Carl M Hamilton, ordförande i Cancerföreningen Palema, skriver i ett debattinlägg i SvD att ”människor med cancer dör för att de tvingas vänta”.

Behöver det vara så? Man har svårigheter att klara av sitt uppdrag inom kirurgin på grund av brist på personal. Tyvärr så finns svårigheterna även inom den laborativa verksamheten. Man har infört begreppet ”standardiserat vårdförlopp” SVF för att skynda på processen. Detta har inneburit att man fått fastställda tider när ett prov ska vara besvarat från laboratoriet. Införandet av SVF har inneburit ett annat och mer resurskrävande arbetssätt på de histopatologiska laboratorierna.

I dag fattas det redan både patologer och biomedicinska analytiker inom många verksamheter. För att klara verksamheten har man även fått anställa icke legitimerad personal. Givetvis så är det större risk för fördröjning och störning i verksamheten när man inte har rätt kompetens för uppdraget. Efter den stora patologiutredningen har inte mycket hänt. Visserligen fler patologer men då under utbildning. När det gäller biomedicinska analytiker har vi sett ett stort behov av specialistutbildade som kan utföra vissa arbetsuppgifter som i dag utförs av läkare, bland annat i samband med utskärning, just för att frigöra tid så att patologen får möjlighet att svara på prover inom utsatt tid.

Stressen är hög för alla på laboratorierna och det är ingen som önskar sig denna situation. En nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker är ett sätt att höja kompetens och i förlängningen även säkra och snabba svar.

Vi har drivit frågan under snart 10 år och fortsätter arbetet. På vårens möte med social- och utbildningsdepartementet blev det tydligt att verksamheterna aktivt måste visa att det finns ett behov, därför initierar vi nu en inventering för att tydliggöra vilket behov som finns. Det är viktigt att arbetsgivaren är med och driver denna fråga. Utan möjlighet till vidareutbildning och kompetensutveckling i ett yrke minskar attraktionskraften starkt. Vilket innebär färre sökande till grundutbildningen och därmed som en konsekvens även färre som kan specialistutbildas. Om man inte agerar snabbt kommer laboratoriemedicin snart att vara inne i samma problematik som inom övriga sjukvården, där bristen på sjuksköterskor tvingar arbetsgivaren att dra ner på bland annat antalet vårdplatser.

Carl M Hamilton, ordförande i Cancerföreningen Palema, skriver i ett debattinlägg i SvD att ”människor med cancer dör för att de tvingas vänta”.

Behöver det vara så? Man har svårigheter att klara av sitt uppdrag inom kirurgin på grund av brist på personal. Tyvärr så finns svårigheterna även inom den laborativa verksamheten. Man har infört begreppet ”standardiserat vårdförlopp” SVF för att skynda på processen. Detta har inneburit att man fått fastställda tider när ett prov ska vara besvarat från laboratoriet. Införandet av SVF har inneburit ett annat och mer resurskrävande arbetssätt på de histopatologiska laboratorierna.

I dag fattas det redan både patologer och biomedicinska analytiker inom många verksamheter. För att klara verksamheten har man även fått anställa icke legitimerad personal. Givetvis så är det större risk för fördröjning och störning i verksamheten när man inte har rätt kompetens för uppdraget. Efter den stora patologiutredningen har inte mycket hänt. Visserligen fler patologer men då under utbildning. När det gäller biomedicinska analytiker har vi sett ett stort behov av specialistutbildade som kan utföra vissa arbetsuppgifter som i dag utförs av läkare, bland annat i samband med utskärning, just för att frigöra tid så att patologen får möjlighet att svara på prover inom utsatt tid.

Stressen är hög för alla på laboratorierna och det är ingen som önskar sig denna situation. En nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker är ett sätt att höja kompetens och i förlängningen även säkra och snabba svar.

Vi har drivit frågan under snart 10 år och fortsätter arbetet. På vårens möte med social- och utbildningsdepartementet blev det tydligt att verksamheterna aktivt måste visa att det finns ett behov, därför initierar vi nu en inventering för att tydliggöra vilket behov som finns. Det är viktigt att arbetsgivaren är med och driver denna fråga. Utan möjlighet till vidareutbildning och kompetensutveckling i ett yrke minskar attraktionskraften starkt. Vilket innebär färre sökande till grundutbildningen och därmed som en konsekvens även färre som kan specialistutbildas. Om man inte agerar snabbt kommer laboratoriemedicin snart att vara inne i samma problematik som inom övriga sjukvården, där bristen på sjuksköterskor tvingar arbetsgivaren att dra ner på bland annat antalet vårdplatser.

Av: Agneta Colliander, ordförande IBL

Läs mer

Rapport från IFBLS-möte i Kanada

IBL:s internationella kommitté har deltagit i ett s.k. alternate GAD möte (general assembly of delegates) för IFBLS-medlemmarna i Hamilton, Kanada. IFBLS står för International federation of Biomedical Laboratory Science och består av 40 medlemsländer. Tillsammans representerar vi 180 000 biomedicinska analytiker från hela världen!

Den svenska internationella kommittén består av IBL-ordförande Agneta Colliander och vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson, IBL:s kanslisamordnare Tanja Wijkmark samt Vårdförbundets Anne Berndt. Vid mötet diskuterades många olika punkter, bl.a. så uppdaterades organisationens mission och mål. Den strategiska planen för 2016-2018 presenterades där fyra aktiviteter/områden speglar de mål som satts upp och dessa är:

  • Att fortsätta det WHO-samarbete som pågår
  • Att tillsammans med värdlandet Italien arrangera världskongress i Florens 2018
  • Att stärka professionen genom olika aktiviteter som firandet av biomedicinska analytikerdagen den 15 april och att arbeta med ny yrkesklassificering (ISCO)
  • Att arbeta för utbildning och utveckling av professionen genom att exempelvis starta ett ”scientific network” som kan vara rådgivande vid olika uppdrag. Exempel på andra aktiviteter som planeras är uppdatering av kompetensbeskrivning, sprida information om/få fler att publicera i IJBLS som är organisationens egen e-tidning (http://www.ijbls.org/aboutthisj.asp)

Alla deltagande länder fick möjlighet att under 10 min beskriva situationen för biomedicinska analytiker i sitt hemland. Från Sverige presenterade vi statistik om professionen och IBL, men reflekterade även över bristen på biomedicinska analytiker samt om hur vi arbetar med kompetensutveckling i form av kurser och nationell specialistutbildning. Det var intressant att höra att många länder har liknande utmaningar och att det därför är viktigt att mötas och lära av varandra.

Mycket arbete pågår just nu i Italien för att arrangera världskongressen för biomedicinska analytiker i Florens den 22-26 sep 2018: http://www.ifbls2018.org/2nd_ann.pdf. Hoppas vi ses där!

IBL:s internationella kommitté har deltagit i ett s.k. alternate GAD möte (general assembly of delegates) för IFBLS-medlemmarna i Hamilton, Kanada. IFBLS står för International federation of Biomedical Laboratory Science och består av 40 medlemsländer. Tillsammans representerar vi 180 000 biomedicinska analytiker från hela världen!

Den svenska internationella kommittén består av IBL-ordförande Agneta Colliander och vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson, IBL:s kanslisamordnare Tanja Wijkmark samt Vårdförbundets Anne Berndt. Vid mötet diskuterades många olika punkter, bl.a. så uppdaterades organisationens mission och mål. Den strategiska planen för 2016-2018 presenterades där fyra aktiviteter/områden speglar de mål som satts upp och dessa är:

  • Att fortsätta det WHO-samarbete som pågår
  • Att tillsammans med värdlandet Italien arrangera världskongress i Florens 2018
  • Att stärka professionen genom olika aktiviteter som firandet av biomedicinska analytikerdagen den 15 april och att arbeta med ny yrkesklassificering (ISCO)
  • Att arbeta för utbildning och utveckling av professionen genom att exempelvis starta ett ”scientific network” som kan vara rådgivande vid olika uppdrag. Exempel på andra aktiviteter som planeras är uppdatering av kompetensbeskrivning, sprida information om/få fler att publicera i IJBLS som är organisationens egen e-tidning (http://www.ijbls.org/aboutthisj.asp)

Alla deltagande länder fick möjlighet att under 10 min beskriva situationen för biomedicinska analytiker i sitt hemland. Från Sverige presenterade vi statistik om professionen och IBL, men reflekterade även över bristen på biomedicinska analytiker samt om hur vi arbetar med kompetensutveckling i form av kurser och nationell specialistutbildning. Det var intressant att höra att många länder har liknande utmaningar och att det därför är viktigt att mötas och lära av varandra.

Mycket arbete pågår just nu i Italien för att arrangera världskongressen för biomedicinska analytiker i Florens den 22-26 sep 2018: http://www.ifbls2018.org/2nd_ann.pdf. Hoppas vi ses där!

Av: Gabriella Lillsunde Larsson, vice ordförande IBL

Läs mer