IFBLS dag 3: Inspirerande Norgehistorier och clinical stewardship

Dag 3 av IFBLS är till ända, och idag delar Mandana Berenji och Åsa Gyberg-Karlsson med sig av reflektioner från programmet. Vi bjuds på inspirerande möten med norska studenter och bekantar oss med uttrycket ”Clinical Stewardship”.

Förutom legitimerade biomedicinska analytiker är Mandana styrelsemedlem i IBL och Åsa är medlem i IBL:s etiska kommitté (samt ledamot i Statens medicinsk-etiska råd, SMER).

Mandana:

Igår var jag med i en gruppdiskussion tillsammans med några studenter från Norge, och ett par väldig intressanta saker kom fram om deras utbildning.

Projekt tillsammans med andra program

I Norge har man projekt tillsammans med studenter från andra program under utbildningen. Studenter från biomedicinsk analytikerprogrammet, läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och apotekarprogrammet spenderar tid och genomför projekt tillsammans. Detta gör först och främst att alla andra studenter får veta vad en biomedicinsk analytiker gör, och när de sedan är färdigutbildade har de mycket lättare att ta kontakt med varandra och att diskutera om de har några funderingar. Det är alltid lättare att ta kontakt med folk om du känner dem.

Yrkesverksamma biomedicinska analytiker som lärare

Den andra saken som togs upp var att många av deras lärare jobbar som biomedicinsk analytiker på olika labb. Det var bra för att de viste hur det fungerade på riktigt när man jobbade på laboratoriet. De kunde svara på frågor direkt och de hade färska kunskaper och inte något gammalt från några böcker. Lärarna blev också kontaktpersoner direkt till olika laboratorier.

Mandana Berenji


ÅSA:

”Försök att spela en Liszt-konsert med bara de mittersta tangenterna på pianot…”

Professor Plebani underströk att biomedicinska analytikers kunskap inte bara är viktig för analys, utan också för preanalys och postanalys. Han höll morgonens första föreläsning, som handlade om kvalitet inom laboratoriemedicin. Här har vi biomedicinska analytiker en viktig roll, vi bör ta clinical stewardship, som Plebani uttryckte det.

Som att vara en dirigent

Stewardship brukar översättas med förvaltarskap, men jag tycker att Cambridge dictionary ger en bättre beskrivning: Someone’s stewardship of something is the way in which that person controls or organizes it. Som att vara en dirigent, för att knyta an till Plebanis musikaliska liknelse.

Ta taktpinnen för patientens bästa

Vi biomedicinska analytiker bör ta taktpinnen för att se till att ingen av de delar som ingår i arbetet med ett prov spelar i otakt eller, ännu värre, spelar falskt. Tillsammans med andra professioner inom vården, ska vi bilda en välljudande orkester. För patientens bästa.

Åsa Gyberg-Karlsson

Dag 3 av IFBLS är till ända, och idag delar Mandana Berenji och Åsa Gyberg-Karlsson med sig av reflektioner från programmet. Vi bjuds på inspirerande möten med norska studenter och bekantar oss med uttrycket ”Clinical Stewardship”.

Förutom legitimerade biomedicinska analytiker är Mandana styrelsemedlem i IBL och Åsa är medlem i IBL:s etiska kommitté (samt ledamot i Statens medicinsk-etiska råd, SMER).

Mandana:

Igår var jag med i en gruppdiskussion tillsammans med några studenter från Norge, och ett par väldig intressanta saker kom fram om deras utbildning.

Projekt tillsammans med andra program

I Norge har man projekt tillsammans med studenter från andra program under utbildningen. Studenter från biomedicinsk analytikerprogrammet, läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och apotekarprogrammet spenderar tid och genomför projekt tillsammans. Detta gör först och främst att alla andra studenter får veta vad en biomedicinsk analytiker gör, och när de sedan är färdigutbildade har de mycket lättare att ta kontakt med varandra och att diskutera om de har några funderingar. Det är alltid lättare att ta kontakt med folk om du känner dem.

Yrkesverksamma biomedicinska analytiker som lärare

Den andra saken som togs upp var att många av deras lärare jobbar som biomedicinsk analytiker på olika labb. Det var bra för att de viste hur det fungerade på riktigt när man jobbade på laboratoriet. De kunde svara på frågor direkt och de hade färska kunskaper och inte något gammalt från några böcker. Lärarna blev också kontaktpersoner direkt till olika laboratorier.

Mandana Berenji


ÅSA:

”Försök att spela en Liszt-konsert med bara de mittersta tangenterna på pianot…”

Professor Plebani underströk att biomedicinska analytikers kunskap inte bara är viktig för analys, utan också för preanalys och postanalys. Han höll morgonens första föreläsning, som handlade om kvalitet inom laboratoriemedicin. Här har vi biomedicinska analytiker en viktig roll, vi bör ta clinical stewardship, som Plebani uttryckte det.

Som att vara en dirigent

Stewardship brukar översättas med förvaltarskap, men jag tycker att Cambridge dictionary ger en bättre beskrivning: Someone’s stewardship of something is the way in which that person controls or organizes it. Som att vara en dirigent, för att knyta an till Plebanis musikaliska liknelse.

Ta taktpinnen för patientens bästa

Vi biomedicinska analytiker bör ta taktpinnen för att se till att ingen av de delar som ingår i arbetet med ett prov spelar i otakt eller, ännu värre, spelar falskt. Tillsammans med andra professioner inom vården, ska vi bilda en välljudande orkester. För patientens bästa.

Åsa Gyberg-Karlsson

Av: Mandana Berenji, Åsa Gyberg-Karlsson

Läs mer

IFBLS dag 2: Postrar, pristagare och presentationer

Programmet är igång, postrarna är uppe och dagarna fylls av intressanta möten och föreläsningar. Andra dagen på IFBLS summeras av medarbetarna på IBL:s kansli, Marcus Rehnberg och Tanja Wijkmark.

Marcus:

Om vår IBL-delegation hade ett någorlunda gemensamt schema under invigningsdagen igår, så har vi varit desto mer utspridda idag. Programmet har rullat igång på riktigt och med upp till fyra parallella sessioner finns det många olika saker som lockar oss åt olika håll. Ibland ofrivilligt, vid ett tillfälle fick ett par av oss vända i dörren till en fullsatt lokal. Men vi vet att det är svårt att förutsäga antalet besökare, och om ett par veckor får vi se under Diagnostikforum hur vi själva har lyckats. Vi ses väl där? Anmälan är öppen ett par dagar till.

Postrar från hela världen

Några paneler gapar fortfarande tomma här och där, planer kan förstås ha ändrats sedan deadline för anmälan av abstrakt i våras, men nu är de flesta postrar på plats i utställningen. Även IBL:s poster, och kön till häftmassan var behagligt kort för oss som plikttroget följde instruktionerna om att sätta upp postern senast 08.30 i morse. Vår poster handlar om den enkät vi genomförde bland våra studerandemedlemmar i våras, och som bjöd på många intressanta svar om vilka förväntningar som finns inför det stundande arbetslivet. Just nu genomför vi en ny enkät, den här gången bland våra yrkesverksamma medlemmar, och vi kommer att berätta om båda enkäterna under Diagnostikforum. Nämnde jag att det fortfarande går att anmäla sig?

52 nationaliteter finns representerade på IFBLS, och även bidragen till posterutställningen har rest från många av världens hörn. Våra grannar i Norge och Danmark har varit flitiga och står för många bidrag, men ska jag lita på min känsla från ett par promenader genom utställningen så gissar jag att deltagare från Taiwan har flest postrar på plats. Någon som studerat postrarna ännu närmare är min kollega Tanja, det berättar hon mer om längre ner.

Omvänd situation

Under invigningen igår delade Gabriella Lillsunde Larsson ut the NML award till Clement Phiri från Zambia och Jonas Oben Tabe från Kamerun. Dagens arbetspass avslutades med ett intressant möte med pristagarna tillsammans med representanter från nästan alla NML-länder. Finland saknades men Sverige, Danmark, Norge och Island var på plats.

Vi är vana att prata om bristen på biomedicinska analytiker, men i både Zambia och Kamerun är läget det omvända och där utbildas det fler än vad som kan få jobb. Dessutom står privatanställda på kö för att få statlig anställning som innebär bättre villkor. Mötet med Clement Phiri och Jonas Oben Tabe kan ni läsa mer om i tidningen Laboratoriet senare i höst.

Marcus Rehnberg, redaktör Laboratoriet

Tanja:

Dagen började med en mycket intressant plenarföreläsning som handlade om hur den experimentella vetenskapen vuxit fram. Vi fick höra om flera kända italienska vetenskapsmän som bidragit, bland annat Galileo Galilei som faktiskt är född i Pisa, i hertigdömet Florens.

Viktigt uppdrag

För ett tag sedan fick jag frågan om jag kunde vara posterbedömare under IFBLS. Där och då var det självklart att tacka ja till detta viktiga uppdrag, men jag ångrade mig direkt idag när jag fick listan på vad som ska bedömas. 18 postrar och två muntliga presentationer.

Jag såg framför mig att det enda jag kommer syssla med under kongressen är att bestämma postrar, men det var bara att bita i det sura äpplet och börja beta av poster efter poster. Efter tag började jag känna att det går riktigt bra, och jag hann med nästan allihop under dagen.

Unga imponerande forskare

Dagen avslutades med bedömning av två muntliga presentationer. Jag blir så imponerad av dessa unga nyexaminerade studenter som precis påbörjat sin forskning. De kanske är här på sin första kongress för att presentera sin forskning. De upprepas hela tiden på kongressen att studenterna är vår framtid och jag kan inte göra annat än att hålla med.

Tanja Wijkmark, kanslisamordnare IBL

Programmet är igång, postrarna är uppe och dagarna fylls av intressanta möten och föreläsningar. Andra dagen på IFBLS summeras av medarbetarna på IBL:s kansli, Marcus Rehnberg och Tanja Wijkmark.

Marcus:

Om vår IBL-delegation hade ett någorlunda gemensamt schema under invigningsdagen igår, så har vi varit desto mer utspridda idag. Programmet har rullat igång på riktigt och med upp till fyra parallella sessioner finns det många olika saker som lockar oss åt olika håll. Ibland ofrivilligt, vid ett tillfälle fick ett par av oss vända i dörren till en fullsatt lokal. Men vi vet att det är svårt att förutsäga antalet besökare, och om ett par veckor får vi se under Diagnostikforum hur vi själva har lyckats. Vi ses väl där? Anmälan är öppen ett par dagar till.

Postrar från hela världen

Några paneler gapar fortfarande tomma här och där, planer kan förstås ha ändrats sedan deadline för anmälan av abstrakt i våras, men nu är de flesta postrar på plats i utställningen. Även IBL:s poster, och kön till häftmassan var behagligt kort för oss som plikttroget följde instruktionerna om att sätta upp postern senast 08.30 i morse. Vår poster handlar om den enkät vi genomförde bland våra studerandemedlemmar i våras, och som bjöd på många intressanta svar om vilka förväntningar som finns inför det stundande arbetslivet. Just nu genomför vi en ny enkät, den här gången bland våra yrkesverksamma medlemmar, och vi kommer att berätta om båda enkäterna under Diagnostikforum. Nämnde jag att det fortfarande går att anmäla sig?

52 nationaliteter finns representerade på IFBLS, och även bidragen till posterutställningen har rest från många av världens hörn. Våra grannar i Norge och Danmark har varit flitiga och står för många bidrag, men ska jag lita på min känsla från ett par promenader genom utställningen så gissar jag att deltagare från Taiwan har flest postrar på plats. Någon som studerat postrarna ännu närmare är min kollega Tanja, det berättar hon mer om längre ner.

Omvänd situation

Under invigningen igår delade Gabriella Lillsunde Larsson ut the NML award till Clement Phiri från Zambia och Jonas Oben Tabe från Kamerun. Dagens arbetspass avslutades med ett intressant möte med pristagarna tillsammans med representanter från nästan alla NML-länder. Finland saknades men Sverige, Danmark, Norge och Island var på plats.

Vi är vana att prata om bristen på biomedicinska analytiker, men i både Zambia och Kamerun är läget det omvända och där utbildas det fler än vad som kan få jobb. Dessutom står privatanställda på kö för att få statlig anställning som innebär bättre villkor. Mötet med Clement Phiri och Jonas Oben Tabe kan ni läsa mer om i tidningen Laboratoriet senare i höst.

Marcus Rehnberg, redaktör Laboratoriet

Tanja:

Dagen började med en mycket intressant plenarföreläsning som handlade om hur den experimentella vetenskapen vuxit fram. Vi fick höra om flera kända italienska vetenskapsmän som bidragit, bland annat Galileo Galilei som faktiskt är född i Pisa, i hertigdömet Florens.

Viktigt uppdrag

För ett tag sedan fick jag frågan om jag kunde vara posterbedömare under IFBLS. Där och då var det självklart att tacka ja till detta viktiga uppdrag, men jag ångrade mig direkt idag när jag fick listan på vad som ska bedömas. 18 postrar och två muntliga presentationer.

Jag såg framför mig att det enda jag kommer syssla med under kongressen är att bestämma postrar, men det var bara att bita i det sura äpplet och börja beta av poster efter poster. Efter tag började jag känna att det går riktigt bra, och jag hann med nästan allihop under dagen.

Unga imponerande forskare

Dagen avslutades med bedömning av två muntliga presentationer. Jag blir så imponerad av dessa unga nyexaminerade studenter som precis påbörjat sin forskning. De kanske är här på sin första kongress för att presentera sin forskning. De upprepas hela tiden på kongressen att studenterna är vår framtid och jag kan inte göra annat än att hålla med.

Tanja Wijkmark, kanslisamordnare IBL

Av: Marcus Rehnberg, Tanja Wijkmark

Läs mer

IFBLS dag 1: Open forum och invigning

Gabriella Lillsunde Larsson representerade Sverige under flaggceremonin när IFBLS 2018 invigdes.

Äntligen dags för 33:e världskongressen i biomedicinsk laboratorievetenskap i Florens, Italien! Efter en hel del förberedelser är vi på plats. IBL innehar medlemskapet i IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Science) som är världsorganisationen för biomedicinska analytiker och som  arbetar med frågor som rör vår profession; utbildning, etiska koder, säkerställa kvalitetsnivån inom laboratoriemedicin, nätverksskapande mellan länder och
individer, bland annat. Inte minst anordnar något av medlemsländerna också denna stora internationella konferens vartannat år, och i år är det vackra Florens som står värd.

Open forum

För oss som arbetar med internationella frågor i internationella kommitteen (som består av representanter från IBL och från Vårdförbundet) så har vi, förutom det spännande vetenskapliga programmet, också under denna vecka flera möten inplanerade. Vår första mötesdag har vi bl.a. haft det som kallas ”Open forum” där vi hade workshops kring aktuella ämnen.

Årets teman var:
”Britta Karlsson Advancement program” (en möjlighet att skapa utbildningsinsatser i  utvecklingsländer), ”Communication between IFBLS members” (Hur kommunicerar vi med varandra?), ”Building professional identity” (Hur skapar vi en tydlig professionsidentitet?), ”International directory of biomedical laboratory scientists education” (att skapa en internationell databas över utbildningar till biomedicinsk analytiker) och ”Public face to our profession” (Hur synliggör vi vårt yrke?).

Samma utmaningar

Många av utmaningarna som vi har på hemmaplan är alltså desamma för övriga medlemsländer. Om jag ska lyfta något lite extra så fanns det många tips och erfarenheter på aktiviteter för att lyfta fram vilka vi är för allmänheten. Allt ifrån interprofessionella kurser under utbildningen till att bjuda in politiker och patienter till laboratoriet eller att ordna frågequiz-kvällar på den lokala puben med biomedicinskt laboratorie-tema.

Chief delegate

Som ordförande i internationella kommitteen är jag även ”chief delegate” med rösträtt inför val av ny styrelse. Denna styrelse väljs på två år och det är extra roligt att vi i år har en svensk kandidat för positionen ”President” i organisationen, nämligen Anne Lindgren Berndt.

Som sagt, vi har en händelserik vecka framför oss och vi fortsätter att hålla er uppdaterade här på bloggen och i våra sociala kanaler.

Gabriella Lillsunde Larsson representerade Sverige under flaggceremonin när IFBLS 2018 invigdes.

Äntligen dags för 33:e världskongressen i biomedicinsk laboratorievetenskap i Florens, Italien! Efter en hel del förberedelser är vi på plats. IBL innehar medlemskapet i IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Science) som är världsorganisationen för biomedicinska analytiker och som  arbetar med frågor som rör vår profession; utbildning, etiska koder, säkerställa kvalitetsnivån inom laboratoriemedicin, nätverksskapande mellan länder och
individer, bland annat. Inte minst anordnar något av medlemsländerna också denna stora internationella konferens vartannat år, och i år är det vackra Florens som står värd.

Open forum

För oss som arbetar med internationella frågor i internationella kommitteen (som består av representanter från IBL och från Vårdförbundet) så har vi, förutom det spännande vetenskapliga programmet, också under denna vecka flera möten inplanerade. Vår första mötesdag har vi bl.a. haft det som kallas ”Open forum” där vi hade workshops kring aktuella ämnen.

Årets teman var:
”Britta Karlsson Advancement program” (en möjlighet att skapa utbildningsinsatser i  utvecklingsländer), ”Communication between IFBLS members” (Hur kommunicerar vi med varandra?), ”Building professional identity” (Hur skapar vi en tydlig professionsidentitet?), ”International directory of biomedical laboratory scientists education” (att skapa en internationell databas över utbildningar till biomedicinsk analytiker) och ”Public face to our profession” (Hur synliggör vi vårt yrke?).

Samma utmaningar

Många av utmaningarna som vi har på hemmaplan är alltså desamma för övriga medlemsländer. Om jag ska lyfta något lite extra så fanns det många tips och erfarenheter på aktiviteter för att lyfta fram vilka vi är för allmänheten. Allt ifrån interprofessionella kurser under utbildningen till att bjuda in politiker och patienter till laboratoriet eller att ordna frågequiz-kvällar på den lokala puben med biomedicinskt laboratorie-tema.

Chief delegate

Som ordförande i internationella kommitteen är jag även ”chief delegate” med rösträtt inför val av ny styrelse. Denna styrelse väljs på två år och det är extra roligt att vi i år har en svensk kandidat för positionen ”President” i organisationen, nämligen Anne Lindgren Berndt.

Som sagt, vi har en händelserik vecka framför oss och vi fortsätter att hålla er uppdaterade här på bloggen och i våra sociala kanaler.

Av: Gabriella Lillsunde Larsson

Läs mer

Välkommen att bli medlem i IBL:s kvalitetsnätverk

IBL har under de senaste tre åren anordnat en kostnadsfri kvalitetsdag för sina medlemmar. Under kvalitetsdagen 2018 föreslogs att IBL ska bilda ett kvalitetsnätverk. Nätverket vänder sig till kvalitetssamordnare och kvalitetsansvariga som har behov av forum för erfarenhetsutbyte. Kvalitetsnätverket vänder sig till biomedicinska analytiker oavsett disciplin både inom laboratoriemedicin och kliniska fysiologi.

Målet med kvalitetsnätverket är att anordna minst en kvalitetskurs samt planera och organisera minst en nätverksträff per år. Ni medlemar är de som bestämmer vad innehållet ska vara utifrån de behov ni har och det stöd ni behöver för att kunna jobba med kvalitet på toppnivå.

För att kunna vara med i nätverket behöver du bara medlem i IBL.

För att gå med i kvalitetsnätverket, eller om du har några frågor är du välkommen att kontakta IBL:s kansli på telefon 08-24 01 30 eller e-post kansli@ibl-inst.se.

IBL har under de senaste tre åren anordnat en kostnadsfri kvalitetsdag för sina medlemmar. Under kvalitetsdagen 2018 föreslogs att IBL ska bilda ett kvalitetsnätverk. Nätverket vänder sig till kvalitetssamordnare och kvalitetsansvariga som har behov av forum för erfarenhetsutbyte. Kvalitetsnätverket vänder sig till biomedicinska analytiker oavsett disciplin både inom laboratoriemedicin och kliniska fysiologi.

Målet med kvalitetsnätverket är att anordna minst en kvalitetskurs samt planera och organisera minst en nätverksträff per år. Ni medlemar är de som bestämmer vad innehållet ska vara utifrån de behov ni har och det stöd ni behöver för att kunna jobba med kvalitet på toppnivå.

För att kunna vara med i nätverket behöver du bara medlem i IBL.

För att gå med i kvalitetsnätverket, eller om du har några frågor är du välkommen att kontakta IBL:s kansli på telefon 08-24 01 30 eller e-post kansli@ibl-inst.se.

Läs mer

Till dig som är chef och medlem i IBL

”Grunden som biomedicinsk analytiker är en stor tillgång i vårt ledarskap”

Tack för att du valt att tillhöra din professionsförening. Grunden som biomedicinsk analytiker är en stor tillgång i vårt ledarskap. Jag känner själv att jag har haft mycket stor nytta av att vara legitimerad biomedicinsk analytiker under mina 20 år som chef, och många gånger har jag kunnat fatta beslut i olika frågor tack vare den bakgrunden.

Jag har varit vice ordförande och ordförande i IBL under de senaste 5 åren och kommer att vara kvar ett år till. Man kan fundera på hur det har gått att förena med att samtidigt vara chef. Personligen tycker jag att det har gått bra, IBL är ingen facklig organisation utan en ren yrkesförening. Vi driver inte villkors- och lönefrågor utan lämnar dessa till de fackliga organisationerna. För mig är det en fantastisk fördel att som arbetsgivare och ordförande få arbeta med samma fråga, nämligen kompetensutveckling och kompetensförsörjning.

Jag fick redan för 10 år sedan ett uppdrag från RSL (Regionalt specialistråd för laboratoriemedicin i Mellansverige) att få till en akademisk fortbildning för biomedicinska analytiker. Detta utmynnade sedan i att Örebro universitet startade en specialist-/masterutbildning för biomedicinska analytiker. Det är denna utbildning som legat som mall för den generella utbildningsplanen som lärosätena som tillhandahåller biomedicinsk analytikerutbildning har tagit fram. Att få till en nationellt reglerad specialistutbildning kunde jag sen fortsatta arbeta med inom IBL. Så nu har jag två perspektiv, arbetsgivarens och biomedicinska analytikerns.

”Det är dags att vi chefer inom IBL får ett eget nätverk.”

IBL har under de senaste åren arbetat med att skapa nätverk för olika inriktningar och funktioner. Bland annat ett handledarnätverk och ett nätverk för disputerade medlemmar. Allt med syfte att medlemmarna ska få ett lärande av varandra och kunna utbyta erfarenheter.

Nu tycker jag att det är dags att vi chefer inom IBL också får ett eget nätverk, där vi får möjlighet att diskutera vår arbetssituation, utbildningsinsatser, rekryteringsproblematik med mera.

– Ge förslag på kurser och utbildningar som IBL kan anordna och som ni ser ett behov av både för er själva och för era medarbetare. Vem som ska göra vad på lab är även det en het potatis.

Det är inte krav på någon extra styrelse eller betungande arbetsinsats utan helt enkelt att stödja och stötta varandra i vårt ledarskap inom laboratoriemedicin.

Det är naturligtvis ingen extra avgift. Allt bygger ju på vad vi själva gör det till.

Hör av dig till kansli@ibl-inst.se om du vill tillhöra nätverket.
Du kan även kontakta mig direkt om du har någon fundering eller vill diskutera något.

Som chef och medlem i IBL är du jätteviktig för din grundprofession.


Med vänliga  hälsningar

Agneta Colliander

Ordförande IBL

 

Kontaktuppgifter:

Agneta Colliander
Bitr verksamhetschef
Laboratoriemedicinska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
agneta.colliander@regionorebrolan.se
Mobil 070-574 22 36

”Grunden som biomedicinsk analytiker är en stor tillgång i vårt ledarskap”

Tack för att du valt att tillhöra din professionsförening. Grunden som biomedicinsk analytiker är en stor tillgång i vårt ledarskap. Jag känner själv att jag har haft mycket stor nytta av att vara legitimerad biomedicinsk analytiker under mina 20 år som chef, och många gånger har jag kunnat fatta beslut i olika frågor tack vare den bakgrunden.

Jag har varit vice ordförande och ordförande i IBL under de senaste 5 åren och kommer att vara kvar ett år till. Man kan fundera på hur det har gått att förena med att samtidigt vara chef. Personligen tycker jag att det har gått bra, IBL är ingen facklig organisation utan en ren yrkesförening. Vi driver inte villkors- och lönefrågor utan lämnar dessa till de fackliga organisationerna. För mig är det en fantastisk fördel att som arbetsgivare och ordförande få arbeta med samma fråga, nämligen kompetensutveckling och kompetensförsörjning.

Jag fick redan för 10 år sedan ett uppdrag från RSL (Regionalt specialistråd för laboratoriemedicin i Mellansverige) att få till en akademisk fortbildning för biomedicinska analytiker. Detta utmynnade sedan i att Örebro universitet startade en specialist-/masterutbildning för biomedicinska analytiker. Det är denna utbildning som legat som mall för den generella utbildningsplanen som lärosätena som tillhandahåller biomedicinsk analytikerutbildning har tagit fram. Att få till en nationellt reglerad specialistutbildning kunde jag sen fortsatta arbeta med inom IBL. Så nu har jag två perspektiv, arbetsgivarens och biomedicinska analytikerns.

”Det är dags att vi chefer inom IBL får ett eget nätverk.”

IBL har under de senaste åren arbetat med att skapa nätverk för olika inriktningar och funktioner. Bland annat ett handledarnätverk och ett nätverk för disputerade medlemmar. Allt med syfte att medlemmarna ska få ett lärande av varandra och kunna utbyta erfarenheter.

Nu tycker jag att det är dags att vi chefer inom IBL också får ett eget nätverk, där vi får möjlighet att diskutera vår arbetssituation, utbildningsinsatser, rekryteringsproblematik med mera.

– Ge förslag på kurser och utbildningar som IBL kan anordna och som ni ser ett behov av både för er själva och för era medarbetare. Vem som ska göra vad på lab är även det en het potatis.

Det är inte krav på någon extra styrelse eller betungande arbetsinsats utan helt enkelt att stödja och stötta varandra i vårt ledarskap inom laboratoriemedicin.

Det är naturligtvis ingen extra avgift. Allt bygger ju på vad vi själva gör det till.

Hör av dig till kansli@ibl-inst.se om du vill tillhöra nätverket.
Du kan även kontakta mig direkt om du har någon fundering eller vill diskutera något.

Som chef och medlem i IBL är du jätteviktig för din grundprofession.


Med vänliga  hälsningar

Agneta Colliander

Ordförande IBL

 

Kontaktuppgifter:

Agneta Colliander
Bitr verksamhetschef
Laboratoriemedicinska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
agneta.colliander@regionorebrolan.se
Mobil 070-574 22 36

Av: Agneta Colliander, ordförande IBL

Läs mer

15 april – #stoltbiomedicinskanalytiker

Sysmexen susar, Wasparna brusar och lightcyclarna surrar en melodi för vår yrkesdag. Det är full aktivitet på laboratoriet i Jönköping och vi är ett tiotal biomedicinska analytiker som idag får laboratoriet att rulla.

Vad skulle vården göra utan oss? En analyserar blodstatus, koagulationsfaktorer och hjärtmarkörer, den andra ute och tar prover på svårstuckna patienter som behöver vård och behandling. På andra sidan väggen står en kollega och testar blod från en blodgivare mot en patient som behöver en säker blodtransfusion. Längre ner i korridoren jobbar två med att läsa av blod- , sår och likvorodlingar och jag själv analyserar prover på patienter med svåra lunginflammationer och screenar de som bär på multiresistenta bakterier.  Just idag har min kollega funnit meningokocker i en likvor på en patient med misstänkt hjärnhinneinflammation. Med detta svar vet läkaren med säkerhet vad som orsakar patientens tillstånd och därmed kan rikta behandling för att behandla bort just denna bakterie som kräver en speciell typ av antibiotika.

Längre upp i vårt avlånga land, närmare bestämt på Sergels torg i Stockholm står ett gäng blivande och yrkesverksamma biomedicinska analytiker och manifesterar för vår professions betydelse för vården, för högre löner och för tydliga karriärvägar. En del av mig önskade att jag var ledig och kunde åka dit och delta, visa mitt engagemang för vårt fantastiska yrke och stötta mina blivande kollegor. Men en ännu större del av mig är glad för att jag finns här, på labbet, stället där jag gör det jag är bäst på. Att analysera och bidra till att patienter får den vård de behöver, snabb och säker. Idag är jag stolt över att finnas här för jag vet att utan mig och mina kollegor skulle vården stanna. Utan analys ingen SÄKER diagnos och utan biomedicinska analytiker stannar vården.

#stoltbiomedicinskanalytiker

Sysmexen susar, Wasparna brusar och lightcyclarna surrar en melodi för vår yrkesdag. Det är full aktivitet på laboratoriet i Jönköping och vi är ett tiotal biomedicinska analytiker som idag får laboratoriet att rulla.

Vad skulle vården göra utan oss? En analyserar blodstatus, koagulationsfaktorer och hjärtmarkörer, den andra ute och tar prover på svårstuckna patienter som behöver vård och behandling. På andra sidan väggen står en kollega och testar blod från en blodgivare mot en patient som behöver en säker blodtransfusion. Längre ner i korridoren jobbar två med att läsa av blod- , sår och likvorodlingar och jag själv analyserar prover på patienter med svåra lunginflammationer och screenar de som bär på multiresistenta bakterier.  Just idag har min kollega funnit meningokocker i en likvor på en patient med misstänkt hjärnhinneinflammation. Med detta svar vet läkaren med säkerhet vad som orsakar patientens tillstånd och därmed kan rikta behandling för att behandla bort just denna bakterie som kräver en speciell typ av antibiotika.

Längre upp i vårt avlånga land, närmare bestämt på Sergels torg i Stockholm står ett gäng blivande och yrkesverksamma biomedicinska analytiker och manifesterar för vår professions betydelse för vården, för högre löner och för tydliga karriärvägar. En del av mig önskade att jag var ledig och kunde åka dit och delta, visa mitt engagemang för vårt fantastiska yrke och stötta mina blivande kollegor. Men en ännu större del av mig är glad för att jag finns här, på labbet, stället där jag gör det jag är bäst på. Att analysera och bidra till att patienter får den vård de behöver, snabb och säker. Idag är jag stolt över att finnas här för jag vet att utan mig och mina kollegor skulle vården stanna. Utan analys ingen SÄKER diagnos och utan biomedicinska analytiker stannar vården.

#stoltbiomedicinskanalytiker

Av: Maysae Quttineh, styrelseledamot i IBL

Läs mer

Nu har jag bara ett år kvar

När jag utbildade mig till laboratorieassistent (i dag biomedicinsk analytiker) för 45 år sedan var jag   stolt över mitt fantastiska yrke och yrkesval. Jag hade valt helt rätt. Bästa jobbet man kunde ha. Detta har jag aldrig ångrat. Om jag utbildade mig i dag så skulle nog valet bli detsamma. Jag ville arbeta inom sjukvården samtidigt som mitt intresse för de naturvetenskapliga ämnena var stort. Biomedicinsk analytiker passade perfekt in på mitt intresseområde. Min utbildning som var inom klinisk kemi var på 5 terminer. Efter ett par år i yrket så räknades vi som specialister. Jag tror att det är det som lever kvar i många av oss. Men snart finns det inte så många kvar med den gamla utbildningen. Nu har vi en bred generalistutbildning som ger en kompetens inom alla områden inom laboratoriemedicin. En bra teoretisk grund att stå på.

När jag började arbeta så var det endast en person på laboratoriet som var över 30 år. Så såg det säkert ut på många platser. Yrket var relativt ungt. För några år sedan var det bara en person som var under 30 år. Inte så konstigt att vi idag har ett så stort generationsskifte inom laboratoriemedicin. Snart är vi alla utbytta. Tyvärr är det inte så enkel matematik att när en äldre slutar och en ny ung kommer in kan verksamheten rulla på. På samma sätt som vi gjorde en gång så kommer denna unga generation att bilda familj. Det är snarare så att vi behöver ersätta en äldre med två unga och då spricker hela ekvationen för det utbildas helt enkelt inte tillräckligt många biomedicinska analytiker.

Jag har arbetat i stort sett inom hela vårt område allt från primärvård till blodtappning utom mikrobiologi. Lärt mig otroligt mycket på mina arbetsplatser men inte fått möjlighet att studera vidare inom mitt yrke. För jag ville arbeta inom klinisk verksamhet. Enda karriärvägen för mig var att ”bli” chef. Fick också en anställning som chef i slutet på 90-talet. Delvis ett nytt yrke, men så stor nytta jag har haft av att också vara biomedicinsk analytiker. Ibland har jag funderat över hur mitt yrkesliv skulle sett ut om det hade funnits möjlighet att göra karriär och specialisera mig som biomedicinsk analytiker. Jag vet att jag bland annat var jätteintresserad av hematologi, specialist inom hematologi och benmärgsdiagnostik istället för chef. Kunde ha varit ett val om möjligheten funnits. Men det är  inget att tänka vidare på i dag för min egen del. Desto viktigare är  det att  de som i dag arbetar som biomedicinska analytiker eller väljer att utbilda sig till yrket har möjlighet att gå en specialistutbildning. Vården och laboratoriemedicin behöver den kompetensen i framtiden.

Utan biomedicinska analytiker stannar vården! Sant eller en överdrift? Tyvärr så finns det på många laboratorier redan i dag tillfällen när man inte har kunnat analysera proverna enligt efterfrågad tid eller helt enkelt inte kunnat utföra de alls för att rätt kompetens saknas. Orsaken till detta är naturligtvis flera. Men jag är övertygad om att ett yrke utan karriärvägar och möjlighet att vidareutbilda sig och bli specialist ger färre sökande till grundutbildningen. Med färre sökande blir det naturligtvis även färre som examineras och därmed är bristen ett faktum.

Att få förmånen att arbeta för mitt yrkes möjlighet till kompetensutveckling samt att synliggöra det viktiga arbete som den biomedicinska analytikern utför har varit viktiga faktorer till varför jag engagerat mig i vår yrkesförening IBL under de senaste fem åren.

 

Av: Agneta Colliander, ordförande IBL, biträdande verksamhetschef, Laboratoriemedicinska länskliniken, Universitetssjukhuset Örebro

#stoltbiomedicinskanalytiker
#sverigesviktigastejobb

När jag utbildade mig till laboratorieassistent (i dag biomedicinsk analytiker) för 45 år sedan var jag   stolt över mitt fantastiska yrke och yrkesval. Jag hade valt helt rätt. Bästa jobbet man kunde ha. Detta har jag aldrig ångrat. Om jag utbildade mig i dag så skulle nog valet bli detsamma. Jag ville arbeta inom sjukvården samtidigt som mitt intresse för de naturvetenskapliga ämnena var stort. Biomedicinsk analytiker passade perfekt in på mitt intresseområde. Min utbildning som var inom klinisk kemi var på 5 terminer. Efter ett par år i yrket så räknades vi som specialister. Jag tror att det är det som lever kvar i många av oss. Men snart finns det inte så många kvar med den gamla utbildningen. Nu har vi en bred generalistutbildning som ger en kompetens inom alla områden inom laboratoriemedicin. En bra teoretisk grund att stå på.

När jag började arbeta så var det endast en person på laboratoriet som var över 30 år. Så såg det säkert ut på många platser. Yrket var relativt ungt. För några år sedan var det bara en person som var under 30 år. Inte så konstigt att vi idag har ett så stort generationsskifte inom laboratoriemedicin. Snart är vi alla utbytta. Tyvärr är det inte så enkel matematik att när en äldre slutar och en ny ung kommer in kan verksamheten rulla på. På samma sätt som vi gjorde en gång så kommer denna unga generation att bilda familj. Det är snarare så att vi behöver ersätta en äldre med två unga och då spricker hela ekvationen för det utbildas helt enkelt inte tillräckligt många biomedicinska analytiker.

Jag har arbetat i stort sett inom hela vårt område allt från primärvård till blodtappning utom mikrobiologi. Lärt mig otroligt mycket på mina arbetsplatser men inte fått möjlighet att studera vidare inom mitt yrke. För jag ville arbeta inom klinisk verksamhet. Enda karriärvägen för mig var att ”bli” chef. Fick också en anställning som chef i slutet på 90-talet. Delvis ett nytt yrke, men så stor nytta jag har haft av att också vara biomedicinsk analytiker. Ibland har jag funderat över hur mitt yrkesliv skulle sett ut om det hade funnits möjlighet att göra karriär och specialisera mig som biomedicinsk analytiker. Jag vet att jag bland annat var jätteintresserad av hematologi, specialist inom hematologi och benmärgsdiagnostik istället för chef. Kunde ha varit ett val om möjligheten funnits. Men det är  inget att tänka vidare på i dag för min egen del. Desto viktigare är  det att  de som i dag arbetar som biomedicinska analytiker eller väljer att utbilda sig till yrket har möjlighet att gå en specialistutbildning. Vården och laboratoriemedicin behöver den kompetensen i framtiden.

Utan biomedicinska analytiker stannar vården! Sant eller en överdrift? Tyvärr så finns det på många laboratorier redan i dag tillfällen när man inte har kunnat analysera proverna enligt efterfrågad tid eller helt enkelt inte kunnat utföra de alls för att rätt kompetens saknas. Orsaken till detta är naturligtvis flera. Men jag är övertygad om att ett yrke utan karriärvägar och möjlighet att vidareutbilda sig och bli specialist ger färre sökande till grundutbildningen. Med färre sökande blir det naturligtvis även färre som examineras och därmed är bristen ett faktum.

Att få förmånen att arbeta för mitt yrkes möjlighet till kompetensutveckling samt att synliggöra det viktiga arbete som den biomedicinska analytikern utför har varit viktiga faktorer till varför jag engagerat mig i vår yrkesförening IBL under de senaste fem åren.

 

Av: Agneta Colliander, ordförande IBL, biträdande verksamhetschef, Laboratoriemedicinska länskliniken, Universitetssjukhuset Örebro

#stoltbiomedicinskanalytiker
#sverigesviktigastejobb

Läs mer

Svar till ”Vi vill utöka vårdpersonalen med 14.000 personer till 2022”

IBL:s styrelseledamot Jennifer Arnqvist svarar på statsminister Stefan Löfvens debattartikel i Dagens Nyheter 26 februari 2018.

Valår 2018. Sverige är i ett något känsligare läge än vanligt i en av de största och återkommande politiska frågorna, sjukvården. Under de senaste åren har befolkningen ökat, blivit genomsnittligt äldre och mer vårdkrävande. Samtidigt som vården har blivit mer avancerad, teknologisk och personcentrerad. Vi vill kunna erbjuda vård till varje individ på samma premisser, samtidigt som den är skräddarsydd för patienten. Detta samtidigt som det utbildas för lite personal och befintlig personal flyr vården.

Hur kommer det sig? Hur kommer det sig att i ett skede där vården ses som en viktig samhällelig stöttepelare, tekniken avanceras och vård sker på patientens villkor, går personalen ifrån?

Mycket beror på de punkter som Socialdemokraterna listat i sin debattartikel. Det beror på arbetsmiljö, arbetstider, lön, vidareutbildning och ett erkännande från samhället. Samhället behöver varenda profession som jobbar inom vården.

Fastän Socialdemokraternas debattartikel gav mig visst hopp för vårdens framtid blir jag lika besviken som jag brukar. Man nämner läkare, undersköterskor och sjuksköterskor som de största och viktigaste professionerna inom vården. Jag förringar inte deras arbete, utan dem stannar vården!

Men man har glömt en profession som står för cirka 70% av all diagnostik, nämligen legitimerade biomedicinska analytiker.

För tro det eller ej så stannar vården utan biomedicinska analytiker. Det är av en anledning som biomedicinska analytiker inte har strejkrätt – det ses som en fara för samhället. Detta för att man är för viktig inom vården för att undvaras.

Trots detta nämns inte biomedicinska analytiker i denna debattartikel.
Trots detta nämns ingen utveckling av specialistutbildningar för biomedicinska analytiker.
Trots detta är inte biomedicinska analytiker med i den utredning (Dir. 2017:86 ) kring specialistutbildningar för sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor som regeringen satt igång.

För att kunna förbättra vården behövs det en satsning på en bred front. Man kan inte tro att en satsning endast på vissa professioner kommer att leda till en förändring, de professioner som det inte satsas på kommer då bli en flaskhals för de som har fått medel att utvecklas.

Jag är helt med att satsa på vården så alla i Sverige kan få en likvärdig vård. Jag önskar dock att den satsningen blir likvärdig för alla vårdens professioner.

IBL:s styrelseledamot Jennifer Arnqvist svarar på statsminister Stefan Löfvens debattartikel i Dagens Nyheter 26 februari 2018.

Valår 2018. Sverige är i ett något känsligare läge än vanligt i en av de största och återkommande politiska frågorna, sjukvården. Under de senaste åren har befolkningen ökat, blivit genomsnittligt äldre och mer vårdkrävande. Samtidigt som vården har blivit mer avancerad, teknologisk och personcentrerad. Vi vill kunna erbjuda vård till varje individ på samma premisser, samtidigt som den är skräddarsydd för patienten. Detta samtidigt som det utbildas för lite personal och befintlig personal flyr vården.

Hur kommer det sig? Hur kommer det sig att i ett skede där vården ses som en viktig samhällelig stöttepelare, tekniken avanceras och vård sker på patientens villkor, går personalen ifrån?

Mycket beror på de punkter som Socialdemokraterna listat i sin debattartikel. Det beror på arbetsmiljö, arbetstider, lön, vidareutbildning och ett erkännande från samhället. Samhället behöver varenda profession som jobbar inom vården.

Fastän Socialdemokraternas debattartikel gav mig visst hopp för vårdens framtid blir jag lika besviken som jag brukar. Man nämner läkare, undersköterskor och sjuksköterskor som de största och viktigaste professionerna inom vården. Jag förringar inte deras arbete, utan dem stannar vården!

Men man har glömt en profession som står för cirka 70% av all diagnostik, nämligen legitimerade biomedicinska analytiker.

För tro det eller ej så stannar vården utan biomedicinska analytiker. Det är av en anledning som biomedicinska analytiker inte har strejkrätt – det ses som en fara för samhället. Detta för att man är för viktig inom vården för att undvaras.

Trots detta nämns inte biomedicinska analytiker i denna debattartikel.
Trots detta nämns ingen utveckling av specialistutbildningar för biomedicinska analytiker.
Trots detta är inte biomedicinska analytiker med i den utredning (Dir. 2017:86 ) kring specialistutbildningar för sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor som regeringen satt igång.

För att kunna förbättra vården behövs det en satsning på en bred front. Man kan inte tro att en satsning endast på vissa professioner kommer att leda till en förändring, de professioner som det inte satsas på kommer då bli en flaskhals för de som har fått medel att utvecklas.

Jag är helt med att satsa på vården så alla i Sverige kan få en likvärdig vård. Jag önskar dock att den satsningen blir likvärdig för alla vårdens professioner.

Av: Jennifer Arnqvist, styrelseledamot IBL

Läs mer

Engagemang leder till frustration – men skam den som ger sig

Blogginlägg av IBL:s styrelseledamot Maysae Quttineh med anledning av interpellationsdebatten om reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker mellan riksdagsledamot Lena Asplund (M) och statsrådet Helene Hellmark Knutsson. 

Regeringen tillsatte i juli en utredning som ska se över utbildningar till specialistsjuksköterska. Utredaren ska bland annat analysera vårdens tillgång på och behov av specialistsjuksköterskor. Man har även valt att inkludera översyn av barnmorskeexamen och behov av specialisering av röntgensjuksköterskor. I december hölls en interpellation i riksdagen mellan Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning och riksdagsledamot Lena Asplund angående specialistutbildning av biomedicinska analytiker. Lena Asplunds fråga var:
Har de biomedicinska analytikerna glömts bort i direktiven till denna utredning, eller anser statsrådet att det inte behövs en specialistutbildning för de biomedicinska analytikerna?
Svaret på detta var inte vad jag hade önskat och frustrationen var ett faktum. 

Först och främst vill jag tacka Lena Asplund för sitt engagemang för biomedicinska analytiker och för sitt fantastiska framförande i riksdagen. Hon bevisar det jag tror att vi alla är medvetna om, ingen annan kommer att kunna föra vår talan förutom vi som tillhör professionen som dagligen driver och arbetar för att utveckla vården och erbjuda bästa möjliga för patienten. 

Helene Hellmark Knutsson, jag vill inte påstå att du inte känner till min profession men jag vill mer gärna bjuda in dig eller någon av de som jobbar med utredningen till att gå en dag i mina skor. Jag är rädd att det vi gör för vården ändå är bortom er förståelse. Biomedicinska analytikers huvudämne är biomedicinsk laboratorievetenskap och det är vi ganska ensamma om. I takt med vårdens utveckling har laboratorierna ökat kraven på kvalitetssäkring, dokumentation och produktion. Vi är en organisation som oftast beskrivs som förebild för övriga vården när det kommer till processtänk, standardisering och ständiga förbättringar med patienten i fokus. Vi har kunskapsbasen om hur människa, teknik och organisation och samspelet mellan dessa kan påverka riskbilden i en verksamhet, t ex risken för att ge fel blodtransfusion eller ställa fel cancerdiagnos och att systematiskt identifiera och analysera risker och föreslå åtgärder för ökad säkerhet och hållbarhet.

Jag hoppas och tror att du vet vilken kompetens som krävs för att lösa denna komplexitet i den dynamiska vården, utan att riskera patientsäkerheten. Då kan man ju tycka att om det redan funkar varför behövs reglering och specialisttjänster? Jo det är för just det Lena Asplund beskriver, vi är ett bristyrke med medellöner som bedriver ett av de viktigaste kugghjulen i hälso- och sjukvård. Vi är redan bra men med specialistkompetens skulle vi snabbare och säkrare utveckla de områden som regeringen idag satsar på för en effektiv och jämlik sjukvård. Jag pratar om ökat tillgänglighet och vårdgarantin i primärvården, standardiserade vårdförlopp, digitaliseringen, personcentrerad vård, minskad antibiotika användning och förhindra utveckling av resistens med mera. Allt detta och lite till ställer krav på kompetens och ansvar som endast kan uppnås genom att spetsa till kompetensen på laboratorierna.

Varför kan vi inte vara mera proaktiva och ta till vara drivkraften som idag jobbar för att påverka utvecklingen. Vår kompetens är viktig och vi är en profession som gör skillnad trots vår ”osynlighet” och med reglerad specialisering som anpassas efter verksamhetens behov skulle vi med stor säkerhet bidra till stora förändringar.
När interpellationen var klar kände jag en viss hopplöshet, en besvikelse över att regeringen inte lever som de lär.  Hur ska vården bli sammanhållen, jämlik, ohierarkisk och personcentrerad när ni gör skillnad på satsningar av livsviktiga professioner? Visserligen är en egen utredning inte ett helt negativt förslag men samtidigt riskerar vi som profession att vara flaskhalsen i vården istället för att vara en del i teamet runt patienten och i frontlinjen för utveckling av vården. Det finns en förankring hos både verksamhetsföreträdare och lärosätena att specialistutbildning för Biomedicinska analytiker behövs och vi får fortsätta det arbete och bygga vidare från där vi är. Vi antar denna utmaning och kommer att kämpa ända tills regleringen blir ett faktum.

Se (webb-tv) eller läs debatten i sen helhet på riksdagens webbplats

Blogginlägg av IBL:s styrelseledamot Maysae Quttineh med anledning av interpellationsdebatten om reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker mellan riksdagsledamot Lena Asplund (M) och statsrådet Helene Hellmark Knutsson. 

Regeringen tillsatte i juli en utredning som ska se över utbildningar till specialistsjuksköterska. Utredaren ska bland annat analysera vårdens tillgång på och behov av specialistsjuksköterskor. Man har även valt att inkludera översyn av barnmorskeexamen och behov av specialisering av röntgensjuksköterskor. I december hölls en interpellation i riksdagen mellan Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning och riksdagsledamot Lena Asplund angående specialistutbildning av biomedicinska analytiker. Lena Asplunds fråga var:
Har de biomedicinska analytikerna glömts bort i direktiven till denna utredning, eller anser statsrådet att det inte behövs en specialistutbildning för de biomedicinska analytikerna?
Svaret på detta var inte vad jag hade önskat och frustrationen var ett faktum. 

Först och främst vill jag tacka Lena Asplund för sitt engagemang för biomedicinska analytiker och för sitt fantastiska framförande i riksdagen. Hon bevisar det jag tror att vi alla är medvetna om, ingen annan kommer att kunna föra vår talan förutom vi som tillhör professionen som dagligen driver och arbetar för att utveckla vården och erbjuda bästa möjliga för patienten. 

Helene Hellmark Knutsson, jag vill inte påstå att du inte känner till min profession men jag vill mer gärna bjuda in dig eller någon av de som jobbar med utredningen till att gå en dag i mina skor. Jag är rädd att det vi gör för vården ändå är bortom er förståelse. Biomedicinska analytikers huvudämne är biomedicinsk laboratorievetenskap och det är vi ganska ensamma om. I takt med vårdens utveckling har laboratorierna ökat kraven på kvalitetssäkring, dokumentation och produktion. Vi är en organisation som oftast beskrivs som förebild för övriga vården när det kommer till processtänk, standardisering och ständiga förbättringar med patienten i fokus. Vi har kunskapsbasen om hur människa, teknik och organisation och samspelet mellan dessa kan påverka riskbilden i en verksamhet, t ex risken för att ge fel blodtransfusion eller ställa fel cancerdiagnos och att systematiskt identifiera och analysera risker och föreslå åtgärder för ökad säkerhet och hållbarhet.

Jag hoppas och tror att du vet vilken kompetens som krävs för att lösa denna komplexitet i den dynamiska vården, utan att riskera patientsäkerheten. Då kan man ju tycka att om det redan funkar varför behövs reglering och specialisttjänster? Jo det är för just det Lena Asplund beskriver, vi är ett bristyrke med medellöner som bedriver ett av de viktigaste kugghjulen i hälso- och sjukvård. Vi är redan bra men med specialistkompetens skulle vi snabbare och säkrare utveckla de områden som regeringen idag satsar på för en effektiv och jämlik sjukvård. Jag pratar om ökat tillgänglighet och vårdgarantin i primärvården, standardiserade vårdförlopp, digitaliseringen, personcentrerad vård, minskad antibiotika användning och förhindra utveckling av resistens med mera. Allt detta och lite till ställer krav på kompetens och ansvar som endast kan uppnås genom att spetsa till kompetensen på laboratorierna.

Varför kan vi inte vara mera proaktiva och ta till vara drivkraften som idag jobbar för att påverka utvecklingen. Vår kompetens är viktig och vi är en profession som gör skillnad trots vår ”osynlighet” och med reglerad specialisering som anpassas efter verksamhetens behov skulle vi med stor säkerhet bidra till stora förändringar.
När interpellationen var klar kände jag en viss hopplöshet, en besvikelse över att regeringen inte lever som de lär.  Hur ska vården bli sammanhållen, jämlik, ohierarkisk och personcentrerad när ni gör skillnad på satsningar av livsviktiga professioner? Visserligen är en egen utredning inte ett helt negativt förslag men samtidigt riskerar vi som profession att vara flaskhalsen i vården istället för att vara en del i teamet runt patienten och i frontlinjen för utveckling av vården. Det finns en förankring hos både verksamhetsföreträdare och lärosätena att specialistutbildning för Biomedicinska analytiker behövs och vi får fortsätta det arbete och bygga vidare från där vi är. Vi antar denna utmaning och kommer att kämpa ända tills regleringen blir ett faktum.

Se (webb-tv) eller läs debatten i sen helhet på riksdagens webbplats

Av: Maysae Quttineh, styrelseledamot IBL

Läs mer

#stoltbiomedicinskanalytiker

Nominera någon till Årets biomedicinska analytiker. 

Den som följer IBL i sociala medier (du hittar oss på Facebook, Instagram och Twitter) har kanske sett att vi frekvent använder oss av hashtaggen #stoltbiomedicinskanalytiker. Taggen använder vi för att visa yrkesstolthet, som ett sätt att hylla vår fantastiska profession.
Vad är det som gör att man är en stolt biomedicinsk analytiker?

Det kan vara att man äntligen hittade den där kombinationen av erytrocytantikroppar som ställer till det för att hitta blod att ge vid transfusion.

Det kan vara den fina kontakten man fick med patienten då man gjorde ett vilo-EKG.

Det kan vara att förmedla den kunskap man har till andra intresserade.

Det kan vara att man ser hela processen i vårdkedjan och jobbar interprofessionellt för att utveckla den.

Det kan vara att man bär på så mycket erfarenhet så man sprider en trygghet på arbetsplatsen.

För egen del är jag en #stoltbiomedicinskanalytiker för den kunskap och kompetens som jag besitter och utvecklar varje dag. Jag vet att jag dagligen bidrar till den svenska sjukvården genom analyser som grund till diagnos. Min plats i vårdkedjan är ovärderlig. Jag är även stolt för den känsla för kvalité som man har som biomedicinsk analytiker, vilket kan användas i ofantligt många fält.

Vad är du stolt över i din roll som biomedicinsk analytiker? Har du en kollega som du blir inspirerad av? Känner du någon i vår profession som gör skillnad ?

Visa din stolthet för professionen genom att nominera någon till Årets biomedicinska analytiker senast 15 december!

Var inte rädda att lyfta varandra och stärka varandra i vår yrkesroll.

Nominera någon till Årets biomedicinska analytiker. 

Den som följer IBL i sociala medier (du hittar oss på Facebook, Instagram och Twitter) har kanske sett att vi frekvent använder oss av hashtaggen #stoltbiomedicinskanalytiker. Taggen använder vi för att visa yrkesstolthet, som ett sätt att hylla vår fantastiska profession.
Vad är det som gör att man är en stolt biomedicinsk analytiker?

Det kan vara att man äntligen hittade den där kombinationen av erytrocytantikroppar som ställer till det för att hitta blod att ge vid transfusion.

Det kan vara den fina kontakten man fick med patienten då man gjorde ett vilo-EKG.

Det kan vara att förmedla den kunskap man har till andra intresserade.

Det kan vara att man ser hela processen i vårdkedjan och jobbar interprofessionellt för att utveckla den.

Det kan vara att man bär på så mycket erfarenhet så man sprider en trygghet på arbetsplatsen.

För egen del är jag en #stoltbiomedicinskanalytiker för den kunskap och kompetens som jag besitter och utvecklar varje dag. Jag vet att jag dagligen bidrar till den svenska sjukvården genom analyser som grund till diagnos. Min plats i vårdkedjan är ovärderlig. Jag är även stolt för den känsla för kvalité som man har som biomedicinsk analytiker, vilket kan användas i ofantligt många fält.

Vad är du stolt över i din roll som biomedicinsk analytiker? Har du en kollega som du blir inspirerad av? Känner du någon i vår profession som gör skillnad ?

Visa din stolthet för professionen genom att nominera någon till Årets biomedicinska analytiker senast 15 december!

Var inte rädda att lyfta varandra och stärka varandra i vår yrkesroll.

Av: Jennifer Arnqvist, Ledamot IBL:s styrelse, Leg. Biomedicinsk analytiker, Hematopatologi, NUS

Läs mer