För dig som studerar till biomedicinsk analytiker

 

Gratis medlemskap

Du vet väl att det är gratis att vara studerandemedlem i IBL?
Läs mer här om vad som ingår i medlemskapet.

Snart klar?

Du som är i slutet av din utbildning kanske är intresserad av lediga jobb och/eller vidareutbildning.


WP_Term Object
(
    [term_id] => 37
    [name] => För studenter
    [slug] => student
    [term_group] => 0
    [term_taxonomy_id] => 37
    [taxonomy] => category
    [description] => 

För dig som studerar till biomedicinsk analytiker

 

Gratis medlemskap

Du vet väl att det är gratis att vara studerandemedlem i IBL? Läs mer här om vad som ingår i medlemskapet.

Snart klar?

Du som är i slutet av din utbildning kanske är intresserad av lediga jobb och/eller vidareutbildning.
[parent] => 0 [count] => 6 [filter] => raw )
Kontaktinfo:

Vem är årets bästa studenthandledare?

Nominera till Årets studenthandledare 2018 senast 15 december

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en viktig del av utbildningen till biomedicinsk analytiker. IBL vill uppmärksamma dem som introducerar – och inspirerar – studenter till de verksamhetsområden som väntar i arbetslivet.

Du som är student och medlem i IBL kan nominera en eller flera av dina VFU-handledare.

Kriterier

Den nominerade ska vara biomedicinsk analytiker och yrkesverksam medlem av IBL (det är inte tillåtet att nominera sig själv). Nomineringen får omfatta max 250 ord och ska bestå av en förklaring till varför just den nominerade förtjänar titeln Årets studenthandledare. Den ska åtföljas av uppgifter om vem den nominerade är samt vem/vilka som nominerat och kontaktuppgifter till dessa. Den som nominerar ska vara medlem i IBL och ha studerat under nomineringsåret.

Skicka din nominering till kansli@ibl-inst.se

Nominera till Årets studenthandledare 2018 senast 15 december

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en viktig del av utbildningen till biomedicinsk analytiker. IBL vill uppmärksamma dem som introducerar – och inspirerar – studenter till de verksamhetsområden som väntar i arbetslivet.

Du som är student och medlem i IBL kan nominera en eller flera av dina VFU-handledare.

Kriterier

Den nominerade ska vara biomedicinsk analytiker och yrkesverksam medlem av IBL (det är inte tillåtet att nominera sig själv). Nomineringen får omfatta max 250 ord och ska bestå av en förklaring till varför just den nominerade förtjänar titeln Årets studenthandledare. Den ska åtföljas av uppgifter om vem den nominerade är samt vem/vilka som nominerat och kontaktuppgifter till dessa. Den som nominerar ska vara medlem i IBL och ha studerat under nomineringsåret.

Skicka din nominering till kansli@ibl-inst.se

Läs mer

Studentforum: Ledarskap och kommunikation för framtidens biomedicinska analytiker

Laboratoriet har pratat med Sophia Godau, biomedicinsk analytikerstudent på termin fem (i Sundsvall) och ordförande i Vårdförbundet student. Sophia Godau var deltagare på det internationella studentforumet under IFBLS i Florens tidigare i höst, och höll själv i programpunkten Studentforum under Diagnostikforum 2018.

 

Du tog med dig temat ledarskap och kommunikation från IFBLS till Diagnostikforum. Varför är det en viktig fråga?

– Det är en viktig fråga eftersom vi studenter är de som väldigt snart kommer vara framtidens hälso- och sjukvård, framtidens biomedicinska analytiker. Det är otroligt viktigt att vi studenter inser att vi är framtiden och att bollen inte bara ligger hos de som redan varit yrkesverksamma under lång tid. Vi kan bidra med nya perspektiv och idéer och vi har en annan och ny syn på världen, sociala medier och kommunikation. Ledarskap och kommunikation hänger ihop mycket för mig, speciellt i det här fallet. Vi kan inte förvänta oss att leda framtidens sjukvård och vår profession om vi inte kommunicerar vad vi gör, vilket faktiskt är en av de stora frågorna som diskuterades på IFBLS också. Nämligen hur vi gör vår profession mer synlig och hur vi ska kommunicera vad vi gör. Jag valde att ta med mig temat till Diagnostikforum, dels för att jag ville att studenterna här hemma skulle få ta del av vad vi diskuterade på IFBLS och dels för att det är ett otroligt viktigt ämne att diskutera. För att kunna leda vår profession framåt, kommunicera vårt ansikte utåt och för att förbättra hälso- och sjukvården.

Vad hoppas du att deltagarna tar med sig tillbaka till lärosätena?

– Jag försökte utforma Studentforum interaktivt, alltså att deltagarna själva fick diskutera, brainstorma och dela sina idéer med varandra. Jag hoppas att deltagarna kände sig inspirerade att föra förslagen vidare till sina lärosäten. Men framför allt hoppas jag att de tog åt sig av min föreläsning om ledarskap och kommunikation, att de förstår vikten av deras engagemang och att de har kraften att påverka lärosätena direkt. I slutändan är det trots allt engagemang och motivation som behövs för att driva vissa frågor. Jag hoppas att de känner motivation efter Studentforum, men också att de inte står helt själva i detta.

Vilka frågor diskuterades mest bland de studenter du träffade under Diagnostikforum?

– Jag uppfattade att specialistutbildning och kompetensutveckling är de största frågorna hos studenter just nu. Biomedicinsk analytikerstudenter ser för tillfället inte utvecklingsmöjligheter inom det yrket de har valt vilket är otroligt tråkigt att höra. Jag kan dock inte göra annat än hålla med, jag känner likadant själv. Vi måste få studenterna att känna att denna profession är attraktiv i längden. Vi måste ge möjligheter att gå specialistutbildningar, fördjupa sin kompetens och skapa fler utvecklingsmöjligheter. Detta påverkar nämligen en annan fråga som jag upplever att många samtal handlar om bland studenterna, nämligen lönen. En bättre löneutveckling möjliggörs genom specialistutbildningar.

Är Diagnostikforum ett relevant forum för studenter?

– Det är otroligt relevant! Många intressanta föreläsningar för det första, som var relevanta och givande även för studenter. Det är ett utmärkt tillfälle att nätverka, träffa verksamhetschefer och människor som jobbar med professionsfrågor. Det är också ett bra tillfälle att lära känna varandra, tillsammans är vi en starkare kraft för att påverka. Jag hade dock velat se att Studentforum fick mer tid i programmet. Åtminstone en halv dag, för det kändes som att det behövdes mer tid för att diskutera frågorna som togs upp. Det förutsätter dock också att fler studenter deltar, förhoppningsvis kommer intresset bli större de kommande åren!

Sophia Godau, som nyligen valdes till ordförande för Vårdförbundet student

Laboratoriet har pratat med Sophia Godau, biomedicinsk analytikerstudent på termin fem (i Sundsvall) och ordförande i Vårdförbundet student. Sophia Godau var deltagare på det internationella studentforumet under IFBLS i Florens tidigare i höst, och höll själv i programpunkten Studentforum under Diagnostikforum 2018.

 

Du tog med dig temat ledarskap och kommunikation från IFBLS till Diagnostikforum. Varför är det en viktig fråga?

– Det är en viktig fråga eftersom vi studenter är de som väldigt snart kommer vara framtidens hälso- och sjukvård, framtidens biomedicinska analytiker. Det är otroligt viktigt att vi studenter inser att vi är framtiden och att bollen inte bara ligger hos de som redan varit yrkesverksamma under lång tid. Vi kan bidra med nya perspektiv och idéer och vi har en annan och ny syn på världen, sociala medier och kommunikation. Ledarskap och kommunikation hänger ihop mycket för mig, speciellt i det här fallet. Vi kan inte förvänta oss att leda framtidens sjukvård och vår profession om vi inte kommunicerar vad vi gör, vilket faktiskt är en av de stora frågorna som diskuterades på IFBLS också. Nämligen hur vi gör vår profession mer synlig och hur vi ska kommunicera vad vi gör. Jag valde att ta med mig temat till Diagnostikforum, dels för att jag ville att studenterna här hemma skulle få ta del av vad vi diskuterade på IFBLS och dels för att det är ett otroligt viktigt ämne att diskutera. För att kunna leda vår profession framåt, kommunicera vårt ansikte utåt och för att förbättra hälso- och sjukvården.

Vad hoppas du att deltagarna tar med sig tillbaka till lärosätena?

– Jag försökte utforma Studentforum interaktivt, alltså att deltagarna själva fick diskutera, brainstorma och dela sina idéer med varandra. Jag hoppas att deltagarna kände sig inspirerade att föra förslagen vidare till sina lärosäten. Men framför allt hoppas jag att de tog åt sig av min föreläsning om ledarskap och kommunikation, att de förstår vikten av deras engagemang och att de har kraften att påverka lärosätena direkt. I slutändan är det trots allt engagemang och motivation som behövs för att driva vissa frågor. Jag hoppas att de känner motivation efter Studentforum, men också att de inte står helt själva i detta.

Vilka frågor diskuterades mest bland de studenter du träffade under Diagnostikforum?

– Jag uppfattade att specialistutbildning och kompetensutveckling är de största frågorna hos studenter just nu. Biomedicinsk analytikerstudenter ser för tillfället inte utvecklingsmöjligheter inom det yrket de har valt vilket är otroligt tråkigt att höra. Jag kan dock inte göra annat än hålla med, jag känner likadant själv. Vi måste få studenterna att känna att denna profession är attraktiv i längden. Vi måste ge möjligheter att gå specialistutbildningar, fördjupa sin kompetens och skapa fler utvecklingsmöjligheter. Detta påverkar nämligen en annan fråga som jag upplever att många samtal handlar om bland studenterna, nämligen lönen. En bättre löneutveckling möjliggörs genom specialistutbildningar.

Är Diagnostikforum ett relevant forum för studenter?

– Det är otroligt relevant! Många intressanta föreläsningar för det första, som var relevanta och givande även för studenter. Det är ett utmärkt tillfälle att nätverka, träffa verksamhetschefer och människor som jobbar med professionsfrågor. Det är också ett bra tillfälle att lära känna varandra, tillsammans är vi en starkare kraft för att påverka. Jag hade dock velat se att Studentforum fick mer tid i programmet. Åtminstone en halv dag, för det kändes som att det behövdes mer tid för att diskutera frågorna som togs upp. Det förutsätter dock också att fler studenter deltar, förhoppningsvis kommer intresset bli större de kommande åren!

Sophia Godau, som nyligen valdes till ordförande för Vårdförbundet student
Läs mer

Ellinor Lindgren – vinnare av IBL:s uppsatstävling 2018

För att uppmärksamma biomedicinska analytikerstudenter utlyser IBL:s vetenskapliga råd årligen en tävling för studentuppsatser på kandidatnivå. Varje lärosäte som utbildar biomedicinska analytiker kan sända in ett tävlingsbidrag, och i år inkom tävlingsbidrag från Jönköping, Kalmar, Linköping, Stockholm, Umeå och Örebro. Efter att ha granskat sju välskrivna och intressanta bidra utsåg IBL:s vetenskapliga råd Ellinor Lindgren från Umeå till vinnare. Laboratoriet har pratat med författaren till årets bästa studentuppsats 2018.

 

Ellinor Lindgren, grattis till vinsten i IBL:s uppsatstävling!

Ellinor Lindgren skrev årets bästa studentuppsats 2018

– Oj, tack så mycket! Känner mig både chockad och stolt över vinsten!

Berätta om din uppsats ” Effekten av vätesulfid på titaninducerad IL-1β-frisättning från makrofager (En in vitro-studie på THP-1-celler)”

– Mitt examensarbete handlar om den inflammatoriska reaktionen som kan uppstå vid ett tandimplantat, så kallad peri-implantit. Tandimplantat används idag för att ersätta förlorade tänder och består av titanskruvar som opereras in i käkbenet. Syftet med arbetet var att undersöka titanets effekt i kombination med vätesulfid från bakterier, för att se om det påverkar makrofagers inflammatoriska svar.

Hur uppstod idén och hur kom du fram till metoden?

– Idén till arbetet kom från min handledare Anders Johansson som arbetar inom odontologisk forskning. Jag tyckte direkt att det lät som ett spännande projekt eftersom jag skulle få vidga mina vyer inom vad biomedicinsk laboratoriemetodik kan användas till. Odontologi är inget som vi direkt har berört under utbildningen men den sammanlagda kunskapen från alla kurser gav mig en bra grund att stå på. Jag hade även en bra handledare som gav mig både eget ansvar och stöttade mig så jag ständigt lärde mig nya saker.

Du tog din examen i juni, vad händer nu?

– Direkt efter examen började jag sommarjobba på mikrobiologen vid Norrlands universitetssjukhus, mikrobiologin är ett spännande område som jag i framtiden hoppas kunna arbeta mer inom. Mina ambitioner är att ständigt utvecklas och lära mig nya saker. Som mitt examensarbete visar på finns det många olika områden där biomedicinska analytiker kan bidra med sin kompetens. Detta är något som känns utmanande och roligt inför framtiden!

 

Vetenskapliga rådets motivering:

”En väl avgränsad, tydligt skriven uppsats med en vetenskaplig frågeställning inom odontologin som besvaras med biomedicinsk laboratoriemetodik. ”

 

 

Effekten av vätesulfid på titaninducerad IL-1β-frisättning från makrofager –En in vitro-studie på THP-1-celler

Sammanfattning (abstrakt)

Tandimplantat är en metod för att ersätta förlorade tänder i samband med parodontit, karies eller trauma. Implantatet fungerar som en konstgjord tandrot och består av titanskruvar som opereras in i käkbenet. Metoden anses vara säker, men under de senaste decennierna har ett ökat antal fall av periimplantit rapporterats som en komplikation. Peri-implantit är en irreversibel inflammatorisk process som påverkar mjuka och hårda vävnader runt implantatet. Ett brett spektrum av patogena bakterier kan detekteras vid komplikationen och många producerar vätesulfid (H2 S) genom bakteriell nedbrytning av svavelhaltiga aminosyror. Syftet med studien var att undersöka om H2 S påverkade makrofagers (THP-1 celler) inflammatoriska svar mot titanjoner och titanprovkroppar genom interleukin (IL)-1β  frisättning. Frisättningen av IL-1β  analyserades med ”sandwich enzyme linked immunosorbent assay” och cellernas viabilitet kontrollerades med ”netural red uptake assay”. Frisättningen av IL-1β  var som högst vid 125 μM titan. Na2 S påverkade inte enskilt frisättningen av IL-1β, utan endast i kombination med titanlösning, då det hade en hämmande effekt. Titanprovkropparna minskade viabiliteten hos cellerna men påverkade inte frisättningen av IL-1β . Slutsatsen var att titan orsakade ett inflammatoriskt svar genom frisättning av IL-1β  från makrofager samt att H2 S hämmade titanets inflammatoriska effekt.

För att uppmärksamma biomedicinska analytikerstudenter utlyser IBL:s vetenskapliga råd årligen en tävling för studentuppsatser på kandidatnivå. Varje lärosäte som utbildar biomedicinska analytiker kan sända in ett tävlingsbidrag, och i år inkom tävlingsbidrag från Jönköping, Kalmar, Linköping, Stockholm, Umeå och Örebro. Efter att ha granskat sju välskrivna och intressanta bidra utsåg IBL:s vetenskapliga råd Ellinor Lindgren från Umeå till vinnare. Laboratoriet har pratat med författaren till årets bästa studentuppsats 2018.

 

Ellinor Lindgren, grattis till vinsten i IBL:s uppsatstävling!

Ellinor Lindgren skrev årets bästa studentuppsats 2018

– Oj, tack så mycket! Känner mig både chockad och stolt över vinsten!

Berätta om din uppsats ” Effekten av vätesulfid på titaninducerad IL-1β-frisättning från makrofager (En in vitro-studie på THP-1-celler)”

– Mitt examensarbete handlar om den inflammatoriska reaktionen som kan uppstå vid ett tandimplantat, så kallad peri-implantit. Tandimplantat används idag för att ersätta förlorade tänder och består av titanskruvar som opereras in i käkbenet. Syftet med arbetet var att undersöka titanets effekt i kombination med vätesulfid från bakterier, för att se om det påverkar makrofagers inflammatoriska svar.

Hur uppstod idén och hur kom du fram till metoden?

– Idén till arbetet kom från min handledare Anders Johansson som arbetar inom odontologisk forskning. Jag tyckte direkt att det lät som ett spännande projekt eftersom jag skulle få vidga mina vyer inom vad biomedicinsk laboratoriemetodik kan användas till. Odontologi är inget som vi direkt har berört under utbildningen men den sammanlagda kunskapen från alla kurser gav mig en bra grund att stå på. Jag hade även en bra handledare som gav mig både eget ansvar och stöttade mig så jag ständigt lärde mig nya saker.

Du tog din examen i juni, vad händer nu?

– Direkt efter examen började jag sommarjobba på mikrobiologen vid Norrlands universitetssjukhus, mikrobiologin är ett spännande område som jag i framtiden hoppas kunna arbeta mer inom. Mina ambitioner är att ständigt utvecklas och lära mig nya saker. Som mitt examensarbete visar på finns det många olika områden där biomedicinska analytiker kan bidra med sin kompetens. Detta är något som känns utmanande och roligt inför framtiden!

 

Vetenskapliga rådets motivering:

”En väl avgränsad, tydligt skriven uppsats med en vetenskaplig frågeställning inom odontologin som besvaras med biomedicinsk laboratoriemetodik. ”

 

 

Effekten av vätesulfid på titaninducerad IL-1β-frisättning från makrofager –En in vitro-studie på THP-1-celler

Sammanfattning (abstrakt)

Tandimplantat är en metod för att ersätta förlorade tänder i samband med parodontit, karies eller trauma. Implantatet fungerar som en konstgjord tandrot och består av titanskruvar som opereras in i käkbenet. Metoden anses vara säker, men under de senaste decennierna har ett ökat antal fall av periimplantit rapporterats som en komplikation. Peri-implantit är en irreversibel inflammatorisk process som påverkar mjuka och hårda vävnader runt implantatet. Ett brett spektrum av patogena bakterier kan detekteras vid komplikationen och många producerar vätesulfid (H2 S) genom bakteriell nedbrytning av svavelhaltiga aminosyror. Syftet med studien var att undersöka om H2 S påverkade makrofagers (THP-1 celler) inflammatoriska svar mot titanjoner och titanprovkroppar genom interleukin (IL)-1β  frisättning. Frisättningen av IL-1β  analyserades med ”sandwich enzyme linked immunosorbent assay” och cellernas viabilitet kontrollerades med ”netural red uptake assay”. Frisättningen av IL-1β  var som högst vid 125 μM titan. Na2 S påverkade inte enskilt frisättningen av IL-1β, utan endast i kombination med titanlösning, då det hade en hämmande effekt. Titanprovkropparna minskade viabiliteten hos cellerna men påverkade inte frisättningen av IL-1β . Slutsatsen var att titan orsakade ett inflammatoriskt svar genom frisättning av IL-1β  från makrofager samt att H2 S hämmade titanets inflammatoriska effekt.

Läs mer

Biomedicinska Analytikerprogrammet – where all the good stories begin

“Ni är så duktiga!” “Ni levererar så bra!” “Vilken speciell klass ni är!”
Det är svårt att vara ödmjuk när vi i Termin 5 på Biomedicinska analytikerprogrammet på KI får höra så många snälla ord från våra lärare. Men hur kommer det sig att vår klass presterar så bra?
Jag har diskuterat det med lärarna ganska ofta och funderingarna har varit många, men det som vi absolut kan konstatera är att: Vi i Termin 5 är sjukt bra vänner, vi stöttar varandra och håller ihop! Vi har blivit som en stor familj med många syskon.
Särskilt i början av utbildningen, i termin 1, är det mycket tufft. För många innebär det en stor förändring från vardagen. Man kanske flyttar ifrån sin by i Norrland för första gången, man kanske har tagit tjänstledigt från ett jobb man har varit på väldigt länge… Det är därför viktigt att känna sig trygg och knyta band med de andra studenterna redan i början.
Vi i Termin 5 kände därför att vi hade ett ansvar att hjälpa de nya studenterna att komma nära varandra. Redan innan deras termin började organiserade vi en pizzakväll och två veckor efter kursstart blev det för första gången sedan 2012 ett BMA-Kollo!

Vi hyrde en stuga på Barnens Ö för en natt. Samtliga studenter från programmet var bjudna, det fanns många sängar i stugan.
Programmet stöttade oss ekonomiskt så att vi kunde köpa mat och betala stugan. Tre hela vagnar behövdes för en mellis, en middag och en frukost.

Ungefär 40 studenter tog sig hela vägen ut till Barnens Ö denna septemberlördag utan att veta vad som kommer hända där. Men det var inget att oroa sig över: Vi ska bara ha kul!

Ordförande Max och vice ordförande Pontus från Medicinska Föreningen var så glada att den Biomedicinska Analytikersektionen (BAS) har återinfört ett kollo, att de också tog sig hela vägen ut till Barnens Ö för att hälsa de nya studenterna välkomna. Max berättade om när han kom in på Karolinska, att många då sa åt honom att plugga i Lund eller Uppsala istället, för att det finns ett riktigt studentliv där. Det stämmer ju dels, men det är inte sant att det inte finns i Stockholm, man måste bara hitta det 🙂

Teamwork är mycket viktigt som biomedicinsk analytiker – så de nya studenterna delades in i grupper. Uppgift 1 var att bestämma ett lagnamn och fixa lite “krigsmålning”. Detta lag bestämde sig för rosa morrhår.

Tipsrunda, ordlek, lära känna varandra-lekar, kubb-stafett, stafett med labbrockar och smaktester var bara några av aktiviteterna. Tyvärr blev det ganska fort mörkt ute, så vi var tvungna att belysa “slagfältet” med bilarnas belysning.

 

Under middagen fick alla studenter ett eget hemligt uppdrag. Till exempel skulle en student få alla studenter att vara med på en spontandans (ja, hon lyckades!) och en annan student skulle med jämna mellanrum resa sig upp – säga “äh skit samma” – och sätta sig igen. Roligaste uppdraget (för mig som åskådare i alla fall) var studenten som hela tiden skulle smaka på de andras mat och säga vilken god fiskgryta det var… Vi åt Tacos 😉

De som utförde sitt uppdrag bra, fick extrapoäng. Vinnande laget belönades med nya plagg för garderoben.

Det var en helt fantastisk molnfri natt och Vintergatan visade sig från sin finaste sida. Det var mycket kul att dansa, sjunga och sedan bara gå ut och njuta av den vackra himlen ett tag.

Vi hade två säkerhetsansvariga (en av dem var jag) och en utbildad serveringsvärd, så hela festen var trygg och framför allt roligt.

Som säkerhetsansvarig var jag tvungen att vara uppe tills alla andra hade lagt sig. Samtidigt var jag den första som var uppe på morgonen igen för att väcka alla studenter med lite mysmusik och för att fixa frukosten.

Vi hade tre mål med kollot:
Studenterna ska ha roligt, studenterna ska lära känna varandra och studenterna ska bli intresserad av att vara aktiva i studentkåren. Vi lyckades med alla mål och planerar redan inför nästa års kollo 🙂

“Ni är så duktiga!” “Ni levererar så bra!” “Vilken speciell klass ni är!”
Det är svårt att vara ödmjuk när vi i Termin 5 på Biomedicinska analytikerprogrammet på KI får höra så många snälla ord från våra lärare. Men hur kommer det sig att vår klass presterar så bra?
Jag har diskuterat det med lärarna ganska ofta och funderingarna har varit många, men det som vi absolut kan konstatera är att: Vi i Termin 5 är sjukt bra vänner, vi stöttar varandra och håller ihop! Vi har blivit som en stor familj med många syskon.
Särskilt i början av utbildningen, i termin 1, är det mycket tufft. För många innebär det en stor förändring från vardagen. Man kanske flyttar ifrån sin by i Norrland för första gången, man kanske har tagit tjänstledigt från ett jobb man har varit på väldigt länge… Det är därför viktigt att känna sig trygg och knyta band med de andra studenterna redan i början.
Vi i Termin 5 kände därför att vi hade ett ansvar att hjälpa de nya studenterna att komma nära varandra. Redan innan deras termin började organiserade vi en pizzakväll och två veckor efter kursstart blev det för första gången sedan 2012 ett BMA-Kollo!

Vi hyrde en stuga på Barnens Ö för en natt. Samtliga studenter från programmet var bjudna, det fanns många sängar i stugan.
Programmet stöttade oss ekonomiskt så att vi kunde köpa mat och betala stugan. Tre hela vagnar behövdes för en mellis, en middag och en frukost.

Ungefär 40 studenter tog sig hela vägen ut till Barnens Ö denna septemberlördag utan att veta vad som kommer hända där. Men det var inget att oroa sig över: Vi ska bara ha kul!

Ordförande Max och vice ordförande Pontus från Medicinska Föreningen var så glada att den Biomedicinska Analytikersektionen (BAS) har återinfört ett kollo, att de också tog sig hela vägen ut till Barnens Ö för att hälsa de nya studenterna välkomna. Max berättade om när han kom in på Karolinska, att många då sa åt honom att plugga i Lund eller Uppsala istället, för att det finns ett riktigt studentliv där. Det stämmer ju dels, men det är inte sant att det inte finns i Stockholm, man måste bara hitta det 🙂

Teamwork är mycket viktigt som biomedicinsk analytiker – så de nya studenterna delades in i grupper. Uppgift 1 var att bestämma ett lagnamn och fixa lite “krigsmålning”. Detta lag bestämde sig för rosa morrhår.

Tipsrunda, ordlek, lära känna varandra-lekar, kubb-stafett, stafett med labbrockar och smaktester var bara några av aktiviteterna. Tyvärr blev det ganska fort mörkt ute, så vi var tvungna att belysa “slagfältet” med bilarnas belysning.

 

Under middagen fick alla studenter ett eget hemligt uppdrag. Till exempel skulle en student få alla studenter att vara med på en spontandans (ja, hon lyckades!) och en annan student skulle med jämna mellanrum resa sig upp – säga “äh skit samma” – och sätta sig igen. Roligaste uppdraget (för mig som åskådare i alla fall) var studenten som hela tiden skulle smaka på de andras mat och säga vilken god fiskgryta det var… Vi åt Tacos 😉

De som utförde sitt uppdrag bra, fick extrapoäng. Vinnande laget belönades med nya plagg för garderoben.

Det var en helt fantastisk molnfri natt och Vintergatan visade sig från sin finaste sida. Det var mycket kul att dansa, sjunga och sedan bara gå ut och njuta av den vackra himlen ett tag.

Vi hade två säkerhetsansvariga (en av dem var jag) och en utbildad serveringsvärd, så hela festen var trygg och framför allt roligt.

Som säkerhetsansvarig var jag tvungen att vara uppe tills alla andra hade lagt sig. Samtidigt var jag den första som var uppe på morgonen igen för att väcka alla studenter med lite mysmusik och för att fixa frukosten.

Vi hade tre mål med kollot:
Studenterna ska ha roligt, studenterna ska lära känna varandra och studenterna ska bli intresserad av att vara aktiva i studentkåren. Vi lyckades med alla mål och planerar redan inför nästa års kollo 🙂

Av: Maud Brönnimann, studerande på Biomedicinska analytikerprogrammet (termin 5, Karolinska Institutet)

Läs mer

EPBS Studentforum 2017

IBL och Vårdförbundet väljer varje år en student som får följa med de på EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science) konferens. 2017 skulle konferensen äga rum i den österrikiska staden Salzburg och jag fick följa med. Tjoho!

Självklart var det inte utan ett men. Inför Studentforumet skulle jag göra en undersökning om postanalys, alltså huruvida biomedicinska analytiker i Sverige är involverade i processen efter att analysen är klar och hur mycket vår utbildning på KI förbereder oss inför detta.

Det kanske inte låter som ett stort ämne, men det är det! Jag har läst igenom 29 kursplaner, varit i kontakt med tre olika kliniska laboratorier i Sverige, mejlat med åtta lärare på Karolinska Universitetet och intervjuat många biomedicinska analytiker under min kliniska utbildning.

Samtidigt var det ju studierna, praktiken, extrajobbet och nollningen av de nya studenterna, så det var många bollar att hålla i luften i början av höstterminen. Men nu har det gått en vecka sedan konferensen och jag vill gärna dela med mig av denna upplevelsen:

Hur var det i Salzburg?
Denna fråga fick jag ganska ofta denna vecka och mitt svar är: ”Intensivt!”

TORSDAG

Första dagen deltog jag tillsammans med Anne från Vårdförbundet samt Gabriella och Agneta från IBL på den 4e EPBS-konferens med temat “Biomedical Scientist adding value to the health care system”.

Vi tog en tidig promenad genom Salzburg för att komma till Paracelsus Private Medical University (PMU), där konferensen ägde rum. Det var en mycket fin morgon och det fanns mycket att ta kort på, till exempel på mitt gäng som står och tar kort på allt.

Michael Hallworth från England hade absolut den bästa presentationen. Hans budskap var att främst kvalitet är Biomedicinska Analytikers “value” inom vården. Detta förtydligade han bl.a. med en statistik från USA, där man utredde hur felaktiga processer ledde till missade diagnoser:

Failure to order diagnostic/lab test

55 %

Inappropriate/inadequate follow-up

45 %

Failure to obtain adequate history/exam

42 %

Incorrect interpretation of diagnostic test

37 %

Failure to refer

26 %

provider did not receive test results

13 %

Test ordered but not done

9 %

Tests performed incorrectly

8 %

Analysis of malpractice claims US – Ann Intern Med 2006; 145: 488-496

Av dessa är endast de områden som är skriven i kursiv text något som inte står i direkt sammanhang med biomedicinska analytikers roll i vården. Många föreläsare under denna konferens sa att 70% av alla diagnoser beror på ett svar från laboratoriet. Det roliga med det är att man inte vet varifrån denna siffra kommer. Är det en studie eller bara en gissning? Ordförande från EPBS, Marie Culliton, sa till det ”But we like it and that´s why we use it”. Så vi tar denna siffra med en nypa salt men poängen är nog att “utan oss, så gissar läkarna bara”.

Två föreläsare pratade om sin karriär; hur de efter sin kandidatexamen som biomedicinsk analytiker fortsatt akademiska stegen uppåt tills de nått professorstitel. Både jag och Agneta, som har arbetat med att skapa en specialistutbildning för biomedicinska analytiker sedan 10 år tillbaka, tyckte att de fokuserade för mycket på akademiska titlar. Ingen nämnde hur man kan ha en karriär som biomedicinsk analytiker utan en högre akademisk titel, som t.ex en masterexamen eller PHD. Just nu på min VFU på Klinisk Genetik i Solna träffar jag många biomedicinska analytiker som har klättrat på karriärstegen i alla fall. Jag tänker särskilt på kvalitetssamordnare och miljösamordnare. Visst har de gjort några kurser för att fördjupa sig i ämnet, men de var inte tvungna att läsa till en annan examen.

Vi avslutade dagen med ett mingel på hotellet. Där träffade jag de andra studenterna för första gången. Det blev en sen kväll och för lite sömn. “Imorgon ska jag lägga mig tidigare”, tänkte jag.

FREDAG

Dag två började äntligen Studentforum 2017 på riktigt. Vi presenterade oss kort för varandra och sedan visade en och en sina resultat angående postanalys. Det var mycket trevligt eftersom presentationerna var snarare dialoger än monologer.

Efter en mycket god lunch och klassisk “mat-koma”, försökte vi studenter få tag i kaffe (det ingick inte i maten, konstigt nog). Vi hittade en kaffemaskin (inga muggar, dock en champagnehink, det duger) i lobbyn, men man behövde en pinkod för att starta upp den. Efter tre försök så låste den sig. Attans! (Om du någon gång åker till samma hotell, varken 1234, 0000 eller 2017 är koden.)

Vi fortsatte eftermiddagen med alla presentationer och försökte sammanfatta dagen något samt reflektera över skillnader och likheter. Barbara, som var ansvarig för Studentforumet, är från Salzburg och tyckte att det vore trevlig om hon kunde visa oss staden innan middagen. Vi passerade Mirabell-slottet – fullt med Sound of music-turister och Getreidegasse – fullt med Mozart-turister.

Middagsstället blev Salzburgs bästa burgarrestaurang, enligt Barbara. Stället påminde mycket om Södermalm i Stockholm.

Det blev en sen kväll och för lite sömn. “Imorgon ska jag lägga mig tidigare”, tänkte jag.

LÖRDAG

Nu var det dags att sammanfatta alla våra resultat och fixa en PowerPoint. Det fanns många likheter och skillnader i post-analytiska processer mellan länderna.

På eftermiddagen presenterade vi våra resultat framför hela EPBS. Jag är inte särskild förtjust i att prata framför stora folkmängder, men det är bra ibland att tvinga sig att konfrontera sina rädslor.

Så vad kom vi fram till?

Vi jämförde mellan 11 olika länder hur mycket post-analys som ingår i utbildningen, hur många post-analytiska processer som genomförs av en biomedicinsk analytiker och vilka färdigheter framtida biomedicinsk analytiker måste utveckla för att förbättra den post-analytiska processen.

Ingen utbildning hade post-analys som kurs. Däremot ingår post-analytiska moment i många kurser och framförallt under VFU. De post-analytiska processer som vi lär oss mycket av, är framför allt interpretering/tolkning av resultatet och kvalitetssäkring.  Vi tycker dock alla att biomedicinska analytiker gör massor av post-analytiska uppgifter utan att veta om det.

Vi tycker också att vi har mycket mera kunskap än vad som utnyttjas av vården, vilket betyder att vi absolut skulle kunna utöka post-analytiska arbetsuppgifter för biomedicinska analytiker. Mer konkret så tycker vi att vårdpersonal oftare bör kommunicera med biomedicinska analytiker och be om rådgivning när de inte kan tolka resultatet eller undrar om man bör ta flera prover. Vi är ju specialister i området och sitter på mycket kunskap som vi gärna delar med oss av. Även patienter bör oftare få möjlighet att prata med en biomedicinsk analytiker istället för att googla fram ett svar.

Hur kommer vi, framtidens biomedicinska analytiker, dit? Dels så måste vi bli bättre på att ta plats i vården. Jag har ofta kontakt med andra studenter på Karolinska Institutet och många har ingen aning vad en biomedicinsk analytiker är (ja, särskilt läkar- och psykologstudenterna). Å andra sida visste jag länge inte vad en audionom eller en röntgensjuksköterska gör. Så kanske samtliga lärosäten bör inkludera en föreläsning där alla yrken inom vården presenteras? Där skulle man kunna svara på frågor som “Vem gör vad och vad är de experter på?” eller “Var kan man få hjälp och var kan man utöka samarbete?”.

I Danmark kan patienterna se sitt resultat från laboratoriet direkt på en app. Detta kommer mera och mera i Sverige genom 1177.se. Det är säkert bra men för att förhindra att patienterna oroar sig i onödan bör det finnas en möjlighet att ta kontakt med en biomedicinsk analytiker, och vi bör ha bättre kunskap i hur vi kommunicerar med patienter. Jag minns bara ett ögonblick i min utbildning där vi pratade om patientbemötande och tycker det kan utvecklas. 

I Österrike använder sig alla sjukhus av samma datasystem för remisshantering och därför ingår undervisning i programmet i utbildningsplanen för biomedicinska analytikerstudenter. Detta är något jag gärna skulle se i den svenska utbildningen.

Sist men inte minst tyckte vi att vi bör lära oss mera inom bioinformatik i allmänhet, för att kunna följa och bidra till utvecklingen av samhället och laboratoriemedicinen.

Hela presentationen från Studentforum 2017 finns tillgänglig här.

Direkt efter vår presentation valdes vinnarna av Martin Nicholson Award, som ges till den med den bästa postern om sitt examensarbete. Eftersom jag inte har skrivit mitt examensarbete än, deltog jag inte i tävlingen. Vinnaren blev Thomas från Irland.

Hela EPBS gruppen träffades efter konferensen utanför hotellet och deltog på en guidad City Tour. Min guide hette Wolfgang och han var mycket kunnig. I den välbesökta Getreidegasse tappade jag och den norska studenten bort vår grupp, eftersom det fanns många små gångar till vänster och höger (och ungefär tio turister på varje kvadratmeter), men vi återförenades snart.

Av en slump avslutades touren vid en tillfällig utställning av Läkare utan gränser. De byggde upp ett Camp som speglade hur de arbetar i utsatta länder. På bilden ser man deras operationstält och en Mozartstaty precis bakom.

Avslutningsmiddagen var mycket god och mycket trevlig. Det blev en sen kväll och för lite sömn.

SÖNDAG

Anne, Gabriella och Agneta tog ett tidigt flyg hem. Jag hade hela dagen på mig att utforska lite mera av Salzburg. Det var mycket varmt (+20 grader) och jag bestämde mig att besöka Hohensalzburg, som är borgen på kullen i Salzburg. Jag ångrar lite att jag valde att gå upp istället för att ta bergbanan, som sagt det var mycket varmt och vägen upp var mycket brant.

Men när jag väl hade kommit till högsta punkten, hade jag en superfin utsikt över Salzburg.

Vad är det jag tar med mig från denna resa?
Först och främst så tar jag med mig 13 nya vänner från 10 olika länder.

Sedan har jag lärt mig att behovet av biomedicinska analytikers kunskap ökar ständigt och det är viktigt att följa utvecklingen inom laboratoriemedicin. Men andra ord så måste vår utbildning kontinuerligt anpassas efter nya möjligheter och krav på laboratoriet, men även följa samhällsutvecklingen (t.ex. med tanke på att många patienter själva kan se sitt resultat från laboratoriet nu för tiden).

Jag tror att vårt ansvarsområde kommer att växa och vi kommer att ta över många uppgifter som i nuläget läkare, kemister och tekniker har på laboratoriet. Då är det också viktigt att vi tar plats och lyfter oss själva. Jag lovar att jag aldrig kommer svara “jag jobbar på labb” om någon frågar vad jag jobbar med. Nej! Jag är biomedicinsk analytiker (snart) och jag har en viktig roll i vården, forskningen och framtiden.

IBL och Vårdförbundet väljer varje år en student som får följa med de på EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science) konferens. 2017 skulle konferensen äga rum i den österrikiska staden Salzburg och jag fick följa med. Tjoho!

Självklart var det inte utan ett men. Inför Studentforumet skulle jag göra en undersökning om postanalys, alltså huruvida biomedicinska analytiker i Sverige är involverade i processen efter att analysen är klar och hur mycket vår utbildning på KI förbereder oss inför detta.

Det kanske inte låter som ett stort ämne, men det är det! Jag har läst igenom 29 kursplaner, varit i kontakt med tre olika kliniska laboratorier i Sverige, mejlat med åtta lärare på Karolinska Universitetet och intervjuat många biomedicinska analytiker under min kliniska utbildning.

Samtidigt var det ju studierna, praktiken, extrajobbet och nollningen av de nya studenterna, så det var många bollar att hålla i luften i början av höstterminen. Men nu har det gått en vecka sedan konferensen och jag vill gärna dela med mig av denna upplevelsen:

Hur var det i Salzburg?
Denna fråga fick jag ganska ofta denna vecka och mitt svar är: ”Intensivt!”

TORSDAG

Första dagen deltog jag tillsammans med Anne från Vårdförbundet samt Gabriella och Agneta från IBL på den 4e EPBS-konferens med temat “Biomedical Scientist adding value to the health care system”.

Vi tog en tidig promenad genom Salzburg för att komma till Paracelsus Private Medical University (PMU), där konferensen ägde rum. Det var en mycket fin morgon och det fanns mycket att ta kort på, till exempel på mitt gäng som står och tar kort på allt.

Michael Hallworth från England hade absolut den bästa presentationen. Hans budskap var att främst kvalitet är Biomedicinska Analytikers “value” inom vården. Detta förtydligade han bl.a. med en statistik från USA, där man utredde hur felaktiga processer ledde till missade diagnoser:

Failure to order diagnostic/lab test

55 %

Inappropriate/inadequate follow-up

45 %

Failure to obtain adequate history/exam

42 %

Incorrect interpretation of diagnostic test

37 %

Failure to refer

26 %

provider did not receive test results

13 %

Test ordered but not done

9 %

Tests performed incorrectly

8 %

Analysis of malpractice claims US – Ann Intern Med 2006; 145: 488-496

Av dessa är endast de områden som är skriven i kursiv text något som inte står i direkt sammanhang med biomedicinska analytikers roll i vården. Många föreläsare under denna konferens sa att 70% av alla diagnoser beror på ett svar från laboratoriet. Det roliga med det är att man inte vet varifrån denna siffra kommer. Är det en studie eller bara en gissning? Ordförande från EPBS, Marie Culliton, sa till det ”But we like it and that´s why we use it”. Så vi tar denna siffra med en nypa salt men poängen är nog att “utan oss, så gissar läkarna bara”.

Två föreläsare pratade om sin karriär; hur de efter sin kandidatexamen som biomedicinsk analytiker fortsatt akademiska stegen uppåt tills de nått professorstitel. Både jag och Agneta, som har arbetat med att skapa en specialistutbildning för biomedicinska analytiker sedan 10 år tillbaka, tyckte att de fokuserade för mycket på akademiska titlar. Ingen nämnde hur man kan ha en karriär som biomedicinsk analytiker utan en högre akademisk titel, som t.ex en masterexamen eller PHD. Just nu på min VFU på Klinisk Genetik i Solna träffar jag många biomedicinska analytiker som har klättrat på karriärstegen i alla fall. Jag tänker särskilt på kvalitetssamordnare och miljösamordnare. Visst har de gjort några kurser för att fördjupa sig i ämnet, men de var inte tvungna att läsa till en annan examen.

Vi avslutade dagen med ett mingel på hotellet. Där träffade jag de andra studenterna för första gången. Det blev en sen kväll och för lite sömn. “Imorgon ska jag lägga mig tidigare”, tänkte jag.

FREDAG

Dag två började äntligen Studentforum 2017 på riktigt. Vi presenterade oss kort för varandra och sedan visade en och en sina resultat angående postanalys. Det var mycket trevligt eftersom presentationerna var snarare dialoger än monologer.

Efter en mycket god lunch och klassisk “mat-koma”, försökte vi studenter få tag i kaffe (det ingick inte i maten, konstigt nog). Vi hittade en kaffemaskin (inga muggar, dock en champagnehink, det duger) i lobbyn, men man behövde en pinkod för att starta upp den. Efter tre försök så låste den sig. Attans! (Om du någon gång åker till samma hotell, varken 1234, 0000 eller 2017 är koden.)

Vi fortsatte eftermiddagen med alla presentationer och försökte sammanfatta dagen något samt reflektera över skillnader och likheter. Barbara, som var ansvarig för Studentforumet, är från Salzburg och tyckte att det vore trevlig om hon kunde visa oss staden innan middagen. Vi passerade Mirabell-slottet – fullt med Sound of music-turister och Getreidegasse – fullt med Mozart-turister.

Middagsstället blev Salzburgs bästa burgarrestaurang, enligt Barbara. Stället påminde mycket om Södermalm i Stockholm.

Det blev en sen kväll och för lite sömn. “Imorgon ska jag lägga mig tidigare”, tänkte jag.

LÖRDAG

Nu var det dags att sammanfatta alla våra resultat och fixa en PowerPoint. Det fanns många likheter och skillnader i post-analytiska processer mellan länderna.

På eftermiddagen presenterade vi våra resultat framför hela EPBS. Jag är inte särskild förtjust i att prata framför stora folkmängder, men det är bra ibland att tvinga sig att konfrontera sina rädslor.

Så vad kom vi fram till?

Vi jämförde mellan 11 olika länder hur mycket post-analys som ingår i utbildningen, hur många post-analytiska processer som genomförs av en biomedicinsk analytiker och vilka färdigheter framtida biomedicinsk analytiker måste utveckla för att förbättra den post-analytiska processen.

Ingen utbildning hade post-analys som kurs. Däremot ingår post-analytiska moment i många kurser och framförallt under VFU. De post-analytiska processer som vi lär oss mycket av, är framför allt interpretering/tolkning av resultatet och kvalitetssäkring.  Vi tycker dock alla att biomedicinska analytiker gör massor av post-analytiska uppgifter utan att veta om det.

Vi tycker också att vi har mycket mera kunskap än vad som utnyttjas av vården, vilket betyder att vi absolut skulle kunna utöka post-analytiska arbetsuppgifter för biomedicinska analytiker. Mer konkret så tycker vi att vårdpersonal oftare bör kommunicera med biomedicinska analytiker och be om rådgivning när de inte kan tolka resultatet eller undrar om man bör ta flera prover. Vi är ju specialister i området och sitter på mycket kunskap som vi gärna delar med oss av. Även patienter bör oftare få möjlighet att prata med en biomedicinsk analytiker istället för att googla fram ett svar.

Hur kommer vi, framtidens biomedicinska analytiker, dit? Dels så måste vi bli bättre på att ta plats i vården. Jag har ofta kontakt med andra studenter på Karolinska Institutet och många har ingen aning vad en biomedicinsk analytiker är (ja, särskilt läkar- och psykologstudenterna). Å andra sida visste jag länge inte vad en audionom eller en röntgensjuksköterska gör. Så kanske samtliga lärosäten bör inkludera en föreläsning där alla yrken inom vården presenteras? Där skulle man kunna svara på frågor som “Vem gör vad och vad är de experter på?” eller “Var kan man få hjälp och var kan man utöka samarbete?”.

I Danmark kan patienterna se sitt resultat från laboratoriet direkt på en app. Detta kommer mera och mera i Sverige genom 1177.se. Det är säkert bra men för att förhindra att patienterna oroar sig i onödan bör det finnas en möjlighet att ta kontakt med en biomedicinsk analytiker, och vi bör ha bättre kunskap i hur vi kommunicerar med patienter. Jag minns bara ett ögonblick i min utbildning där vi pratade om patientbemötande och tycker det kan utvecklas. 

I Österrike använder sig alla sjukhus av samma datasystem för remisshantering och därför ingår undervisning i programmet i utbildningsplanen för biomedicinska analytikerstudenter. Detta är något jag gärna skulle se i den svenska utbildningen.

Sist men inte minst tyckte vi att vi bör lära oss mera inom bioinformatik i allmänhet, för att kunna följa och bidra till utvecklingen av samhället och laboratoriemedicinen.

Hela presentationen från Studentforum 2017 finns tillgänglig här.

Direkt efter vår presentation valdes vinnarna av Martin Nicholson Award, som ges till den med den bästa postern om sitt examensarbete. Eftersom jag inte har skrivit mitt examensarbete än, deltog jag inte i tävlingen. Vinnaren blev Thomas från Irland.

Hela EPBS gruppen träffades efter konferensen utanför hotellet och deltog på en guidad City Tour. Min guide hette Wolfgang och han var mycket kunnig. I den välbesökta Getreidegasse tappade jag och den norska studenten bort vår grupp, eftersom det fanns många små gångar till vänster och höger (och ungefär tio turister på varje kvadratmeter), men vi återförenades snart.

Av en slump avslutades touren vid en tillfällig utställning av Läkare utan gränser. De byggde upp ett Camp som speglade hur de arbetar i utsatta länder. På bilden ser man deras operationstält och en Mozartstaty precis bakom.

Avslutningsmiddagen var mycket god och mycket trevlig. Det blev en sen kväll och för lite sömn.

SÖNDAG

Anne, Gabriella och Agneta tog ett tidigt flyg hem. Jag hade hela dagen på mig att utforska lite mera av Salzburg. Det var mycket varmt (+20 grader) och jag bestämde mig att besöka Hohensalzburg, som är borgen på kullen i Salzburg. Jag ångrar lite att jag valde att gå upp istället för att ta bergbanan, som sagt det var mycket varmt och vägen upp var mycket brant.

Men när jag väl hade kommit till högsta punkten, hade jag en superfin utsikt över Salzburg.

Vad är det jag tar med mig från denna resa?
Först och främst så tar jag med mig 13 nya vänner från 10 olika länder.

Sedan har jag lärt mig att behovet av biomedicinska analytikers kunskap ökar ständigt och det är viktigt att följa utvecklingen inom laboratoriemedicin. Men andra ord så måste vår utbildning kontinuerligt anpassas efter nya möjligheter och krav på laboratoriet, men även följa samhällsutvecklingen (t.ex. med tanke på att många patienter själva kan se sitt resultat från laboratoriet nu för tiden).

Jag tror att vårt ansvarsområde kommer att växa och vi kommer att ta över många uppgifter som i nuläget läkare, kemister och tekniker har på laboratoriet. Då är det också viktigt att vi tar plats och lyfter oss själva. Jag lovar att jag aldrig kommer svara “jag jobbar på labb” om någon frågar vad jag jobbar med. Nej! Jag är biomedicinsk analytiker (snart) och jag har en viktig roll i vården, forskningen och framtiden.

Av: Maud Brönnimann, studerande på Biomedicinska analytikerprogrammet (termin 5, Karolinska Institutet)

Läs mer

Malin Bengtsson – vinnare av IBL:s uppsatstävling 2017

För att uppmärksamma biomedicinska analytikerstudenter utlyser IBL:s vetenskapliga råd årligen en tävling för studentuppsatser på kandidatnivå. Varje lärosäte som utbildar biomedicinska analytiker kan sända in ett tävlingsbidrag, och efter att ha granskat fem bra bidrag från Göteborg, Jönköping, Kalmar, Linköping och Örebro utsåg IBL:s vetenskapliga råd Malin Bengtsson från Göteborg till vinnare.

Malin Bengtsson, grattis till vinsten i IBL:s uppsatstävling

– Vad roligt, tack så mycket!

Berätta kort om ditt examensarbete ”Functional study of a disease-causing mutation in MGME1”

– Det handlar om ett mitokondriellt protein som heter MGME1. Det är ganska nyupptäckt och man vet inte riktigt funktionen för det än, men man tror att det är inblandat i underhållet av mitokondrie-DNA, och speciellt en sekvens som heter 7S DNA. De studier som gjorts tidigare har gjorts på homozygota mutationer i det här proteinet, men mitt examensarbete handlar om en heterozygot mutation. Poängen var att titta på om det hade samma effekt som de mutationer man tittat på tidigare. Tanken var också att jag skulle titta på det muterade proteinets funktionalitet med hjälp av nukleas-assays, men så långt hann jag tyvärr inte

Motiveringen innehåller meningen ”I arbetet redovisas många metoder som visar på ett stort teoretiskt och praktiskt kunnande” Känns det igen?

– Det kanske inte alltid kändes som jag hade så högt praktiskt kunnande, men jag fick testa väldigt mycket med både framgångar och bakslag. Men det är väl det som utmärker det här arbetet, att det var väldigt många olika metoder: konventionell PCR, kvantitativ PCR, site-directed mutagenes , kloning av gener i bakterier, proteinuttryck, proteinrening och cellodling. Ja, allting kändes det som.

Vad har du gjort sedan din examen i juni, och hur ser du på framtiden?

– Jag jobbar i laboratoriet på AniCura Västra Djursjukhuset, och skulle gärna vara här ett bra tag till. Jag är öppen för att testa olika saker och tycker alla inriktningar inom biomedicinsk laboratorievenskap är ganska spännande. Det som är kul här är att jag får både klinisk kemi och bakteriologi, så jag har stor nytta av utbildningen.

 

Vetenskapliga rådets motivering:

”Ett gediget välskrivet arbete med hög vetenskaplig nivå. I arbetet redovisas många metoder som visar på ett stort teoretiskt och praktiskt kunnande”

Funktionell studie av en sjukdomsorsakande mutation i MGME1

Examensarbete 15 hp, Biomedicinska analytikerprogrammet, Institutionen för biomedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. Handledare: Jennifer Uhler, PhD; Bi-handledare: Maria Falkenberg, Professor.

Sammanfattning på svenska

MGME1 är ett nyligen upptäckt protein som kodas i cellkärnan, men som lokaliseras till mitokondrierna. MGME1 har nukleasaktivitet, men dess funktion är inte helt klarlagd. Resultat från tidigare studier tyder på en roll i underhåll av mtDNA och framför allt i metabolismen av 7S DNA. Homozygota mutationer i MGME1 har identifierats och visat sig leda till minskat total-mtDNA, ökat 7S DNA, samt förekomst av ett linjärt mtDNA-fragment. I det här projektet studerades en nyligen identifierad heterozygot mutation i MGME1. Syftet var att undersöka om mutationen har samma effekt på mtDNA som de tidigare identifierade homozygota mutationerna, samt att undersöka hur den heterozygota mutationen påverkar nukleasaktiviteten hos MGME1.

Kvantitativ PCR-analys av totalt DNA visade att patientfibroblaster hade lägre nivåer av mtDNA och högre nivåer av 7S DNA, jämfört med kontrollfibroblaster. Förekomst av det linjära mtDNA-fragmentet påvisades inte. Den öppna läsramen för MGME1, inklusive en His-tag, genererades med PCR och användes som templat för att generera mutant MGME1. Amplikonerna ligerades med plasmiden Pet17b och transformerades till E. coli för proteinuttryck. Optimering av uttrycket av vildtyp-MGME1 visade att tillsats av 1% glukos till LB-medium ökade mängden lösligt MGME1. Vildtyp-MGME1 renades med affinitets- och jonbyteskromatografi. Utbytet av protein blev lågt och renheten var inte tillräcklig för att undersöka nukleasaktiviteten. Uttryck av mutant MGME1 inducerades, men MGME1 kunde inte påvisas efter det första reningssteget.

Sammanfattningsvis tyder resultaten på att den heterozygota mutationen leder till försämrad funktion hos MGME1, vilket ger liknande effekter på mängden total-mtDNA och 7S DNA som de tidigare studerade homozygota mutationerna. För att fastställa detta statistiskt krävs dock upprepade experiment. Tillräcklig renhet uppnåddes varken för vildtyp- eller mutant MGME1. Därför bör ytterligare optimering av uttryck och reningsstrategi utföras. Vidare behöver det fastställas om mutant MGME1 kan uttryckas in vitro eller inte.

För att uppmärksamma biomedicinska analytikerstudenter utlyser IBL:s vetenskapliga råd årligen en tävling för studentuppsatser på kandidatnivå. Varje lärosäte som utbildar biomedicinska analytiker kan sända in ett tävlingsbidrag, och efter att ha granskat fem bra bidrag från Göteborg, Jönköping, Kalmar, Linköping och Örebro utsåg IBL:s vetenskapliga råd Malin Bengtsson från Göteborg till vinnare.

Malin Bengtsson, grattis till vinsten i IBL:s uppsatstävling

– Vad roligt, tack så mycket!

Berätta kort om ditt examensarbete ”Functional study of a disease-causing mutation in MGME1”

– Det handlar om ett mitokondriellt protein som heter MGME1. Det är ganska nyupptäckt och man vet inte riktigt funktionen för det än, men man tror att det är inblandat i underhållet av mitokondrie-DNA, och speciellt en sekvens som heter 7S DNA. De studier som gjorts tidigare har gjorts på homozygota mutationer i det här proteinet, men mitt examensarbete handlar om en heterozygot mutation. Poängen var att titta på om det hade samma effekt som de mutationer man tittat på tidigare. Tanken var också att jag skulle titta på det muterade proteinets funktionalitet med hjälp av nukleas-assays, men så långt hann jag tyvärr inte

Motiveringen innehåller meningen ”I arbetet redovisas många metoder som visar på ett stort teoretiskt och praktiskt kunnande” Känns det igen?

– Det kanske inte alltid kändes som jag hade så högt praktiskt kunnande, men jag fick testa väldigt mycket med både framgångar och bakslag. Men det är väl det som utmärker det här arbetet, att det var väldigt många olika metoder: konventionell PCR, kvantitativ PCR, site-directed mutagenes , kloning av gener i bakterier, proteinuttryck, proteinrening och cellodling. Ja, allting kändes det som.

Vad har du gjort sedan din examen i juni, och hur ser du på framtiden?

– Jag jobbar i laboratoriet på AniCura Västra Djursjukhuset, och skulle gärna vara här ett bra tag till. Jag är öppen för att testa olika saker och tycker alla inriktningar inom biomedicinsk laboratorievenskap är ganska spännande. Det som är kul här är att jag får både klinisk kemi och bakteriologi, så jag har stor nytta av utbildningen.

 

Vetenskapliga rådets motivering:

”Ett gediget välskrivet arbete med hög vetenskaplig nivå. I arbetet redovisas många metoder som visar på ett stort teoretiskt och praktiskt kunnande”

Funktionell studie av en sjukdomsorsakande mutation i MGME1

Examensarbete 15 hp, Biomedicinska analytikerprogrammet, Institutionen för biomedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. Handledare: Jennifer Uhler, PhD; Bi-handledare: Maria Falkenberg, Professor.

Sammanfattning på svenska

MGME1 är ett nyligen upptäckt protein som kodas i cellkärnan, men som lokaliseras till mitokondrierna. MGME1 har nukleasaktivitet, men dess funktion är inte helt klarlagd. Resultat från tidigare studier tyder på en roll i underhåll av mtDNA och framför allt i metabolismen av 7S DNA. Homozygota mutationer i MGME1 har identifierats och visat sig leda till minskat total-mtDNA, ökat 7S DNA, samt förekomst av ett linjärt mtDNA-fragment. I det här projektet studerades en nyligen identifierad heterozygot mutation i MGME1. Syftet var att undersöka om mutationen har samma effekt på mtDNA som de tidigare identifierade homozygota mutationerna, samt att undersöka hur den heterozygota mutationen påverkar nukleasaktiviteten hos MGME1.

Kvantitativ PCR-analys av totalt DNA visade att patientfibroblaster hade lägre nivåer av mtDNA och högre nivåer av 7S DNA, jämfört med kontrollfibroblaster. Förekomst av det linjära mtDNA-fragmentet påvisades inte. Den öppna läsramen för MGME1, inklusive en His-tag, genererades med PCR och användes som templat för att generera mutant MGME1. Amplikonerna ligerades med plasmiden Pet17b och transformerades till E. coli för proteinuttryck. Optimering av uttrycket av vildtyp-MGME1 visade att tillsats av 1% glukos till LB-medium ökade mängden lösligt MGME1. Vildtyp-MGME1 renades med affinitets- och jonbyteskromatografi. Utbytet av protein blev lågt och renheten var inte tillräcklig för att undersöka nukleasaktiviteten. Uttryck av mutant MGME1 inducerades, men MGME1 kunde inte påvisas efter det första reningssteget.

Sammanfattningsvis tyder resultaten på att den heterozygota mutationen leder till försämrad funktion hos MGME1, vilket ger liknande effekter på mängden total-mtDNA och 7S DNA som de tidigare studerade homozygota mutationerna. För att fastställa detta statistiskt krävs dock upprepade experiment. Tillräcklig renhet uppnåddes varken för vildtyp- eller mutant MGME1. Därför bör ytterligare optimering av uttryck och reningsstrategi utföras. Vidare behöver det fastställas om mutant MGME1 kan uttryckas in vitro eller inte.

Läs mer