”Människor med cancer dör för att de tvingas vänta”

Carl M Hamilton, ordförande i Cancerföreningen Palema, skriver i ett debattinlägg i SvD att ”människor med cancer dör för att de tvingas vänta”.

Behöver det vara så? Man har svårigheter att klara av sitt uppdrag inom kirurgin på grund av brist på personal. Tyvärr så finns svårigheterna även inom den laborativa verksamheten. Man har infört begreppet ”standardiserat vårdförlopp” SVF för att skynda på processen. Detta har inneburit att man fått fastställda tider när ett prov ska vara besvarat från laboratoriet. Införandet av SVF har inneburit ett annat och mer resurskrävande arbetssätt på de histopatologiska laboratorierna.

I dag fattas det redan både patologer och biomedicinska analytiker inom många verksamheter. För att klara verksamheten har man även fått anställa icke legitimerad personal. Givetvis så är det större risk för fördröjning och störning i verksamheten när man inte har rätt kompetens för uppdraget. Efter den stora patologiutredningen har inte mycket hänt. Visserligen fler patologer men då under utbildning. När det gäller biomedicinska analytiker har vi sett ett stort behov av specialistutbildade som kan utföra vissa arbetsuppgifter som i dag utförs av läkare, bland annat i samband med utskärning, just för att frigöra tid så att patologen får möjlighet att svara på prover inom utsatt tid.

Stressen är hög för alla på laboratorierna och det är ingen som önskar sig denna situation. En nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker är ett sätt att höja kompetens och i förlängningen även säkra och snabba svar.

Vi har drivit frågan under snart 10 år och fortsätter arbetet. På vårens möte med social- och utbildningsdepartementet blev det tydligt att verksamheterna aktivt måste visa att det finns ett behov, därför initierar vi nu en inventering för att tydliggöra vilket behov som finns. Det är viktigt att arbetsgivaren är med och driver denna fråga. Utan möjlighet till vidareutbildning och kompetensutveckling i ett yrke minskar attraktionskraften starkt. Vilket innebär färre sökande till grundutbildningen och därmed som en konsekvens även färre som kan specialistutbildas. Om man inte agerar snabbt kommer laboratoriemedicin snart att vara inne i samma problematik som inom övriga sjukvården, där bristen på sjuksköterskor tvingar arbetsgivaren att dra ner på bland annat antalet vårdplatser.

Carl M Hamilton, ordförande i Cancerföreningen Palema, skriver i ett debattinlägg i SvD att ”människor med cancer dör för att de tvingas vänta”.

Behöver det vara så? Man har svårigheter att klara av sitt uppdrag inom kirurgin på grund av brist på personal. Tyvärr så finns svårigheterna även inom den laborativa verksamheten. Man har infört begreppet ”standardiserat vårdförlopp” SVF för att skynda på processen. Detta har inneburit att man fått fastställda tider när ett prov ska vara besvarat från laboratoriet. Införandet av SVF har inneburit ett annat och mer resurskrävande arbetssätt på de histopatologiska laboratorierna.

I dag fattas det redan både patologer och biomedicinska analytiker inom många verksamheter. För att klara verksamheten har man även fått anställa icke legitimerad personal. Givetvis så är det större risk för fördröjning och störning i verksamheten när man inte har rätt kompetens för uppdraget. Efter den stora patologiutredningen har inte mycket hänt. Visserligen fler patologer men då under utbildning. När det gäller biomedicinska analytiker har vi sett ett stort behov av specialistutbildade som kan utföra vissa arbetsuppgifter som i dag utförs av läkare, bland annat i samband med utskärning, just för att frigöra tid så att patologen får möjlighet att svara på prover inom utsatt tid.

Stressen är hög för alla på laboratorierna och det är ingen som önskar sig denna situation. En nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker är ett sätt att höja kompetens och i förlängningen även säkra och snabba svar.

Vi har drivit frågan under snart 10 år och fortsätter arbetet. På vårens möte med social- och utbildningsdepartementet blev det tydligt att verksamheterna aktivt måste visa att det finns ett behov, därför initierar vi nu en inventering för att tydliggöra vilket behov som finns. Det är viktigt att arbetsgivaren är med och driver denna fråga. Utan möjlighet till vidareutbildning och kompetensutveckling i ett yrke minskar attraktionskraften starkt. Vilket innebär färre sökande till grundutbildningen och därmed som en konsekvens även färre som kan specialistutbildas. Om man inte agerar snabbt kommer laboratoriemedicin snart att vara inne i samma problematik som inom övriga sjukvården, där bristen på sjuksköterskor tvingar arbetsgivaren att dra ner på bland annat antalet vårdplatser.

Av: Agneta Colliander, ordförande IBL

Läs mer

Rapport från IFBLS-möte i Kanada

IBL:s internationella kommitté har deltagit i ett s.k. alternate GAD möte (general assembly of delegates) för IFBLS-medlemmarna i Hamilton, Kanada. IFBLS står för International federation of Biomedical Laboratory Science och består av 40 medlemsländer. Tillsammans representerar vi 180 000 biomedicinska analytiker från hela världen!

Den svenska internationella kommittén består av IBL-ordförande Agneta Colliander och vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson, IBL:s kanslisamordnare Tanja Wijkmark samt Vårdförbundets Anne Berndt. Vid mötet diskuterades många olika punkter, bl.a. så uppdaterades organisationens mission och mål. Den strategiska planen för 2016-2018 presenterades där fyra aktiviteter/områden speglar de mål som satts upp och dessa är:

  • Att fortsätta det WHO-samarbete som pågår
  • Att tillsammans med värdlandet Italien arrangera världskongress i Florens 2018
  • Att stärka professionen genom olika aktiviteter som firandet av biomedicinska analytikerdagen den 15 april och att arbeta med ny yrkesklassificering (ISCO)
  • Att arbeta för utbildning och utveckling av professionen genom att exempelvis starta ett ”scientific network” som kan vara rådgivande vid olika uppdrag. Exempel på andra aktiviteter som planeras är uppdatering av kompetensbeskrivning, sprida information om/få fler att publicera i IJBLS som är organisationens egen e-tidning (http://www.ijbls.org/aboutthisj.asp)

Alla deltagande länder fick möjlighet att under 10 min beskriva situationen för biomedicinska analytiker i sitt hemland. Från Sverige presenterade vi statistik om professionen och IBL, men reflekterade även över bristen på biomedicinska analytiker samt om hur vi arbetar med kompetensutveckling i form av kurser och nationell specialistutbildning. Det var intressant att höra att många länder har liknande utmaningar och att det därför är viktigt att mötas och lära av varandra.

Mycket arbete pågår just nu i Italien för att arrangera världskongressen för biomedicinska analytiker i Florens den 22-26 sep 2018: http://www.ifbls2018.org/2nd_ann.pdf. Hoppas vi ses där!

IBL:s internationella kommitté har deltagit i ett s.k. alternate GAD möte (general assembly of delegates) för IFBLS-medlemmarna i Hamilton, Kanada. IFBLS står för International federation of Biomedical Laboratory Science och består av 40 medlemsländer. Tillsammans representerar vi 180 000 biomedicinska analytiker från hela världen!

Den svenska internationella kommittén består av IBL-ordförande Agneta Colliander och vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson, IBL:s kanslisamordnare Tanja Wijkmark samt Vårdförbundets Anne Berndt. Vid mötet diskuterades många olika punkter, bl.a. så uppdaterades organisationens mission och mål. Den strategiska planen för 2016-2018 presenterades där fyra aktiviteter/områden speglar de mål som satts upp och dessa är:

  • Att fortsätta det WHO-samarbete som pågår
  • Att tillsammans med värdlandet Italien arrangera världskongress i Florens 2018
  • Att stärka professionen genom olika aktiviteter som firandet av biomedicinska analytikerdagen den 15 april och att arbeta med ny yrkesklassificering (ISCO)
  • Att arbeta för utbildning och utveckling av professionen genom att exempelvis starta ett ”scientific network” som kan vara rådgivande vid olika uppdrag. Exempel på andra aktiviteter som planeras är uppdatering av kompetensbeskrivning, sprida information om/få fler att publicera i IJBLS som är organisationens egen e-tidning (http://www.ijbls.org/aboutthisj.asp)

Alla deltagande länder fick möjlighet att under 10 min beskriva situationen för biomedicinska analytiker i sitt hemland. Från Sverige presenterade vi statistik om professionen och IBL, men reflekterade även över bristen på biomedicinska analytiker samt om hur vi arbetar med kompetensutveckling i form av kurser och nationell specialistutbildning. Det var intressant att höra att många länder har liknande utmaningar och att det därför är viktigt att mötas och lära av varandra.

Mycket arbete pågår just nu i Italien för att arrangera världskongressen för biomedicinska analytiker i Florens den 22-26 sep 2018: http://www.ifbls2018.org/2nd_ann.pdf. Hoppas vi ses där!

Av: Gabriella Lillsunde Larsson, vice ordförande IBL

Läs mer