Välkommet initiativ – men glöm inte biomedicinska analytiker

Även professionsorganisationer bör ingå i ett nationellt råd

I veckan lämnade Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) in ett förslag till regeringen för att effektivisera kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. I samband med det publicerades en debattartikel hos Dagens Samhälle: ”Så får vi en mer effektiv kompetensförsörjning (länk till artikeln)”, undertecknad av Olivia Wigzell från Socialstyrelsen och Anders Söderholm från Universitetskanslersämbetet.

Bland annat föreslår myndigheterna att ett nationellt råd bör inrättas för samverkan mellan regioner, kommuner, universitet och högskolor. Detta görs i syfte att hantera befintliga utmaningar med brist på många yrkesgrupper, dimensionering och utbud av utbildningar samt för att möta kompetensbehov för framtidens hälso- och sjukvård och vårdbehov.

Ett bristyrke som spelar en viktig roll i vårdkedjan

Biomedicinska analytiker är tyvärr en yrkesgrupp som oftast glöms bort när både nationella och regionala råd tillsätts och det blir svårt att strida för ett av vårdens viktigaste jobb efter att satsningar har gjorts. En viktig förutsättning för ett effektivt samarbete om kompetensförsörjningen är att berörda aktörer har tillgång till en samlad bild av personal- och kompetensbehoven. Biomedicinska analytiker är en legitimerad yrkesgrupp och det råder brist i stort sett hela landet. Arbetsgivaren väljer då istället att anställa personal med ”motsvarande” utbildning men som saknar legitimation istället för att tänka långsiktigt och satsa på tydliga karriärmöjligheter för att göra yrket attraktivt. Vi har en viktig roll i vårdkedjan och görs det inte tydliga satsningar på vår profession hotas både patientsäkerheten och kvaliteten inom svensk hälso- och sjukvård.

Även om vi får ut en masterexamen så är det inte säkert att det syns på arbetsuppgifterna eller i lönekuvertet

Olivia Wigzell, som är generaldirektör för Socialstyrelsen, skriver att under deras arbete med uppdraget har Socialstyrelsen och UKÄ utvecklat ny statistik och nya prognosmodeller där de bland annat kunnat visa hur många som fullföljer utbildningen, var de börjar arbeta efter examen och hur de vidareutbildar sig. Vi kommer se över denna så att biomedicinska analytiker finns med bland statistiken. Det är siffror som IBL länge följt när det gäller biomedicinska analytiker och framtiden ser skrämmande ut med stora pensionsavgångar och stora avhopp från de flesta universitet och högskolor.

Moment 22

Det finns idag möjlighet till vidareutbildning på avancerad nivå för biomedicinska analytiker på flera lärosäten men även om vi får ut en masterexamen så är det inte säkert att det syns på arbetsuppgifterna eller i lönekuvertet. Detta trots att IBL under de senaste fem åren försökt skapa arenor mellan verksamhetsföreträdare och utbildningsansvariga. Utbildningsansvariga har i sitt nätverk arbetat fram en gemensam modell för hur en reglerad specialistutbildning kan se ut och ändå händer det ingenting från arbetsgivarens sida. Det har till och med lämnats in en motion till riksdagen om en reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker men svaret blev att det inte finns något som förhindrar detta om arbetsgivaren ser ett behov. Problemet är att arbetsgivaren inte kommer att göra några satsningar om det inte finns en reglering kring detta. Vi hamnar därför i ett moment 22. Det räcker inte med rekommendationer utan det måste komma tydliga uppdrag. Vi har full förståelse för att detta inte händer över en dag.

Vi kräver att få vara med

Så om det ska bildas nationella eller regionala råd så kräver vi att IBL finns med och kan tala för vår profession så att vi inte återigen glöms bort. Vården har inte råd att förlora vår kompetens och händer det inget så kommer vi även ha svårt att rekrytera den yngre generationen som kräver tydliga karriärvägar.

Vi ser fram emot detta arbete och hoppas att dessa råd kommer ha mandat för faktiska framtida förändringar för vården, professioner och patienternas bästa.

Styrelsen för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)
Yrkesorganisation för biomedicinska analytiker

Även professionsorganisationer bör ingå i ett nationellt råd

I veckan lämnade Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) in ett förslag till regeringen för att effektivisera kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. I samband med det publicerades en debattartikel hos Dagens Samhälle: ”Så får vi en mer effektiv kompetensförsörjning (länk till artikeln)”, undertecknad av Olivia Wigzell från Socialstyrelsen och Anders Söderholm från Universitetskanslersämbetet.

Bland annat föreslår myndigheterna att ett nationellt råd bör inrättas för samverkan mellan regioner, kommuner, universitet och högskolor. Detta görs i syfte att hantera befintliga utmaningar med brist på många yrkesgrupper, dimensionering och utbud av utbildningar samt för att möta kompetensbehov för framtidens hälso- och sjukvård och vårdbehov.

Ett bristyrke som spelar en viktig roll i vårdkedjan

Biomedicinska analytiker är tyvärr en yrkesgrupp som oftast glöms bort när både nationella och regionala råd tillsätts och det blir svårt att strida för ett av vårdens viktigaste jobb efter att satsningar har gjorts. En viktig förutsättning för ett effektivt samarbete om kompetensförsörjningen är att berörda aktörer har tillgång till en samlad bild av personal- och kompetensbehoven. Biomedicinska analytiker är en legitimerad yrkesgrupp och det råder brist i stort sett hela landet. Arbetsgivaren väljer då istället att anställa personal med ”motsvarande” utbildning men som saknar legitimation istället för att tänka långsiktigt och satsa på tydliga karriärmöjligheter för att göra yrket attraktivt. Vi har en viktig roll i vårdkedjan och görs det inte tydliga satsningar på vår profession hotas både patientsäkerheten och kvaliteten inom svensk hälso- och sjukvård.

Även om vi får ut en masterexamen så är det inte säkert att det syns på arbetsuppgifterna eller i lönekuvertet

Olivia Wigzell, som är generaldirektör för Socialstyrelsen, skriver att under deras arbete med uppdraget har Socialstyrelsen och UKÄ utvecklat ny statistik och nya prognosmodeller där de bland annat kunnat visa hur många som fullföljer utbildningen, var de börjar arbeta efter examen och hur de vidareutbildar sig. Vi kommer se över denna så att biomedicinska analytiker finns med bland statistiken. Det är siffror som IBL länge följt när det gäller biomedicinska analytiker och framtiden ser skrämmande ut med stora pensionsavgångar och stora avhopp från de flesta universitet och högskolor.

Moment 22

Det finns idag möjlighet till vidareutbildning på avancerad nivå för biomedicinska analytiker på flera lärosäten men även om vi får ut en masterexamen så är det inte säkert att det syns på arbetsuppgifterna eller i lönekuvertet. Detta trots att IBL under de senaste fem åren försökt skapa arenor mellan verksamhetsföreträdare och utbildningsansvariga. Utbildningsansvariga har i sitt nätverk arbetat fram en gemensam modell för hur en reglerad specialistutbildning kan se ut och ändå händer det ingenting från arbetsgivarens sida. Det har till och med lämnats in en motion till riksdagen om en reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker men svaret blev att det inte finns något som förhindrar detta om arbetsgivaren ser ett behov. Problemet är att arbetsgivaren inte kommer att göra några satsningar om det inte finns en reglering kring detta. Vi hamnar därför i ett moment 22. Det räcker inte med rekommendationer utan det måste komma tydliga uppdrag. Vi har full förståelse för att detta inte händer över en dag.

Vi kräver att få vara med

Så om det ska bildas nationella eller regionala råd så kräver vi att IBL finns med och kan tala för vår profession så att vi inte återigen glöms bort. Vården har inte råd att förlora vår kompetens och händer det inget så kommer vi även ha svårt att rekrytera den yngre generationen som kräver tydliga karriärvägar.

Vi ser fram emot detta arbete och hoppas att dessa råd kommer ha mandat för faktiska framtida förändringar för vården, professioner och patienternas bästa.

Styrelsen för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)
Yrkesorganisation för biomedicinska analytiker

Läs mer

Valberedningens förslag

På årsmötet 24 april väljs IBL:s styrelse, sektionernas styrelser samt revisorer. Alla uppdrag har mandatperioder på två år. Här presenteras valberedningens förslag.

På årsmötet 24 april väljs IBL:s styrelse, sektionernas styrelser samt revisorer. Alla uppdrag har mandatperioder på två år. Här presenteras valberedningens förslag.

Nominerade till IBL:s styrelse

Maysae Quttineh

Maysae Quttineh, ordförande – nyval

Leg. biomedicinsk analytiker, Laboratoriemedicin Länssjukhuset Ryhov, Utvecklingsledare Qulturum.
Ledamot i IBL:s styrelse sedan 2012, vice ordförande 2015-2017.

”Jag tror på vår vision ”IBL får Sveriges biomedicinska analytiker att växa – en profession som gör skillnad”. Genom att bygga upp vår kursverksamhet ökar vi kompetensen bland våra medlemmar och med det kommer yrkesstolthet och förmågan att göra det bättre för dem vi finns till för. Jag vill skapa ännu mer värde för våra medlemmar och bli den självklara organisationen för biomedicinska analytiker. Genom ett större engagemang kan vi göra mycket tillsammans.”

Gabriella Lillsunde Larsson – omval

Gabriella Lillsunde Larsson

Leg. biomedicinsk analytiker, Med Dr, Utbildningssamordnare Universitetssjukhuset Örebro.

Ledamot i IBL:s styrelse sedan 2015, vice ordförande sedan 2017.

”Jag vill fortsatt engagera mig i IBL eftersom det är viktigt att det finns en professionsförening som arbetar för biomedicinska analytiker. Vi behöver jobba tillsammans som yrkeskår för att kunna påverka i viktiga frågor som exempelvis reglerad specialistutbildning. Jag hoppas att IBL under den kommande mandatperioden växer som organisation och att vi, tillsammans med våra medlemmar, får biomedicinska analytiker att växa.”

Jennifer Arnqvist – omval

Jennifer Arnqvist

Leg. biomedicinsk analytiker. Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
Ledamot i IBL:s styrelse sedan 2016.

”Jag ser ett behov av att lyfta biomedicinska analytikerprofessionen i samhället, bland politiker och andra professioner i sjukvården. Jag ser att den bästa kanalen för det är IBL där biomedicinska analytiker kan samlas oberoende facklig tillhörighet. Jag hoppas att vi nästa mandatperiod ska kunna undersöka och öka informationen till gymnasieelever om professionen inför ansökan till universitet, samt att processen att kartlägga och utforma nationella specialistutbildningar kan påbörjas.”

Victoria Heldestad – nyval

Victoria Heldestad

Universitetslektor, Medicine doktor, Leg. biomedicinsk analytiker, Klinisk mikrobiologi, Infektion och Immunologi, Biomedicinsk analytikerprogrammet. Umeå universitet.

”Jag vill att IBL ska fortsätta synliggöra yrket och vår viktiga roll i vårdkedjan. Vi är tyvärr väldigt osynliga. Det behövs flera specialistutbildningar inom både laboratoriemedicin och klinisk fysiologi. Många har idag komplicerade arbetsuppgifter, med svarsskrivning och signering vilket måste synliggöras och prioriteras.”

Andreas Malmgren – nyval

Andreas Malmgren

Leg. biomedicinsk analytiker/MSc och klinisk lärare. Doktorand inom klinisk medicin med inriktning klinisk fysiologi, Lunds universitet.

”Jag vill fortsätta arbetet för inrättande av en reglerad specialistutbildning men även med andra frågor såsom utbildningsmöjligheter, kompetensutveckling och olika karriärvägar. Genom att vara en del av IBLs styrelse hoppas jag kunna inspirera andra biomedicinska analytiker runt om i landet att ta del av det viktiga arbete som görs och alla de aktiviteter och kurser som anordnas.”

Elisabeth Wiklund – nyval

Elisabeth Wiklund

PhD, Leg. biomedicinsk analytiker/AKA, Omvårdnadsansvarig Karolinska Universitetslaboratoriet.

”Som omvårdnadsansvarig och biomedicinsk analytiker har jag ett övergripande ansvar för utbildningsfrågor samt kompetens inom biomedicinsk laboratorievetenskap, områden jag brinner för. Biomedicinska analytiker bär på unik och gedigen kompetens som vi måste ta vara på, något jag vill lyfta. Samhället och vården behöver den, och efterfrågan är stor. Laboratoriet är ett nav och en förutsättning för vården. Därför är det viktigt att synliggöra yrket och vår roll i samhället.”

Jorge Hernandez – nyval

Jorge Hernandéz

Ledamot . PhD, Leg. biomedicinsk analytiker. Diagnostiskt centrum. Kalmar läns sjukhus.

”Jag vill engagera mig i IBL för att bidra till att utveckla professionen biomedicinsk analytiker! Sedan yrket blev legitimerat 2006 har det inte skett någon utveckling av samma magnitud. Det är dags att ta nästa kliv in i framtiden och kvalitativt uppåt. IBL ska driva frågan om specialistutbildning, agera för bättre arbets- och lönevillkor och att biomedicinska analytiker ska bli den yrkesgrupp som är bäst rustad att utföra patientanalys/patientundersökningar genom rekommendation eller krav från Socialstyrelsen”

Övriga nominerade

Karin Olander – nyval

Karin Olander

Leg. biomedicinsk analytiker. Huvudhandledare, Laboratoriemedicin Dalarna.

”IBL är en organisation som har stor potential att utveckla Biomedicinska analytiker som profession. Tillsammans kan vi marknadsföra vår kompetens och hjälpa till så att vi hela tiden ligger i framkant vad gäller den kunskap vi behöver. Vi bör hela tiden sträva efter att en specialistutbildning blir en del i vår karriär. Jag kan tillföra IBLs styrelse erfarenhet av praktiskt laboratoriearbete, studenthandledning, kursverksamhet samt lång erfarenhet och bred kunskap inom mitt huvudområde hematologi.”

Alena Lagumdzija – nyval

Alena Lagumdzija

PhD, Leg biomedicinsk analytiker KUL24sju, Karolinska Universitetslaboratoriet.

”Med min erfarenhet och engagemang, skulle jag vilja driva fram frågor inom laboratorievetenskap med betoning på nytänkande, legitimation, skyddade arbetsuppgifter, tydlighet, produktivitet, rättvisa och ökad kompetens. Viktiga frågor för IBL att driva är skyddade arbetsuppgifter för legitimerade biomedicinska analytiker, specialistutbildning, hur man kan lyfta upp disputerade biomedicinska analytikers kompetens och kunskaper inom olika verksamheter och forskningsmiljöer.”


Nominerade till Sektionen för klinisk kemi och transfusionsmedicins styrelse

Anna-Lena Henriksson – omval

Anna-Lena Henriksson

Leg. biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi, sektionssamordnare Preanalys/ laboratorieinstruktör, Östersunds sjukhus.

”Biomedicinska analytiker har idag svårt att vara med på kurser och annat inom disciplinerna. Jag vill ge fler möjlighet genom bra innehåll på kurser och ge bidrag i ett kärvt ekonomiskt läge. Jag vill samarbeta med IBL för att påverka utbildningen till det bättre, så att inskolningen av nyutbildade blir kortare och bättre då kommande pensionsavgångarna gör att nyutbildade behövs i verksamheterna snabbare.”

Ewa Grönvall – omval

Ewa Grönvall

Leg. biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi, Gävle sjukhus.

”Det är viktigt att vi på Klinisk kemi och transfusionsmedicin har en kanal att påverka i, att små laboratorier inte glöms bort. Vi utgör trots allt den största delen verksamma biomedicinska analytiker. Jag önskar att vi kan få att fler att utbilda sig till biomedicinska analytiker så att våra labb kan få lite luft för utveckling. Befintlig personal sliter hårt idag.”

Maud Andersson – omval

Leg. biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi, sektionsledare benmärgslabb, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Maud Andersson

”Jag vill jobba för möjligheten att specialisera sig inom något ämnesområde och därmed få ett utökat ansvar. Vad krävs för att bli specialist- eller specialbiomedicinsk analytiker och finns den titeln på alla labb? Hur benämner man de olika funktionerna på labb: sektionsledare, funktionsansvariga med mera och hur ser det ut nationellt?”

Ewa Martin – omval

Leg. biomedicinsk Analytiker, Klinisk Kemi/ Transfusionsmedicin, Skellefteå.

Ewa Martin

”Jag tycker fortfarande att det är viktigt att synliggöra vår profession genom att vara aktiv i till exempel sociala medier. Vi ska vara delaktiga vid olika möten tillsammans med IBL samt dela ut stipendier till våra medlemmar som annars kan ha svårt att få kompetensutveckla sig.”

 

 


Nominerade till Sektionen för Klinisk fysiologis styrelse

Andreas Malmgren – omval

Andreas Malmgren

Leg. biomedicinsk analytiker/MSc och klinisk lärare. Doktorand inom klinisk medicin med inriktning klinisk fysiologi, Lunds universitet.

”Jag hoppas att vi kan få ihop ett rikstäckande nätverk mellan våra klinisk fysiologiavdelningar för att tillsammans kunna driva och arbeta med aktuella frågor som rör vår profession såsom karriärvägar och utbildningsfrågor. Ett realistiskt mål är att sektionen ska kunna erbjuda 2-4 kurser per år vilka våra medlemmar efterfrågar för att öka och utveckla sin kompetens.”

Ulrika Johansson – omval

Ulrika Johansson

Leg. biomedicinsk analytiker med specialistfunktion, Funktionsansvarig Labbsektionen Klinisk Fysiologi, Norrlands Universitetssjukhus.

“Jag vill engagera mig i sektionen för att jag vill lyfta fram vårt fantastiska yrke och särskilt inriktningen Klinisk fysiologi, som troligtvis är ännu mer okänt bland allmänheten än laboratoriemedicininriktningen. Det är viktigt att vi syns mer så att vi kan rekrytera fler till utbildningarna och därigenom får fler kollegor runtom i Sverige. Vårt yrke är livsviktigt!”

Jenny Fahlén – nyval

Jenny Fahlén

Leg biomedicinsk analytiker, Fysiologavdelningen, Östersunds sjukhus

”Jag vill försöka hjälpa till att synliggöra vårt yrke och hitta möjligheter för oss biomedicinska analytiker att utveckla vår profession. Vi behöver skapa oss en samlad bild över vilket behov det finns av vidareutbildning i landet. Behovet kan se olika ut beroende vilken arbetsplats det gäller.”

Sajjad Saffari – nyval

Sajjad Saffari

Leg. biomedicinsk analytiker. Founder, Board Member, CEO Kroppskollen Sverige AB,

”Jag tror att vi i framtiden kommer ta en allt större roll och mer ansvar i hälso- och sjukvården. Samtidigt tycker jag att yrket bör synliggöras mer redan idag. Den kompetens vi innehar och det vi gör är en oerhört viktig länk i hälso- och sjukvården. Men, den kan ha en större och bredare roll än den har idag. Bland annat genom specialistutbildningar och via nya arbets- och utvecklingsmöjligheter. Jag vill vara med och utveckla och påverka dessa.”


Nominerade till revisorer

Kristina Malm Jansson – ordinarie

Anne Lindgren Berndt – ordinarie

Bianca Bugge – suppleant

Michelle Dobos Sandell – suppleant

Läs mer

Ny folder om yrket biomedicinsk analytiker

IBL har tagit fram en informationsfolder om yrket biomedicinsk analytiker. Foldern riktar sig till exempel till gymnasieelever eller andra som står inför att välja högskoleutbildning. Vi har bland annat delat ut foldern på en yrkes- och utbildningsmässa under hösten 2018.

Vill du dela ut foldern?

Hör av dig kansli@ibl-inst.se så skickar vi tryckta foldrar till dig.

Nedan finns pdf-version för egen utskrift.

Yrkesfolder_BMA

Yrkesfolder_BMA_alt (andra sidan är vänd upp och ner för att underlätta vid dubbelsidig utskrift)

IBL har tagit fram en informationsfolder om yrket biomedicinsk analytiker. Foldern riktar sig till exempel till gymnasieelever eller andra som står inför att välja högskoleutbildning. Vi har bland annat delat ut foldern på en yrkes- och utbildningsmässa under hösten 2018.

Vill du dela ut foldern?

Hör av dig kansli@ibl-inst.se så skickar vi tryckta foldrar till dig.

Nedan finns pdf-version för egen utskrift.

Yrkesfolder_BMA

Yrkesfolder_BMA_alt (andra sidan är vänd upp och ner för att underlätta vid dubbelsidig utskrift)

Läs mer

VILL DU VARA KONTAKTOMBUD FÖR IBL?

Brinner du för din profession och vill kunna vara med och påverka professionens utveckling?

Bli kontaktombud!

Tillsammans med sektionerna Klinisk fysiologi och Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin (SKKT) eftersträvar IBL att bygga ett kontaktnät med och för medlemmar med hjälp av kontaktombud inom samtliga discipliner.

Vad innebär det för dig att vara kontaktombud?

• Vara en ”förlängd arm” mellan styrelserna och medlemmarna.

• Du får all information först och sprider det vidare lokalt.

• Du får informera studenter om yrket och utbildning.

• Ombuden ska kunna fungera som en referensgrupp – ett naturligt ”bollplank”!

Vad får du som kontaktombud?

• Utbildnings- och informationsdag i anslutning till IBL:s årsmöten.

• Ett startpaket innehållande information och reklammaterial.

• Förmånligare pris för deltagande i IBL:s kursutbud i mån av plats.

• Förmånligare pris för deltagande på Diagnostikforum i mån av plats .

• Du är knutpunkten för lokalt engagemang.

Anmäl ditt intresse till kansliet!

Mejla kansli@ibl-inst.se för att anmäla ditt intresse. Inkludera namn, ort, arbetsplats och kontaktuppgifter.

Brinner du för din profession och vill kunna vara med och påverka professionens utveckling?

Bli kontaktombud!

Tillsammans med sektionerna Klinisk fysiologi och Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin (SKKT) eftersträvar IBL att bygga ett kontaktnät med och för medlemmar med hjälp av kontaktombud inom samtliga discipliner.

Vad innebär det för dig att vara kontaktombud?

• Vara en ”förlängd arm” mellan styrelserna och medlemmarna.

• Du får all information först och sprider det vidare lokalt.

• Du får informera studenter om yrket och utbildning.

• Ombuden ska kunna fungera som en referensgrupp – ett naturligt ”bollplank”!

Vad får du som kontaktombud?

• Utbildnings- och informationsdag i anslutning till IBL:s årsmöten.

• Ett startpaket innehållande information och reklammaterial.

• Förmånligare pris för deltagande i IBL:s kursutbud i mån av plats.

• Förmånligare pris för deltagande på Diagnostikforum i mån av plats .

• Du är knutpunkten för lokalt engagemang.

Anmäl ditt intresse till kansliet!

Mejla kansli@ibl-inst.se för att anmäla ditt intresse. Inkludera namn, ort, arbetsplats och kontaktuppgifter.

Läs mer

IBL:s Vision och fokusområden

IBL:S VISION:
IBL får Sveriges biomedicinska analytiker att växa
– en profession som gör skillnad

STRATEGIDAGAR 2017

I början av september samlades IBL:s styrelse och representanter för IBL:s sektioner för att staka ut riktningen för de kommande årens arbete. Förutom en vision formulerades IBL:s viktigaste frågor och långsiktiga mål:

IBL ska samverka och arbeta drivande för inrättandet av en reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker.

IBL ska bedriva en attraktiv kursverksamhet som svarar mot våra medlemmars behov av kompetensutveckling.

IBL ska inta en tydlig position i samhället och arbeta för att synliggöra våra medlemmars kompetens och profession.

IBL ska vara en attraktiv professionsorganisation där våra medlemmar är viktigast, och erbjuda en kunskapsbank för och om biomedicinska analytiker

IBL ska aktivt följa och påverka utvecklingen inom vårt kunskapsområde biomedicinsk laboratorievetenskap.

IBL ska vara en stark organisation med god ekonomi och framgångsrik marknadsföring.

IBL:S VISION:
IBL får Sveriges biomedicinska analytiker att växa
– en profession som gör skillnad

STRATEGIDAGAR 2017

I början av september samlades IBL:s styrelse och representanter för IBL:s sektioner för att staka ut riktningen för de kommande årens arbete. Förutom en vision formulerades IBL:s viktigaste frågor och långsiktiga mål:

IBL ska samverka och arbeta drivande för inrättandet av en reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker.

IBL ska bedriva en attraktiv kursverksamhet som svarar mot våra medlemmars behov av kompetensutveckling.

IBL ska inta en tydlig position i samhället och arbeta för att synliggöra våra medlemmars kompetens och profession.

IBL ska vara en attraktiv professionsorganisation där våra medlemmar är viktigast, och erbjuda en kunskapsbank för och om biomedicinska analytiker

IBL ska aktivt följa och påverka utvecklingen inom vårt kunskapsområde biomedicinsk laboratorievetenskap.

IBL ska vara en stark organisation med god ekonomi och framgångsrik marknadsföring.

Läs mer

Nätverk för disputerade BIOMEDICINSKA ANALYTIKER

Vad händer när jag har disputerat? Tillbaka till verkligheten eller? Hur gör du?

Ett nätverk för disputerade biomedicinska analytiker skulle kunna vara ett forum där vi kan utbyta erfarenheter kring hur man kan arbeta vidare i professionen och inom forskningen. Vi finns säkerligen inom olika verksamheter och forskningsmiljöer. Möjligheter och svårigheter skiljer sig åt beroende på var man har arbetat innan sin forskarutbildning och var man bedriver sin forskning.

I ett nätverk skulle vi kunna:

• Tipsa varandra om hur vi arbetar vidare i professionen-hur kan vår kompetens tas tillvara av arbetsgivaren

• Utbyta erfarenheter om forskning vi bedriver

• Vara mentorer åt biomedicinska analytiker som vill genomföra en forskarutbildning

• Tipsa varandra om forskningsprojekt och anslag som går att söka med mera

Anmäl ditt intresse till kansli@ibl-inst.se

För att vara medlem i nätverket är du medlem i IBL och disputerad biomedicinsk analytiker eller antagen till forskarutbildningen.

Vad händer när jag har disputerat? Tillbaka till verkligheten eller? Hur gör du?

Ett nätverk för disputerade biomedicinska analytiker skulle kunna vara ett forum där vi kan utbyta erfarenheter kring hur man kan arbeta vidare i professionen och inom forskningen. Vi finns säkerligen inom olika verksamheter och forskningsmiljöer. Möjligheter och svårigheter skiljer sig åt beroende på var man har arbetat innan sin forskarutbildning och var man bedriver sin forskning.

I ett nätverk skulle vi kunna:

• Tipsa varandra om hur vi arbetar vidare i professionen-hur kan vår kompetens tas tillvara av arbetsgivaren

• Utbyta erfarenheter om forskning vi bedriver

• Vara mentorer åt biomedicinska analytiker som vill genomföra en forskarutbildning

• Tipsa varandra om forskningsprojekt och anslag som går att söka med mera

Anmäl ditt intresse till kansli@ibl-inst.se

För att vara medlem i nätverket är du medlem i IBL och disputerad biomedicinsk analytiker eller antagen till forskarutbildningen.

Läs mer

IBL:s nya styrelse

I samband med Kvalitetsdagen i Stockholm igår höll IBL sitt 22: a årsmöte.

Agneta Colliander blev omvald som IBL:s ordförande och tre nya ledamöter har tagit plats i organisationens styrelse: Meriana Findakly, Roine Hernbrand och Mandana Österlund Berenji.

Sedan tidigare är Maysae Quttineh, Gabriella Lillsunde Larsson och Jennifer Arnqvist ledamöter i styrelsen och fick under gårdagens årsmöte förlängd mandattid.

Vice ordförandeposten tas över av Gabreilla Lillsunde Larsson efter Maysae  Quttineh som har varit IBL:s vice ordförande de senaste tre åren.

Hela styrelsen har mandattid som utgår 2019.

 

Prisutdelning och nya förslag

Styrelsen fick i uppdrag av årsmötet, som är IBL:s högsta beslutande organ, att se över förslaget till stadgeändringen om att endast betalande medlemmar är valbara till förtroendeuppdrag inom IBL. Detta skulle innebära att studerandemedlemmar, som under studietiden har gratis medlemskap i IBL, inte har möjlighet att exempelvis bli valda till styrelseledamöter.

Årsmötet antog förslaget om att det är IBL:s och sektionernas styrelser som föreslår antal styrelseledamöter för valberedningen. Valberedningen är gemensam för de olika styrelserna.

Det bestämdes även att IBL:s och sektionernas årsmöten ska ske samtidigt. För närvarande har IBL två sektioner: Sektion för klinisk kemi och transfusionsmedicin (SKKT) och Klinisk fysiologi.

Under årsmötet fick också Årets biomedicinska analytiker och Decenniets biomedicinska analytiker motta sina priser.

Michel Silvestri, Lena Morgan och Kristina Malm Janson är Decenniets biomedicinska analytiker. De prisas för sitt mångåriga arbete som år 2006 ledde till att biomedicinsk analytiker blev ett legitimerat yrke.

 

 

 

I samband med Kvalitetsdagen i Stockholm igår höll IBL sitt 22: a årsmöte.

Agneta Colliander blev omvald som IBL:s ordförande och tre nya ledamöter har tagit plats i organisationens styrelse: Meriana Findakly, Roine Hernbrand och Mandana Österlund Berenji.

Sedan tidigare är Maysae Quttineh, Gabriella Lillsunde Larsson och Jennifer Arnqvist ledamöter i styrelsen och fick under gårdagens årsmöte förlängd mandattid.

Vice ordförandeposten tas över av Gabreilla Lillsunde Larsson efter Maysae  Quttineh som har varit IBL:s vice ordförande de senaste tre åren.

Hela styrelsen har mandattid som utgår 2019.

 

Prisutdelning och nya förslag

Styrelsen fick i uppdrag av årsmötet, som är IBL:s högsta beslutande organ, att se över förslaget till stadgeändringen om att endast betalande medlemmar är valbara till förtroendeuppdrag inom IBL. Detta skulle innebära att studerandemedlemmar, som under studietiden har gratis medlemskap i IBL, inte har möjlighet att exempelvis bli valda till styrelseledamöter.

Årsmötet antog förslaget om att det är IBL:s och sektionernas styrelser som föreslår antal styrelseledamöter för valberedningen. Valberedningen är gemensam för de olika styrelserna.

Det bestämdes även att IBL:s och sektionernas årsmöten ska ske samtidigt. För närvarande har IBL två sektioner: Sektion för klinisk kemi och transfusionsmedicin (SKKT) och Klinisk fysiologi.

Under årsmötet fick också Årets biomedicinska analytiker och Decenniets biomedicinska analytiker motta sina priser.

Michel Silvestri, Lena Morgan och Kristina Malm Janson är Decenniets biomedicinska analytiker. De prisas för sitt mångåriga arbete som år 2006 ledde till att biomedicinsk analytiker blev ett legitimerat yrke.

 

 

 

Läs mer

SAMARBETE I NORDEN – Nordisk nätverksträff i Helsingfors

Den årliga nätverksträffen för Nordisk medicinsk laboratoriegruppe (NML) hölls i Helsingfors i mars. Kliniskt verksamma universitetslärare samt ”personalized medicine” var några av frågorna som representanterna från de nordiska länderna diskuterade.

 

BRIST PÅ KLINISKT VERKSAMMA UNIVERSITETSLÄRARE I NORGE

I Norge ges bioingenjörsprogrammet på sju universitet och vice ordförandenlyfte frågan om de ökade pensionsavgångarna och den eventuella påverkan som de kan ha på antalet kliniskt verksamma biomedicinska analytiker som lärare på programmen. Det kan komma att ställas ökade krav på akademisk kompetens för lärare på programmet, vilket skulle kunna leda till att färre yrkesverksamma finns på universiteten. Detta anser man vore olyckligt då man bedömer att det optimala vore om majoriteten av lärarna var yrkesverksamma bioingenjörer.

Liknande kartläggning för de biomedicinska analytikerprogrammen i Sverige saknas. Örebro universitet står i begrepp att rekrytera lärare till programmet och detta kanske kan ge en fingervisning om det aktuella läget. Vid Göteborgs universitet tänker man att de nya tjänsterna som överbiomedicinsk analytiker eventuellt kan bidra till att stärka upp avseende disputerade som också är kliniskt verksamma.


BIOMEDICINSKA ANALYTIKER OCH PERSONALIZED MEDICINE

I Danmark har man under en tid arbetat för att biomedicinska analytiker  ska vara involverade i det nationella arbetet för personalized medicine. Personalized medicine innebär en anpassning av sjukvården till den enskilda patienten. Diagnostiska test används för att välja ut den terapi som är mest lämplig och optimal baserad på patientens genetiska profil eller molekylär/cellulär analys. Ett centrum för personalized medicine ska etableras i Köpenhamn och genom strategiskt arbete har man klargjort biomedicinska analytikers roll som bland annat omfattar säkring av kvaliteten på alla analyser som ligger till grund för big data.


ARBETSTIDER

Vårdförbundet har ett nytt kollektivavtal med SKL sedan december 2016 och frågan om arbetstider är mycket intressant även för de andra nordiska länderna. I Danmark har man tagit fram en idé om personlig tidsbank, där man skulle kunna ”sätta in” och ”ta ut” tid eller pengar under hela det yrkesverksamma livet. Där pågår också diskussioner om de betalda lunchrasterna ska kvarstå. Lunchrasterna motsvarar i dag 2,5 timmar per vecka eller sju procent av veckoarbetstiden.

 

På NML- mötet deltog representanter från Danmark, Norge, Finland, Island och Sverige. IBL och Vårdförbundet bildar tillsammans Internationella kommittén som representerar Sveriges biomedicinska analytiker i internationella sammanhang. På NML-mötet deltog IBL:s ordförande Agneta Colliander och Anne Berndt, förbundsombudsman på Vårdförbundet.

Den årliga nätverksträffen för Nordisk medicinsk laboratoriegruppe (NML) hölls i Helsingfors i mars. Kliniskt verksamma universitetslärare samt ”personalized medicine” var några av frågorna som representanterna från de nordiska länderna diskuterade.

 

BRIST PÅ KLINISKT VERKSAMMA UNIVERSITETSLÄRARE I NORGE

I Norge ges bioingenjörsprogrammet på sju universitet och vice ordförandenlyfte frågan om de ökade pensionsavgångarna och den eventuella påverkan som de kan ha på antalet kliniskt verksamma biomedicinska analytiker som lärare på programmen. Det kan komma att ställas ökade krav på akademisk kompetens för lärare på programmet, vilket skulle kunna leda till att färre yrkesverksamma finns på universiteten. Detta anser man vore olyckligt då man bedömer att det optimala vore om majoriteten av lärarna var yrkesverksamma bioingenjörer.

Liknande kartläggning för de biomedicinska analytikerprogrammen i Sverige saknas. Örebro universitet står i begrepp att rekrytera lärare till programmet och detta kanske kan ge en fingervisning om det aktuella läget. Vid Göteborgs universitet tänker man att de nya tjänsterna som överbiomedicinsk analytiker eventuellt kan bidra till att stärka upp avseende disputerade som också är kliniskt verksamma.


BIOMEDICINSKA ANALYTIKER OCH PERSONALIZED MEDICINE

I Danmark har man under en tid arbetat för att biomedicinska analytiker  ska vara involverade i det nationella arbetet för personalized medicine. Personalized medicine innebär en anpassning av sjukvården till den enskilda patienten. Diagnostiska test används för att välja ut den terapi som är mest lämplig och optimal baserad på patientens genetiska profil eller molekylär/cellulär analys. Ett centrum för personalized medicine ska etableras i Köpenhamn och genom strategiskt arbete har man klargjort biomedicinska analytikers roll som bland annat omfattar säkring av kvaliteten på alla analyser som ligger till grund för big data.


ARBETSTIDER

Vårdförbundet har ett nytt kollektivavtal med SKL sedan december 2016 och frågan om arbetstider är mycket intressant även för de andra nordiska länderna. I Danmark har man tagit fram en idé om personlig tidsbank, där man skulle kunna ”sätta in” och ”ta ut” tid eller pengar under hela det yrkesverksamma livet. Där pågår också diskussioner om de betalda lunchrasterna ska kvarstå. Lunchrasterna motsvarar i dag 2,5 timmar per vecka eller sju procent av veckoarbetstiden.

 

På NML- mötet deltog representanter från Danmark, Norge, Finland, Island och Sverige. IBL och Vårdförbundet bildar tillsammans Internationella kommittén som representerar Sveriges biomedicinska analytiker i internationella sammanhang. På NML-mötet deltog IBL:s ordförande Agneta Colliander och Anne Berndt, förbundsombudsman på Vårdförbundet.

Läs mer

Vi summerar det gångna året

Under året som gick har vi bland annat hunnit arbeta fram en kompetensbeskrivning för biomedicinska analytiker, arrangera Ledarforum och tolv olika kurser. Här tar vi en närmare titt på IBL:s arbete under 2016.

 

Kompetensbeskrivning för biomedicinska analytiker

IBL har arbetat fram dokumentet Kompetensbeskrivning för legitimerad biomedicinsk analytiker som bygger på ett konsensusförfarande på nationell nivå. Dokumentet tydliggör yrkesgruppens kompetens och krav på yrkeskunnande. Eftersom frågan om vem som gör vad på laboratoriet har blivit alltmer aktuell fyller kompetensbeskrivningen det behov av en samlad och översiktlig beskrivning av biomedicinska analytikers specifika kunskaper. Beskrivningen ska både kunna användas som stöd inom professionen och fungera som vägledning för arbetsgivare och lärosäten.

 

Diagnostikforum och Ledarforum

För fjärde gången arrangerade IBL Diagnostikforum, den nationella mötesplatsen för
biomedicinska analytiker. Programmet innehöll block inom de flesta discipliner,nätverksträffar och workshops. I samband  med årets Diagnostikforum arrangerade vi för första gången också Ledarforum, där chefer och ledare inom laboratoriemedicin diskuterade kompetensförsörjning och biomedicinska analytikers roll i framtiden tillsammans med utbildningsansvariga från universitet och högskolor samt representanter från fackföreningar.

 

Specialistutbildning för biomedicinska analytiker

IBL och Vårdförbundet har efter två års intensivt påverkansarbete skickat en skrivelse till Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet där vi föreslår en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker. Att inrätta en specialistutbildning är avgörande för att möta den snabba utvecklingen inom vården, men också viktigt för framtidens kompetensförsörjning.

 

Tolv kurser inom olika discipliner

IBL har arrangerat totalt tolv kurser för biomedicinska analytiker inom olika discipliner
under 2016. Målet är att erbjuda ett brett utbud av kurser och bidra till kompetensutveckling hos yrkesverksamma biomedicinska analytiker. Planeringen av årets kurser är redan i full gång – du hittar vårens kurser här.
Har du önskemål om kurser? Välkommen att höra av dig till kansli@ibl-inst.se.

 

 

Etikluncher

Under 2016 sponsrade IBL fem etikluncher där våra medlemmar fick möjlighet att öva sig i
etisk reflektion tillsammans med sina kollegor. Medlemmarna som tidigare har deltagit i etikworkshops fick chansen att bjuda sina kollegor på lunch och diskutera etik med hjälp av det etiska material som IBL och Vårdförbundet tagit fram tillsammans. Etikluncherna är ett sätt att fortsätta att uppmuntra till etisk diskussion på arbetsplatserna.

 

 

Klinisk fysiologi –  en ny sektion inom IBL

Under Diagnostikforum i Örebro bildades officiellt en ny sektion inom IBL: Klinisk fysiologi.
Sektionens styrelse kommer att arbeta med att utveckla och stärka ämnesområdet, där även nuklearmedicin och neurofysiologi ingår. Sektionen kommer också att arbeta med kompetensutveckling genom att bland annat anordna kurser för biomedicinska analytiker med inriktning mot klinisk fysiologi.
Sektion för klinisk fysiologi

 

Ny webbplats 

IBL har fått en ny webbplats där du kan anmäla dig till våra kurser, läsa om IBL:s arbete, söka stipendier med mera. Sektioner och nätverk har fått egna undersidor för att du snabbt ska hitta information om just dina intresseområden. På webben hittar du även föreläsarpresentationer från IBL:s kurser. Hemsidan fungerar lika väl oavsett om du använder mobiltelefon, surfplatta eller dator.

 

 

Under året som gick har vi bland annat hunnit arbeta fram en kompetensbeskrivning för biomedicinska analytiker, arrangera Ledarforum och tolv olika kurser. Här tar vi en närmare titt på IBL:s arbete under 2016.

 

Kompetensbeskrivning för biomedicinska analytiker

IBL har arbetat fram dokumentet Kompetensbeskrivning för legitimerad biomedicinsk analytiker som bygger på ett konsensusförfarande på nationell nivå. Dokumentet tydliggör yrkesgruppens kompetens och krav på yrkeskunnande. Eftersom frågan om vem som gör vad på laboratoriet har blivit alltmer aktuell fyller kompetensbeskrivningen det behov av en samlad och översiktlig beskrivning av biomedicinska analytikers specifika kunskaper. Beskrivningen ska både kunna användas som stöd inom professionen och fungera som vägledning för arbetsgivare och lärosäten.

 

Diagnostikforum och Ledarforum

För fjärde gången arrangerade IBL Diagnostikforum, den nationella mötesplatsen för
biomedicinska analytiker. Programmet innehöll block inom de flesta discipliner,nätverksträffar och workshops. I samband  med årets Diagnostikforum arrangerade vi för första gången också Ledarforum, där chefer och ledare inom laboratoriemedicin diskuterade kompetensförsörjning och biomedicinska analytikers roll i framtiden tillsammans med utbildningsansvariga från universitet och högskolor samt representanter från fackföreningar.

 

Specialistutbildning för biomedicinska analytiker

IBL och Vårdförbundet har efter två års intensivt påverkansarbete skickat en skrivelse till Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet där vi föreslår en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker. Att inrätta en specialistutbildning är avgörande för att möta den snabba utvecklingen inom vården, men också viktigt för framtidens kompetensförsörjning.

 

Tolv kurser inom olika discipliner

IBL har arrangerat totalt tolv kurser för biomedicinska analytiker inom olika discipliner
under 2016. Målet är att erbjuda ett brett utbud av kurser och bidra till kompetensutveckling hos yrkesverksamma biomedicinska analytiker. Planeringen av årets kurser är redan i full gång – du hittar vårens kurser här.
Har du önskemål om kurser? Välkommen att höra av dig till kansli@ibl-inst.se.

 

 

Etikluncher

Under 2016 sponsrade IBL fem etikluncher där våra medlemmar fick möjlighet att öva sig i
etisk reflektion tillsammans med sina kollegor. Medlemmarna som tidigare har deltagit i etikworkshops fick chansen att bjuda sina kollegor på lunch och diskutera etik med hjälp av det etiska material som IBL och Vårdförbundet tagit fram tillsammans. Etikluncherna är ett sätt att fortsätta att uppmuntra till etisk diskussion på arbetsplatserna.

 

 

Klinisk fysiologi –  en ny sektion inom IBL

Under Diagnostikforum i Örebro bildades officiellt en ny sektion inom IBL: Klinisk fysiologi.
Sektionens styrelse kommer att arbeta med att utveckla och stärka ämnesområdet, där även nuklearmedicin och neurofysiologi ingår. Sektionen kommer också att arbeta med kompetensutveckling genom att bland annat anordna kurser för biomedicinska analytiker med inriktning mot klinisk fysiologi.
Sektion för klinisk fysiologi

 

Ny webbplats 

IBL har fått en ny webbplats där du kan anmäla dig till våra kurser, läsa om IBL:s arbete, söka stipendier med mera. Sektioner och nätverk har fått egna undersidor för att du snabbt ska hitta information om just dina intresseområden. På webben hittar du även föreläsarpresentationer från IBL:s kurser. Hemsidan fungerar lika väl oavsett om du använder mobiltelefon, surfplatta eller dator.

 

 

Läs mer

Ett steg närmare specialistutbildning för biomedicinska analytiker

De två senast åren har IBL och Vårdförbundet intensivt drivit påverkansarbetet för att specialistutbildning på avancerad nivå ska inrättas för yrkesgruppen. Förra veckan skickade organisationerna en skrivelse till Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet där man föreslår en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker.

Förslaget bygger på det nationellt uttalade behovet av specialistutbildade biomedicinska analytiker inom vården. Bakom det gemensamma förslaget står även samtliga lärosäten i Sverige som utbildar biomedicinska analytiker.

-Äntligen har vi kommit så långt och nu ser vi fram emot ett möte med representanter från Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet där vi kan fortsätta diskutera en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker, säger Agneta Colliander, IBL:s ordförande.

Inrättandet av specialistutbildningen är avgörande för att man ska kunna möta den snabba utvecklingen inom vården som ställer krav på utbildning och kompetens, men det är också viktig för framtidens kompetensförsörjning.

-Unga människor i dag vill se en möjlig karriärutveckling inom yrket de väljer och där är specialistutbildningen en viktig pusselbit, förklarar Colliander.

Tanken är att specialistutbildningen ska ha en tydlig klinisk förankring i ämnet biomedicinsk laboratorievetenskap. Den ska regleras i högskoleförordningen och leda till en skyddad specialistbeteckning. Lärosäten kommer att samarbeta för att kunna erbjuda studenterna möjlighet till individuell specialisering och samtidigt utnyttja specialkompetens inom olika områden.

De två senast åren har IBL och Vårdförbundet intensivt drivit påverkansarbetet för att specialistutbildning på avancerad nivå ska inrättas för yrkesgruppen. Förra veckan skickade organisationerna en skrivelse till Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet där man föreslår en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker.

Förslaget bygger på det nationellt uttalade behovet av specialistutbildade biomedicinska analytiker inom vården. Bakom det gemensamma förslaget står även samtliga lärosäten i Sverige som utbildar biomedicinska analytiker.

-Äntligen har vi kommit så långt och nu ser vi fram emot ett möte med representanter från Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet där vi kan fortsätta diskutera en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker, säger Agneta Colliander, IBL:s ordförande.

Inrättandet av specialistutbildningen är avgörande för att man ska kunna möta den snabba utvecklingen inom vården som ställer krav på utbildning och kompetens, men det är också viktig för framtidens kompetensförsörjning.

-Unga människor i dag vill se en möjlig karriärutveckling inom yrket de väljer och där är specialistutbildningen en viktig pusselbit, förklarar Colliander.

Tanken är att specialistutbildningen ska ha en tydlig klinisk förankring i ämnet biomedicinsk laboratorievetenskap. Den ska regleras i högskoleförordningen och leda till en skyddad specialistbeteckning. Lärosäten kommer att samarbeta för att kunna erbjuda studenterna möjlighet till individuell specialisering och samtidigt utnyttja specialkompetens inom olika områden.

Av: Jasenka Dobric, jasenka.dobric@ibl-inst.se

Läs mer