Välkommet initiativ – men glöm inte biomedicinska analytiker

Även professionsorganisationer bör ingå i ett nationellt råd

I veckan lämnade Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) in ett förslag till regeringen för att effektivisera kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. I samband med det publicerades en debattartikel hos Dagens Samhälle: ”Så får vi en mer effektiv kompetensförsörjning (länk till artikeln)”, undertecknad av Olivia Wigzell från Socialstyrelsen och Anders Söderholm från Universitetskanslersämbetet.

Bland annat föreslår myndigheterna att ett nationellt råd bör inrättas för samverkan mellan regioner, kommuner, universitet och högskolor. Detta görs i syfte att hantera befintliga utmaningar med brist på många yrkesgrupper, dimensionering och utbud av utbildningar samt för att möta kompetensbehov för framtidens hälso- och sjukvård och vårdbehov.

Ett bristyrke som spelar en viktig roll i vårdkedjan

Biomedicinska analytiker är tyvärr en yrkesgrupp som oftast glöms bort när både nationella och regionala råd tillsätts och det blir svårt att strida för ett av vårdens viktigaste jobb efter att satsningar har gjorts. En viktig förutsättning för ett effektivt samarbete om kompetensförsörjningen är att berörda aktörer har tillgång till en samlad bild av personal- och kompetensbehoven. Biomedicinska analytiker är en legitimerad yrkesgrupp och det råder brist i stort sett hela landet. Arbetsgivaren väljer då istället att anställa personal med ”motsvarande” utbildning men som saknar legitimation istället för att tänka långsiktigt och satsa på tydliga karriärmöjligheter för att göra yrket attraktivt. Vi har en viktig roll i vårdkedjan och görs det inte tydliga satsningar på vår profession hotas både patientsäkerheten och kvaliteten inom svensk hälso- och sjukvård.

Även om vi får ut en masterexamen så är det inte säkert att det syns på arbetsuppgifterna eller i lönekuvertet

Olivia Wigzell, som är generaldirektör för Socialstyrelsen, skriver att under deras arbete med uppdraget har Socialstyrelsen och UKÄ utvecklat ny statistik och nya prognosmodeller där de bland annat kunnat visa hur många som fullföljer utbildningen, var de börjar arbeta efter examen och hur de vidareutbildar sig. Vi kommer se över denna så att biomedicinska analytiker finns med bland statistiken. Det är siffror som IBL länge följt när det gäller biomedicinska analytiker och framtiden ser skrämmande ut med stora pensionsavgångar och stora avhopp från de flesta universitet och högskolor.

Moment 22

Det finns idag möjlighet till vidareutbildning på avancerad nivå för biomedicinska analytiker på flera lärosäten men även om vi får ut en masterexamen så är det inte säkert att det syns på arbetsuppgifterna eller i lönekuvertet. Detta trots att IBL under de senaste fem åren försökt skapa arenor mellan verksamhetsföreträdare och utbildningsansvariga. Utbildningsansvariga har i sitt nätverk arbetat fram en gemensam modell för hur en reglerad specialistutbildning kan se ut och ändå händer det ingenting från arbetsgivarens sida. Det har till och med lämnats in en motion till riksdagen om en reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker men svaret blev att det inte finns något som förhindrar detta om arbetsgivaren ser ett behov. Problemet är att arbetsgivaren inte kommer att göra några satsningar om det inte finns en reglering kring detta. Vi hamnar därför i ett moment 22. Det räcker inte med rekommendationer utan det måste komma tydliga uppdrag. Vi har full förståelse för att detta inte händer över en dag.

Vi kräver att få vara med

Så om det ska bildas nationella eller regionala råd så kräver vi att IBL finns med och kan tala för vår profession så att vi inte återigen glöms bort. Vården har inte råd att förlora vår kompetens och händer det inget så kommer vi även ha svårt att rekrytera den yngre generationen som kräver tydliga karriärvägar.

Vi ser fram emot detta arbete och hoppas att dessa råd kommer ha mandat för faktiska framtida förändringar för vården, professioner och patienternas bästa.

Styrelsen för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)
Yrkesorganisation för biomedicinska analytiker

Även professionsorganisationer bör ingå i ett nationellt råd

I veckan lämnade Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) in ett förslag till regeringen för att effektivisera kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. I samband med det publicerades en debattartikel hos Dagens Samhälle: ”Så får vi en mer effektiv kompetensförsörjning (länk till artikeln)”, undertecknad av Olivia Wigzell från Socialstyrelsen och Anders Söderholm från Universitetskanslersämbetet.

Bland annat föreslår myndigheterna att ett nationellt råd bör inrättas för samverkan mellan regioner, kommuner, universitet och högskolor. Detta görs i syfte att hantera befintliga utmaningar med brist på många yrkesgrupper, dimensionering och utbud av utbildningar samt för att möta kompetensbehov för framtidens hälso- och sjukvård och vårdbehov.

Ett bristyrke som spelar en viktig roll i vårdkedjan

Biomedicinska analytiker är tyvärr en yrkesgrupp som oftast glöms bort när både nationella och regionala råd tillsätts och det blir svårt att strida för ett av vårdens viktigaste jobb efter att satsningar har gjorts. En viktig förutsättning för ett effektivt samarbete om kompetensförsörjningen är att berörda aktörer har tillgång till en samlad bild av personal- och kompetensbehoven. Biomedicinska analytiker är en legitimerad yrkesgrupp och det råder brist i stort sett hela landet. Arbetsgivaren väljer då istället att anställa personal med ”motsvarande” utbildning men som saknar legitimation istället för att tänka långsiktigt och satsa på tydliga karriärmöjligheter för att göra yrket attraktivt. Vi har en viktig roll i vårdkedjan och görs det inte tydliga satsningar på vår profession hotas både patientsäkerheten och kvaliteten inom svensk hälso- och sjukvård.

Även om vi får ut en masterexamen så är det inte säkert att det syns på arbetsuppgifterna eller i lönekuvertet

Olivia Wigzell, som är generaldirektör för Socialstyrelsen, skriver att under deras arbete med uppdraget har Socialstyrelsen och UKÄ utvecklat ny statistik och nya prognosmodeller där de bland annat kunnat visa hur många som fullföljer utbildningen, var de börjar arbeta efter examen och hur de vidareutbildar sig. Vi kommer se över denna så att biomedicinska analytiker finns med bland statistiken. Det är siffror som IBL länge följt när det gäller biomedicinska analytiker och framtiden ser skrämmande ut med stora pensionsavgångar och stora avhopp från de flesta universitet och högskolor.

Moment 22

Det finns idag möjlighet till vidareutbildning på avancerad nivå för biomedicinska analytiker på flera lärosäten men även om vi får ut en masterexamen så är det inte säkert att det syns på arbetsuppgifterna eller i lönekuvertet. Detta trots att IBL under de senaste fem åren försökt skapa arenor mellan verksamhetsföreträdare och utbildningsansvariga. Utbildningsansvariga har i sitt nätverk arbetat fram en gemensam modell för hur en reglerad specialistutbildning kan se ut och ändå händer det ingenting från arbetsgivarens sida. Det har till och med lämnats in en motion till riksdagen om en reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker men svaret blev att det inte finns något som förhindrar detta om arbetsgivaren ser ett behov. Problemet är att arbetsgivaren inte kommer att göra några satsningar om det inte finns en reglering kring detta. Vi hamnar därför i ett moment 22. Det räcker inte med rekommendationer utan det måste komma tydliga uppdrag. Vi har full förståelse för att detta inte händer över en dag.

Vi kräver att få vara med

Så om det ska bildas nationella eller regionala råd så kräver vi att IBL finns med och kan tala för vår profession så att vi inte återigen glöms bort. Vården har inte råd att förlora vår kompetens och händer det inget så kommer vi även ha svårt att rekrytera den yngre generationen som kräver tydliga karriärvägar.

Vi ser fram emot detta arbete och hoppas att dessa råd kommer ha mandat för faktiska framtida förändringar för vården, professioner och patienternas bästa.

Styrelsen för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)
Yrkesorganisation för biomedicinska analytiker

Läs mer

Lycka till i ert nya arbetsliv!

Maysae Quttineh, ordförande IBL

Finns det något mer underbart än känslan av att sommaren närmar sig?

Tiden då vi går mot ljusare tider och lyckan över att ha klarat av en fullspäckad vår. Men den mest underbara känslan är vetskapen om alla nybakade och lyckliga biomedicinsk analytikerstudenter som precis avslutat sina examensarbeten efter tre år av slit med tentor, rapporter och seminarier.

Jag minns så väl sista veckan även om det nu är 16 år sedan. Lättnaden över att man klarat opponeringen och c-uppsatsen som slutprov på allt man lärt sig blandad med vemod över att man inte får vara tillsammans med sina kursare och de fantastiska lärarna man lärt känna.

Men allra bäst var känslan av början på ett nytt yrkesliv med ett examensbevis man är så stolt över. Känslan av att man med sin breda kompetens inom biomedicinsk laboratorievetenskap kan utveckla framtidens vård och rädda liv på patienter med infektioner, cancer, diabetes eller hjärtsjukdomar. För det är först när diagnosen är ställd som patienten kan få rätt behandling. Att med sina nya ögon se hur vi kan tänka om och använda de senaste rönen för att på ett kvalitetssäkrat sätt provta, analysera, bedöma och validera svar.

”Var lyhörda men ändå nyfikna. Ta alla möjligheter ni kan till att lära.”

Min uppmaning till alla er, framtida kollegor, är att aldrig glömma den känslan. Oavsett hinder på vägen ska ni alltid hålla siktet på era mål. Verksamheten ni kommer vara en del av kommer att ha sitt arbetssätt och sin kultur men det ska aldrig vara ett hinder för er professionella utveckling. Var lyhörda men ändå nyfikna. Ta alla möjligheter ni kan till att lära. Sprid er kunskap och ta emot andras kunskap. Våga ställ frågan varför, det utmanar men öppnar upp för nya möjligheter. Se era misstag som möjlighet till lärande. Våga sätta ord på det ni kan och det ni saknar kunskap om, för vårt arbete idag är mer komplext än vad det kan te sig och det ligger i vår yrkesetiska kod att ta ansvar för vår kompetensutveckling. Bemöt kollegor, patienter och anhöriga så som ni vill bli bemötta. Det är detta patientsäkerhet handlar om.

Sist men inte minst – var stolta över er profession, att ni har ett av Sveriges viktigaste jobb och att utan er stannar vården.

Lycka till i ert nya yrkesliv!

Jönköping Universitys nyexaminerade biomedicinska analytiker med inrikting laboratoriemedicin
Nyexaminerade biomedicinska analytiker med inriktning klinisk fysiologi från Jönköping University
Nyexaminerade biomedicinska analytiker från Karolinska Institutet
Nyexaminerade biomedicinska analytiker från Örebro universitet
Maysae Quttineh, ordförande IBL

Finns det något mer underbart än känslan av att sommaren närmar sig?

Tiden då vi går mot ljusare tider och lyckan över att ha klarat av en fullspäckad vår. Men den mest underbara känslan är vetskapen om alla nybakade och lyckliga biomedicinsk analytikerstudenter som precis avslutat sina examensarbeten efter tre år av slit med tentor, rapporter och seminarier.

Jag minns så väl sista veckan även om det nu är 16 år sedan. Lättnaden över att man klarat opponeringen och c-uppsatsen som slutprov på allt man lärt sig blandad med vemod över att man inte får vara tillsammans med sina kursare och de fantastiska lärarna man lärt känna.

Men allra bäst var känslan av början på ett nytt yrkesliv med ett examensbevis man är så stolt över. Känslan av att man med sin breda kompetens inom biomedicinsk laboratorievetenskap kan utveckla framtidens vård och rädda liv på patienter med infektioner, cancer, diabetes eller hjärtsjukdomar. För det är först när diagnosen är ställd som patienten kan få rätt behandling. Att med sina nya ögon se hur vi kan tänka om och använda de senaste rönen för att på ett kvalitetssäkrat sätt provta, analysera, bedöma och validera svar.

”Var lyhörda men ändå nyfikna. Ta alla möjligheter ni kan till att lära.”

Min uppmaning till alla er, framtida kollegor, är att aldrig glömma den känslan. Oavsett hinder på vägen ska ni alltid hålla siktet på era mål. Verksamheten ni kommer vara en del av kommer att ha sitt arbetssätt och sin kultur men det ska aldrig vara ett hinder för er professionella utveckling. Var lyhörda men ändå nyfikna. Ta alla möjligheter ni kan till att lära. Sprid er kunskap och ta emot andras kunskap. Våga ställ frågan varför, det utmanar men öppnar upp för nya möjligheter. Se era misstag som möjlighet till lärande. Våga sätta ord på det ni kan och det ni saknar kunskap om, för vårt arbete idag är mer komplext än vad det kan te sig och det ligger i vår yrkesetiska kod att ta ansvar för vår kompetensutveckling. Bemöt kollegor, patienter och anhöriga så som ni vill bli bemötta. Det är detta patientsäkerhet handlar om.

Sist men inte minst – var stolta över er profession, att ni har ett av Sveriges viktigaste jobb och att utan er stannar vården.

Lycka till i ert nya yrkesliv!

Jönköping Universitys nyexaminerade biomedicinska analytiker med inrikting laboratoriemedicin
Nyexaminerade biomedicinska analytiker med inriktning klinisk fysiologi från Jönköping University
Nyexaminerade biomedicinska analytiker från Karolinska Institutet
Nyexaminerade biomedicinska analytiker från Örebro universitet

Av: Maysae Quttineh, ordförande IBL

Läs mer

Min viktiga profession

Jennifer Arnqvist

Att utbildas till och jobba som biomedicinsk analytiker är väldigt komplext. Man har en grundförståelse för kemiska processer som sker i biologiskt material och utnyttjar det för att kunna utföra analyser och för att få fram ett svar på eventuella avvikelser från det normala. 

Bara den meningen kan vara svår att förstå. Vad gör egentligen en biomedicinsk analytiker? Varför är det en så viktig profession?

Om jag skulle beskriva allt från blodgivning, blodgruppering, analyser på urin, faeces, blod, plasma, bakterieodling från var som helst från kroppen, antibiotikaresistensbestämning, serologiska undersökningar, virusanalyser, genetiska analyser på kromosom- och DNA-nivå, cytologiska bedömningar, histopatologiskt arbete, immunologiska analyser, hematologiska analyser, stamcellsundersökningar, HLA-matchningar, EKG- och EGG-utredningar, njurfunktionstester, ultraljudsundersökningar på hjärta och kärl och mycket mer skulle texten bli 180hp lång, det vill säga 3 års heltidsstudier på universitet .

Experter och specialister

Det jag vill belysa är att det finns så mycket kunskap bland alla oss biomedicinska analytiker. Många av oss är experter och specialister inom det område vi jobbar i. Vi fungerar i dagens sjukvård som en självklar diagnostisk partner, vi jobbar väldigt noggrant och nära med andra professioner och då främst läkare. Vi ser sammanhanget kliniskt och kan med en analytisk blick hitta eventuella felkällor i processen snabbt för att ge ett kvalitetssäkert svar. Vi har en viktig roll och en extrem häftig kompetens.

Vi måste visa vår viktiga roll

Den kompetensen måste vi vårda och våga visa upp. Vi har en viktig roll som vi bör visa upp för allmänheten, visa upp för kollegor inom andra professioner och för arbetsgivare och politiker. Vi måste tillsammans påtala biomedicinska analytikers roll för alla andra. För vi vet att utan biomedicinska analytiker stannar vården.

Jennifer Arnqvist
Leg. biomedicinsk analytiker
Styrelseledamot IBL

 

Läs mer om 15 april – internationella biomedicinska analytikerdagen

Jennifer Arnqvist

Att utbildas till och jobba som biomedicinsk analytiker är väldigt komplext. Man har en grundförståelse för kemiska processer som sker i biologiskt material och utnyttjar det för att kunna utföra analyser och för att få fram ett svar på eventuella avvikelser från det normala. 

Bara den meningen kan vara svår att förstå. Vad gör egentligen en biomedicinsk analytiker? Varför är det en så viktig profession?

Om jag skulle beskriva allt från blodgivning, blodgruppering, analyser på urin, faeces, blod, plasma, bakterieodling från var som helst från kroppen, antibiotikaresistensbestämning, serologiska undersökningar, virusanalyser, genetiska analyser på kromosom- och DNA-nivå, cytologiska bedömningar, histopatologiskt arbete, immunologiska analyser, hematologiska analyser, stamcellsundersökningar, HLA-matchningar, EKG- och EGG-utredningar, njurfunktionstester, ultraljudsundersökningar på hjärta och kärl och mycket mer skulle texten bli 180hp lång, det vill säga 3 års heltidsstudier på universitet .

Experter och specialister

Det jag vill belysa är att det finns så mycket kunskap bland alla oss biomedicinska analytiker. Många av oss är experter och specialister inom det område vi jobbar i. Vi fungerar i dagens sjukvård som en självklar diagnostisk partner, vi jobbar väldigt noggrant och nära med andra professioner och då främst läkare. Vi ser sammanhanget kliniskt och kan med en analytisk blick hitta eventuella felkällor i processen snabbt för att ge ett kvalitetssäkert svar. Vi har en viktig roll och en extrem häftig kompetens.

Vi måste visa vår viktiga roll

Den kompetensen måste vi vårda och våga visa upp. Vi har en viktig roll som vi bör visa upp för allmänheten, visa upp för kollegor inom andra professioner och för arbetsgivare och politiker. Vi måste tillsammans påtala biomedicinska analytikers roll för alla andra. För vi vet att utan biomedicinska analytiker stannar vården.

Jennifer Arnqvist
Leg. biomedicinsk analytiker
Styrelseledamot IBL

 

Läs mer om 15 april – internationella biomedicinska analytikerdagen

Läs mer

Utan biomedicinska analytiker stannar vården

I dag är det den 15 april. Vår dag!

Detta är en dag som firas över hela världen. Visst är det fantastiskt att tillhöra ett yrke som finns i stort sett där all sjukvård bedrivs?
Men på samma sätt som det är i Sverige så är det ett relativt okänt yrke för den breda allmänheten även i övriga länder. Det finns drygt 10 000 biomedicinska analytiker i Sverige varav cirka 8 000 arbetar inom hälso- och sjukvård. Mer än 5 000 av dessa var med i vår yrkesorganisation, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL).

Visa att vi är en stark yrkeskår

Under de senaste tre åren har dock hälften av medlemmarna lämnat vår yrkesorganisation, Detta skedde i samband med att vi bytte medlemssystem och man fick en årsavgift i stället för en månatlig avgift som togs ut samtidigt som man betalade sin medlemsavgift till Vårdförbundet.
Denna trend måste vi vända. Nu handlar det om att visa att vi är en stark yrkeskår och att vi gemensamt visar på att vi behövs för vårdens framtid. Så engagera dig du också för vårt yrke. Antingen som ny medlem eller återvändande medlem i IBL. Passa på nu när vi har en värvningskampanj där du samtidigt kan få vår fina T-shirt (läs mer här).

Vi måste hålla ihop som profession

Du har som medlem möjlighet att gå på kurser till lägre kostnad, söka stipendier samt få tidningen Laboratoriet, men det är inte det viktigaste. För att kunna vara tillräckligt starka och arbeta för vår kompetensutveckling, specialistutbildning och därmed också en löneutveckling behöver vi hålla ihop som profession och engagera oss. Jag går själv i pension nu men kommer att fortsätta vara medlem och stötta min yrkeskår och verka för vår profession även i framtiden.

Agneta Colliander
Ordförande IBL

Läs mer om 15 april – internationella biomedicinska analytikerdagen

I dag är det den 15 april. Vår dag!

Detta är en dag som firas över hela världen. Visst är det fantastiskt att tillhöra ett yrke som finns i stort sett där all sjukvård bedrivs?
Men på samma sätt som det är i Sverige så är det ett relativt okänt yrke för den breda allmänheten även i övriga länder. Det finns drygt 10 000 biomedicinska analytiker i Sverige varav cirka 8 000 arbetar inom hälso- och sjukvård. Mer än 5 000 av dessa var med i vår yrkesorganisation, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL).

Visa att vi är en stark yrkeskår

Under de senaste tre åren har dock hälften av medlemmarna lämnat vår yrkesorganisation, Detta skedde i samband med att vi bytte medlemssystem och man fick en årsavgift i stället för en månatlig avgift som togs ut samtidigt som man betalade sin medlemsavgift till Vårdförbundet.
Denna trend måste vi vända. Nu handlar det om att visa att vi är en stark yrkeskår och att vi gemensamt visar på att vi behövs för vårdens framtid. Så engagera dig du också för vårt yrke. Antingen som ny medlem eller återvändande medlem i IBL. Passa på nu när vi har en värvningskampanj där du samtidigt kan få vår fina T-shirt (läs mer här).

Vi måste hålla ihop som profession

Du har som medlem möjlighet att gå på kurser till lägre kostnad, söka stipendier samt få tidningen Laboratoriet, men det är inte det viktigaste. För att kunna vara tillräckligt starka och arbeta för vår kompetensutveckling, specialistutbildning och därmed också en löneutveckling behöver vi hålla ihop som profession och engagera oss. Jag går själv i pension nu men kommer att fortsätta vara medlem och stötta min yrkeskår och verka för vår profession även i framtiden.

Agneta Colliander
Ordförande IBL

Läs mer om 15 april – internationella biomedicinska analytikerdagen

Läs mer

IFBLS dag 3: Inspirerande Norgehistorier och clinical stewardship

Dag 3 av IFBLS är till ända, och idag delar Mandana Berenji och Åsa Gyberg-Karlsson med sig av reflektioner från programmet. Vi bjuds på inspirerande möten med norska studenter och bekantar oss med uttrycket ”Clinical Stewardship”.

Förutom legitimerade biomedicinska analytiker är Mandana styrelsemedlem i IBL och Åsa är medlem i IBL:s etiska kommitté (samt ledamot i Statens medicinsk-etiska råd, SMER).

Mandana:

Igår var jag med i en gruppdiskussion tillsammans med några studenter från Norge, och ett par väldig intressanta saker kom fram om deras utbildning.

Projekt tillsammans med andra program

I Norge har man projekt tillsammans med studenter från andra program under utbildningen. Studenter från biomedicinsk analytikerprogrammet, läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och apotekarprogrammet spenderar tid och genomför projekt tillsammans. Detta gör först och främst att alla andra studenter får veta vad en biomedicinsk analytiker gör, och när de sedan är färdigutbildade har de mycket lättare att ta kontakt med varandra och att diskutera om de har några funderingar. Det är alltid lättare att ta kontakt med folk om du känner dem.

Yrkesverksamma biomedicinska analytiker som lärare

Den andra saken som togs upp var att många av deras lärare jobbar som biomedicinsk analytiker på olika labb. Det var bra för att de viste hur det fungerade på riktigt när man jobbade på laboratoriet. De kunde svara på frågor direkt och de hade färska kunskaper och inte något gammalt från några böcker. Lärarna blev också kontaktpersoner direkt till olika laboratorier.

Mandana Berenji


ÅSA:

”Försök att spela en Liszt-konsert med bara de mittersta tangenterna på pianot…”

Professor Plebani underströk att biomedicinska analytikers kunskap inte bara är viktig för analys, utan också för preanalys och postanalys. Han höll morgonens första föreläsning, som handlade om kvalitet inom laboratoriemedicin. Här har vi biomedicinska analytiker en viktig roll, vi bör ta clinical stewardship, som Plebani uttryckte det.

Som att vara en dirigent

Stewardship brukar översättas med förvaltarskap, men jag tycker att Cambridge dictionary ger en bättre beskrivning: Someone’s stewardship of something is the way in which that person controls or organizes it. Som att vara en dirigent, för att knyta an till Plebanis musikaliska liknelse.

Ta taktpinnen för patientens bästa

Vi biomedicinska analytiker bör ta taktpinnen för att se till att ingen av de delar som ingår i arbetet med ett prov spelar i otakt eller, ännu värre, spelar falskt. Tillsammans med andra professioner inom vården, ska vi bilda en välljudande orkester. För patientens bästa.

Åsa Gyberg-Karlsson

Dag 3 av IFBLS är till ända, och idag delar Mandana Berenji och Åsa Gyberg-Karlsson med sig av reflektioner från programmet. Vi bjuds på inspirerande möten med norska studenter och bekantar oss med uttrycket ”Clinical Stewardship”.

Förutom legitimerade biomedicinska analytiker är Mandana styrelsemedlem i IBL och Åsa är medlem i IBL:s etiska kommitté (samt ledamot i Statens medicinsk-etiska råd, SMER).

Mandana:

Igår var jag med i en gruppdiskussion tillsammans med några studenter från Norge, och ett par väldig intressanta saker kom fram om deras utbildning.

Projekt tillsammans med andra program

I Norge har man projekt tillsammans med studenter från andra program under utbildningen. Studenter från biomedicinsk analytikerprogrammet, läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och apotekarprogrammet spenderar tid och genomför projekt tillsammans. Detta gör först och främst att alla andra studenter får veta vad en biomedicinsk analytiker gör, och när de sedan är färdigutbildade har de mycket lättare att ta kontakt med varandra och att diskutera om de har några funderingar. Det är alltid lättare att ta kontakt med folk om du känner dem.

Yrkesverksamma biomedicinska analytiker som lärare

Den andra saken som togs upp var att många av deras lärare jobbar som biomedicinsk analytiker på olika labb. Det var bra för att de viste hur det fungerade på riktigt när man jobbade på laboratoriet. De kunde svara på frågor direkt och de hade färska kunskaper och inte något gammalt från några böcker. Lärarna blev också kontaktpersoner direkt till olika laboratorier.

Mandana Berenji


ÅSA:

”Försök att spela en Liszt-konsert med bara de mittersta tangenterna på pianot…”

Professor Plebani underströk att biomedicinska analytikers kunskap inte bara är viktig för analys, utan också för preanalys och postanalys. Han höll morgonens första föreläsning, som handlade om kvalitet inom laboratoriemedicin. Här har vi biomedicinska analytiker en viktig roll, vi bör ta clinical stewardship, som Plebani uttryckte det.

Som att vara en dirigent

Stewardship brukar översättas med förvaltarskap, men jag tycker att Cambridge dictionary ger en bättre beskrivning: Someone’s stewardship of something is the way in which that person controls or organizes it. Som att vara en dirigent, för att knyta an till Plebanis musikaliska liknelse.

Ta taktpinnen för patientens bästa

Vi biomedicinska analytiker bör ta taktpinnen för att se till att ingen av de delar som ingår i arbetet med ett prov spelar i otakt eller, ännu värre, spelar falskt. Tillsammans med andra professioner inom vården, ska vi bilda en välljudande orkester. För patientens bästa.

Åsa Gyberg-Karlsson

Av: Mandana Berenji, Åsa Gyberg-Karlsson

Läs mer

IFBLS dag 2: Postrar, pristagare och presentationer

Programmet är igång, postrarna är uppe och dagarna fylls av intressanta möten och föreläsningar. Andra dagen på IFBLS summeras av medarbetarna på IBL:s kansli, Marcus Rehnberg och Tanja Wijkmark.

Marcus:

Om vår IBL-delegation hade ett någorlunda gemensamt schema under invigningsdagen igår, så har vi varit desto mer utspridda idag. Programmet har rullat igång på riktigt och med upp till fyra parallella sessioner finns det många olika saker som lockar oss åt olika håll. Ibland ofrivilligt, vid ett tillfälle fick ett par av oss vända i dörren till en fullsatt lokal. Men vi vet att det är svårt att förutsäga antalet besökare, och om ett par veckor får vi se under Diagnostikforum hur vi själva har lyckats. Vi ses väl där? Anmälan är öppen ett par dagar till.

Postrar från hela världen

Några paneler gapar fortfarande tomma här och där, planer kan förstås ha ändrats sedan deadline för anmälan av abstrakt i våras, men nu är de flesta postrar på plats i utställningen. Även IBL:s poster, och kön till häftmassan var behagligt kort för oss som plikttroget följde instruktionerna om att sätta upp postern senast 08.30 i morse. Vår poster handlar om den enkät vi genomförde bland våra studerandemedlemmar i våras, och som bjöd på många intressanta svar om vilka förväntningar som finns inför det stundande arbetslivet. Just nu genomför vi en ny enkät, den här gången bland våra yrkesverksamma medlemmar, och vi kommer att berätta om båda enkäterna under Diagnostikforum. Nämnde jag att det fortfarande går att anmäla sig?

52 nationaliteter finns representerade på IFBLS, och även bidragen till posterutställningen har rest från många av världens hörn. Våra grannar i Norge och Danmark har varit flitiga och står för många bidrag, men ska jag lita på min känsla från ett par promenader genom utställningen så gissar jag att deltagare från Taiwan har flest postrar på plats. Någon som studerat postrarna ännu närmare är min kollega Tanja, det berättar hon mer om längre ner.

Omvänd situation

Under invigningen igår delade Gabriella Lillsunde Larsson ut the NML award till Clement Phiri från Zambia och Jonas Oben Tabe från Kamerun. Dagens arbetspass avslutades med ett intressant möte med pristagarna tillsammans med representanter från nästan alla NML-länder. Finland saknades men Sverige, Danmark, Norge och Island var på plats.

Vi är vana att prata om bristen på biomedicinska analytiker, men i både Zambia och Kamerun är läget det omvända och där utbildas det fler än vad som kan få jobb. Dessutom står privatanställda på kö för att få statlig anställning som innebär bättre villkor. Mötet med Clement Phiri och Jonas Oben Tabe kan ni läsa mer om i tidningen Laboratoriet senare i höst.

Marcus Rehnberg, redaktör Laboratoriet

Tanja:

Dagen började med en mycket intressant plenarföreläsning som handlade om hur den experimentella vetenskapen vuxit fram. Vi fick höra om flera kända italienska vetenskapsmän som bidragit, bland annat Galileo Galilei som faktiskt är född i Pisa, i hertigdömet Florens.

Viktigt uppdrag

För ett tag sedan fick jag frågan om jag kunde vara posterbedömare under IFBLS. Där och då var det självklart att tacka ja till detta viktiga uppdrag, men jag ångrade mig direkt idag när jag fick listan på vad som ska bedömas. 18 postrar och två muntliga presentationer.

Jag såg framför mig att det enda jag kommer syssla med under kongressen är att bestämma postrar, men det var bara att bita i det sura äpplet och börja beta av poster efter poster. Efter tag började jag känna att det går riktigt bra, och jag hann med nästan allihop under dagen.

Unga imponerande forskare

Dagen avslutades med bedömning av två muntliga presentationer. Jag blir så imponerad av dessa unga nyexaminerade studenter som precis påbörjat sin forskning. De kanske är här på sin första kongress för att presentera sin forskning. De upprepas hela tiden på kongressen att studenterna är vår framtid och jag kan inte göra annat än att hålla med.

Tanja Wijkmark, kanslisamordnare IBL

Programmet är igång, postrarna är uppe och dagarna fylls av intressanta möten och föreläsningar. Andra dagen på IFBLS summeras av medarbetarna på IBL:s kansli, Marcus Rehnberg och Tanja Wijkmark.

Marcus:

Om vår IBL-delegation hade ett någorlunda gemensamt schema under invigningsdagen igår, så har vi varit desto mer utspridda idag. Programmet har rullat igång på riktigt och med upp till fyra parallella sessioner finns det många olika saker som lockar oss åt olika håll. Ibland ofrivilligt, vid ett tillfälle fick ett par av oss vända i dörren till en fullsatt lokal. Men vi vet att det är svårt att förutsäga antalet besökare, och om ett par veckor får vi se under Diagnostikforum hur vi själva har lyckats. Vi ses väl där? Anmälan är öppen ett par dagar till.

Postrar från hela världen

Några paneler gapar fortfarande tomma här och där, planer kan förstås ha ändrats sedan deadline för anmälan av abstrakt i våras, men nu är de flesta postrar på plats i utställningen. Även IBL:s poster, och kön till häftmassan var behagligt kort för oss som plikttroget följde instruktionerna om att sätta upp postern senast 08.30 i morse. Vår poster handlar om den enkät vi genomförde bland våra studerandemedlemmar i våras, och som bjöd på många intressanta svar om vilka förväntningar som finns inför det stundande arbetslivet. Just nu genomför vi en ny enkät, den här gången bland våra yrkesverksamma medlemmar, och vi kommer att berätta om båda enkäterna under Diagnostikforum. Nämnde jag att det fortfarande går att anmäla sig?

52 nationaliteter finns representerade på IFBLS, och även bidragen till posterutställningen har rest från många av världens hörn. Våra grannar i Norge och Danmark har varit flitiga och står för många bidrag, men ska jag lita på min känsla från ett par promenader genom utställningen så gissar jag att deltagare från Taiwan har flest postrar på plats. Någon som studerat postrarna ännu närmare är min kollega Tanja, det berättar hon mer om längre ner.

Omvänd situation

Under invigningen igår delade Gabriella Lillsunde Larsson ut the NML award till Clement Phiri från Zambia och Jonas Oben Tabe från Kamerun. Dagens arbetspass avslutades med ett intressant möte med pristagarna tillsammans med representanter från nästan alla NML-länder. Finland saknades men Sverige, Danmark, Norge och Island var på plats.

Vi är vana att prata om bristen på biomedicinska analytiker, men i både Zambia och Kamerun är läget det omvända och där utbildas det fler än vad som kan få jobb. Dessutom står privatanställda på kö för att få statlig anställning som innebär bättre villkor. Mötet med Clement Phiri och Jonas Oben Tabe kan ni läsa mer om i tidningen Laboratoriet senare i höst.

Marcus Rehnberg, redaktör Laboratoriet

Tanja:

Dagen började med en mycket intressant plenarföreläsning som handlade om hur den experimentella vetenskapen vuxit fram. Vi fick höra om flera kända italienska vetenskapsmän som bidragit, bland annat Galileo Galilei som faktiskt är född i Pisa, i hertigdömet Florens.

Viktigt uppdrag

För ett tag sedan fick jag frågan om jag kunde vara posterbedömare under IFBLS. Där och då var det självklart att tacka ja till detta viktiga uppdrag, men jag ångrade mig direkt idag när jag fick listan på vad som ska bedömas. 18 postrar och två muntliga presentationer.

Jag såg framför mig att det enda jag kommer syssla med under kongressen är att bestämma postrar, men det var bara att bita i det sura äpplet och börja beta av poster efter poster. Efter tag började jag känna att det går riktigt bra, och jag hann med nästan allihop under dagen.

Unga imponerande forskare

Dagen avslutades med bedömning av två muntliga presentationer. Jag blir så imponerad av dessa unga nyexaminerade studenter som precis påbörjat sin forskning. De kanske är här på sin första kongress för att presentera sin forskning. De upprepas hela tiden på kongressen att studenterna är vår framtid och jag kan inte göra annat än att hålla med.

Tanja Wijkmark, kanslisamordnare IBL

Av: Marcus Rehnberg, Tanja Wijkmark

Läs mer

IFBLS dag 1: Open forum och invigning

Gabriella Lillsunde Larsson representerade Sverige under flaggceremonin när IFBLS 2018 invigdes.

Äntligen dags för 33:e världskongressen i biomedicinsk laboratorievetenskap i Florens, Italien! Efter en hel del förberedelser är vi på plats. IBL innehar medlemskapet i IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Science) som är världsorganisationen för biomedicinska analytiker och som  arbetar med frågor som rör vår profession; utbildning, etiska koder, säkerställa kvalitetsnivån inom laboratoriemedicin, nätverksskapande mellan länder och
individer, bland annat. Inte minst anordnar något av medlemsländerna också denna stora internationella konferens vartannat år, och i år är det vackra Florens som står värd.

Open forum

För oss som arbetar med internationella frågor i internationella kommitteen (som består av representanter från IBL och från Vårdförbundet) så har vi, förutom det spännande vetenskapliga programmet, också under denna vecka flera möten inplanerade. Vår första mötesdag har vi bl.a. haft det som kallas ”Open forum” där vi hade workshops kring aktuella ämnen.

Årets teman var:
”Britta Karlsson Advancement program” (en möjlighet att skapa utbildningsinsatser i  utvecklingsländer), ”Communication between IFBLS members” (Hur kommunicerar vi med varandra?), ”Building professional identity” (Hur skapar vi en tydlig professionsidentitet?), ”International directory of biomedical laboratory scientists education” (att skapa en internationell databas över utbildningar till biomedicinsk analytiker) och ”Public face to our profession” (Hur synliggör vi vårt yrke?).

Samma utmaningar

Många av utmaningarna som vi har på hemmaplan är alltså desamma för övriga medlemsländer. Om jag ska lyfta något lite extra så fanns det många tips och erfarenheter på aktiviteter för att lyfta fram vilka vi är för allmänheten. Allt ifrån interprofessionella kurser under utbildningen till att bjuda in politiker och patienter till laboratoriet eller att ordna frågequiz-kvällar på den lokala puben med biomedicinskt laboratorie-tema.

Chief delegate

Som ordförande i internationella kommitteen är jag även ”chief delegate” med rösträtt inför val av ny styrelse. Denna styrelse väljs på två år och det är extra roligt att vi i år har en svensk kandidat för positionen ”President” i organisationen, nämligen Anne Lindgren Berndt.

Som sagt, vi har en händelserik vecka framför oss och vi fortsätter att hålla er uppdaterade här på bloggen och i våra sociala kanaler.

Gabriella Lillsunde Larsson representerade Sverige under flaggceremonin när IFBLS 2018 invigdes.

Äntligen dags för 33:e världskongressen i biomedicinsk laboratorievetenskap i Florens, Italien! Efter en hel del förberedelser är vi på plats. IBL innehar medlemskapet i IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Science) som är världsorganisationen för biomedicinska analytiker och som  arbetar med frågor som rör vår profession; utbildning, etiska koder, säkerställa kvalitetsnivån inom laboratoriemedicin, nätverksskapande mellan länder och
individer, bland annat. Inte minst anordnar något av medlemsländerna också denna stora internationella konferens vartannat år, och i år är det vackra Florens som står värd.

Open forum

För oss som arbetar med internationella frågor i internationella kommitteen (som består av representanter från IBL och från Vårdförbundet) så har vi, förutom det spännande vetenskapliga programmet, också under denna vecka flera möten inplanerade. Vår första mötesdag har vi bl.a. haft det som kallas ”Open forum” där vi hade workshops kring aktuella ämnen.

Årets teman var:
”Britta Karlsson Advancement program” (en möjlighet att skapa utbildningsinsatser i  utvecklingsländer), ”Communication between IFBLS members” (Hur kommunicerar vi med varandra?), ”Building professional identity” (Hur skapar vi en tydlig professionsidentitet?), ”International directory of biomedical laboratory scientists education” (att skapa en internationell databas över utbildningar till biomedicinsk analytiker) och ”Public face to our profession” (Hur synliggör vi vårt yrke?).

Samma utmaningar

Många av utmaningarna som vi har på hemmaplan är alltså desamma för övriga medlemsländer. Om jag ska lyfta något lite extra så fanns det många tips och erfarenheter på aktiviteter för att lyfta fram vilka vi är för allmänheten. Allt ifrån interprofessionella kurser under utbildningen till att bjuda in politiker och patienter till laboratoriet eller att ordna frågequiz-kvällar på den lokala puben med biomedicinskt laboratorie-tema.

Chief delegate

Som ordförande i internationella kommitteen är jag även ”chief delegate” med rösträtt inför val av ny styrelse. Denna styrelse väljs på två år och det är extra roligt att vi i år har en svensk kandidat för positionen ”President” i organisationen, nämligen Anne Lindgren Berndt.

Som sagt, vi har en händelserik vecka framför oss och vi fortsätter att hålla er uppdaterade här på bloggen och i våra sociala kanaler.

Av: Gabriella Lillsunde Larsson

Läs mer

Välkommen att bli medlem i IBL:s kvalitetsnätverk

IBL har under de senaste tre åren anordnat en kostnadsfri kvalitetsdag för sina medlemmar. Under kvalitetsdagen 2018 föreslogs att IBL ska bilda ett kvalitetsnätverk. Nätverket vänder sig till kvalitetssamordnare och kvalitetsansvariga som har behov av forum för erfarenhetsutbyte. Kvalitetsnätverket vänder sig till biomedicinska analytiker oavsett disciplin både inom laboratoriemedicin och kliniska fysiologi.

Målet med kvalitetsnätverket är att anordna minst en kvalitetskurs samt planera och organisera minst en nätverksträff per år. Ni medlemar är de som bestämmer vad innehållet ska vara utifrån de behov ni har och det stöd ni behöver för att kunna jobba med kvalitet på toppnivå.

För att kunna vara med i nätverket behöver du bara medlem i IBL.

För att gå med i kvalitetsnätverket, eller om du har några frågor är du välkommen att kontakta IBL:s kansli på telefon 08-24 01 30 eller e-post kansli@ibl-inst.se.

IBL har under de senaste tre åren anordnat en kostnadsfri kvalitetsdag för sina medlemmar. Under kvalitetsdagen 2018 föreslogs att IBL ska bilda ett kvalitetsnätverk. Nätverket vänder sig till kvalitetssamordnare och kvalitetsansvariga som har behov av forum för erfarenhetsutbyte. Kvalitetsnätverket vänder sig till biomedicinska analytiker oavsett disciplin både inom laboratoriemedicin och kliniska fysiologi.

Målet med kvalitetsnätverket är att anordna minst en kvalitetskurs samt planera och organisera minst en nätverksträff per år. Ni medlemar är de som bestämmer vad innehållet ska vara utifrån de behov ni har och det stöd ni behöver för att kunna jobba med kvalitet på toppnivå.

För att kunna vara med i nätverket behöver du bara medlem i IBL.

För att gå med i kvalitetsnätverket, eller om du har några frågor är du välkommen att kontakta IBL:s kansli på telefon 08-24 01 30 eller e-post kansli@ibl-inst.se.

Läs mer

Till dig som är chef och medlem i IBL

”Grunden som biomedicinsk analytiker är en stor tillgång i vårt ledarskap”

Tack för att du valt att tillhöra din professionsförening. Grunden som biomedicinsk analytiker är en stor tillgång i vårt ledarskap. Jag känner själv att jag har haft mycket stor nytta av att vara legitimerad biomedicinsk analytiker under mina 20 år som chef, och många gånger har jag kunnat fatta beslut i olika frågor tack vare den bakgrunden.

Jag har varit vice ordförande och ordförande i IBL under de senaste 5 åren och kommer att vara kvar ett år till. Man kan fundera på hur det har gått att förena med att samtidigt vara chef. Personligen tycker jag att det har gått bra, IBL är ingen facklig organisation utan en ren yrkesförening. Vi driver inte villkors- och lönefrågor utan lämnar dessa till de fackliga organisationerna. För mig är det en fantastisk fördel att som arbetsgivare och ordförande få arbeta med samma fråga, nämligen kompetensutveckling och kompetensförsörjning.

Jag fick redan för 10 år sedan ett uppdrag från RSL (Regionalt specialistråd för laboratoriemedicin i Mellansverige) att få till en akademisk fortbildning för biomedicinska analytiker. Detta utmynnade sedan i att Örebro universitet startade en specialist-/masterutbildning för biomedicinska analytiker. Det är denna utbildning som legat som mall för den generella utbildningsplanen som lärosätena som tillhandahåller biomedicinsk analytikerutbildning har tagit fram. Att få till en nationellt reglerad specialistutbildning kunde jag sen fortsatta arbeta med inom IBL. Så nu har jag två perspektiv, arbetsgivarens och biomedicinska analytikerns.

”Det är dags att vi chefer inom IBL får ett eget nätverk.”

IBL har under de senaste åren arbetat med att skapa nätverk för olika inriktningar och funktioner. Bland annat ett handledarnätverk och ett nätverk för disputerade medlemmar. Allt med syfte att medlemmarna ska få ett lärande av varandra och kunna utbyta erfarenheter.

Nu tycker jag att det är dags att vi chefer inom IBL också får ett eget nätverk, där vi får möjlighet att diskutera vår arbetssituation, utbildningsinsatser, rekryteringsproblematik med mera.

– Ge förslag på kurser och utbildningar som IBL kan anordna och som ni ser ett behov av både för er själva och för era medarbetare. Vem som ska göra vad på lab är även det en het potatis.

Det är inte krav på någon extra styrelse eller betungande arbetsinsats utan helt enkelt att stödja och stötta varandra i vårt ledarskap inom laboratoriemedicin.

Det är naturligtvis ingen extra avgift. Allt bygger ju på vad vi själva gör det till.

Hör av dig till kansli@ibl-inst.se om du vill tillhöra nätverket.
Du kan även kontakta mig direkt om du har någon fundering eller vill diskutera något.

Som chef och medlem i IBL är du jätteviktig för din grundprofession.


Med vänliga  hälsningar

Agneta Colliander

Ordförande IBL

 

Kontaktuppgifter:

Agneta Colliander
Bitr verksamhetschef
Laboratoriemedicinska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
agneta.colliander@regionorebrolan.se
Mobil 070-574 22 36

”Grunden som biomedicinsk analytiker är en stor tillgång i vårt ledarskap”

Tack för att du valt att tillhöra din professionsförening. Grunden som biomedicinsk analytiker är en stor tillgång i vårt ledarskap. Jag känner själv att jag har haft mycket stor nytta av att vara legitimerad biomedicinsk analytiker under mina 20 år som chef, och många gånger har jag kunnat fatta beslut i olika frågor tack vare den bakgrunden.

Jag har varit vice ordförande och ordförande i IBL under de senaste 5 åren och kommer att vara kvar ett år till. Man kan fundera på hur det har gått att förena med att samtidigt vara chef. Personligen tycker jag att det har gått bra, IBL är ingen facklig organisation utan en ren yrkesförening. Vi driver inte villkors- och lönefrågor utan lämnar dessa till de fackliga organisationerna. För mig är det en fantastisk fördel att som arbetsgivare och ordförande få arbeta med samma fråga, nämligen kompetensutveckling och kompetensförsörjning.

Jag fick redan för 10 år sedan ett uppdrag från RSL (Regionalt specialistråd för laboratoriemedicin i Mellansverige) att få till en akademisk fortbildning för biomedicinska analytiker. Detta utmynnade sedan i att Örebro universitet startade en specialist-/masterutbildning för biomedicinska analytiker. Det är denna utbildning som legat som mall för den generella utbildningsplanen som lärosätena som tillhandahåller biomedicinsk analytikerutbildning har tagit fram. Att få till en nationellt reglerad specialistutbildning kunde jag sen fortsatta arbeta med inom IBL. Så nu har jag två perspektiv, arbetsgivarens och biomedicinska analytikerns.

”Det är dags att vi chefer inom IBL får ett eget nätverk.”

IBL har under de senaste åren arbetat med att skapa nätverk för olika inriktningar och funktioner. Bland annat ett handledarnätverk och ett nätverk för disputerade medlemmar. Allt med syfte att medlemmarna ska få ett lärande av varandra och kunna utbyta erfarenheter.

Nu tycker jag att det är dags att vi chefer inom IBL också får ett eget nätverk, där vi får möjlighet att diskutera vår arbetssituation, utbildningsinsatser, rekryteringsproblematik med mera.

– Ge förslag på kurser och utbildningar som IBL kan anordna och som ni ser ett behov av både för er själva och för era medarbetare. Vem som ska göra vad på lab är även det en het potatis.

Det är inte krav på någon extra styrelse eller betungande arbetsinsats utan helt enkelt att stödja och stötta varandra i vårt ledarskap inom laboratoriemedicin.

Det är naturligtvis ingen extra avgift. Allt bygger ju på vad vi själva gör det till.

Hör av dig till kansli@ibl-inst.se om du vill tillhöra nätverket.
Du kan även kontakta mig direkt om du har någon fundering eller vill diskutera något.

Som chef och medlem i IBL är du jätteviktig för din grundprofession.


Med vänliga  hälsningar

Agneta Colliander

Ordförande IBL

 

Kontaktuppgifter:

Agneta Colliander
Bitr verksamhetschef
Laboratoriemedicinska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
agneta.colliander@regionorebrolan.se
Mobil 070-574 22 36

Av: Agneta Colliander, ordförande IBL

Läs mer

15 april – #stoltbiomedicinskanalytiker

Sysmexen susar, Wasparna brusar och lightcyclarna surrar en melodi för vår yrkesdag. Det är full aktivitet på laboratoriet i Jönköping och vi är ett tiotal biomedicinska analytiker som idag får laboratoriet att rulla.

Vad skulle vården göra utan oss? En analyserar blodstatus, koagulationsfaktorer och hjärtmarkörer, den andra ute och tar prover på svårstuckna patienter som behöver vård och behandling. På andra sidan väggen står en kollega och testar blod från en blodgivare mot en patient som behöver en säker blodtransfusion. Längre ner i korridoren jobbar två med att läsa av blod- , sår och likvorodlingar och jag själv analyserar prover på patienter med svåra lunginflammationer och screenar de som bär på multiresistenta bakterier.  Just idag har min kollega funnit meningokocker i en likvor på en patient med misstänkt hjärnhinneinflammation. Med detta svar vet läkaren med säkerhet vad som orsakar patientens tillstånd och därmed kan rikta behandling för att behandla bort just denna bakterie som kräver en speciell typ av antibiotika.

Längre upp i vårt avlånga land, närmare bestämt på Sergels torg i Stockholm står ett gäng blivande och yrkesverksamma biomedicinska analytiker och manifesterar för vår professions betydelse för vården, för högre löner och för tydliga karriärvägar. En del av mig önskade att jag var ledig och kunde åka dit och delta, visa mitt engagemang för vårt fantastiska yrke och stötta mina blivande kollegor. Men en ännu större del av mig är glad för att jag finns här, på labbet, stället där jag gör det jag är bäst på. Att analysera och bidra till att patienter får den vård de behöver, snabb och säker. Idag är jag stolt över att finnas här för jag vet att utan mig och mina kollegor skulle vården stanna. Utan analys ingen SÄKER diagnos och utan biomedicinska analytiker stannar vården.

#stoltbiomedicinskanalytiker

Sysmexen susar, Wasparna brusar och lightcyclarna surrar en melodi för vår yrkesdag. Det är full aktivitet på laboratoriet i Jönköping och vi är ett tiotal biomedicinska analytiker som idag får laboratoriet att rulla.

Vad skulle vården göra utan oss? En analyserar blodstatus, koagulationsfaktorer och hjärtmarkörer, den andra ute och tar prover på svårstuckna patienter som behöver vård och behandling. På andra sidan väggen står en kollega och testar blod från en blodgivare mot en patient som behöver en säker blodtransfusion. Längre ner i korridoren jobbar två med att läsa av blod- , sår och likvorodlingar och jag själv analyserar prover på patienter med svåra lunginflammationer och screenar de som bär på multiresistenta bakterier.  Just idag har min kollega funnit meningokocker i en likvor på en patient med misstänkt hjärnhinneinflammation. Med detta svar vet läkaren med säkerhet vad som orsakar patientens tillstånd och därmed kan rikta behandling för att behandla bort just denna bakterie som kräver en speciell typ av antibiotika.

Längre upp i vårt avlånga land, närmare bestämt på Sergels torg i Stockholm står ett gäng blivande och yrkesverksamma biomedicinska analytiker och manifesterar för vår professions betydelse för vården, för högre löner och för tydliga karriärvägar. En del av mig önskade att jag var ledig och kunde åka dit och delta, visa mitt engagemang för vårt fantastiska yrke och stötta mina blivande kollegor. Men en ännu större del av mig är glad för att jag finns här, på labbet, stället där jag gör det jag är bäst på. Att analysera och bidra till att patienter får den vård de behöver, snabb och säker. Idag är jag stolt över att finnas här för jag vet att utan mig och mina kollegor skulle vården stanna. Utan analys ingen SÄKER diagnos och utan biomedicinska analytiker stannar vården.

#stoltbiomedicinskanalytiker

Av: Maysae Quttineh, styrelseledamot i IBL

Läs mer