För dig som studerar till biomedicinsk analytiker

 

Gratis medlemskap

Du vet väl att det är gratis att vara studerandemedlem i IBL?
Läs mer här om vad som ingår i medlemskapet.

Snart klar?

Du som är i slutet av din utbildning kanske är intresserad av lediga jobb och/eller vidareutbildning.


Uppsatstävling för biomedicinska analytikerstudenter

For att uppmärksamma våra biomedicinska analytikerstudenter utlyser IBL:s Vetenskapliga råd en tävling för studentuppsatser på kandidatnivå.

Skicka in tävlingsbidrag senast 1 juli

For att uppmärksamma våra biomedicinska analytikerstudenter utlyser IBL:s vetenskapliga råd årligen en tävling för studentuppsatser på kandidatnivå. Varje lärosäte som utbildar biomedicinska analytiker kan sända in ett tävlingsbidrag till IBL, givetvis i samråd med författaren.

Sista dagen för att skicka in tävlande bidrag är 1 juli 2020.
Vetenskapliga rådet utser därefter en vinnare – bästa kandidatuppsats 2020.
Studenten som har skrivit den vinnande uppsatsen vinner ett års medlemskap i IBL, ett presentkort på Akademibokhandeln värt 1 000 kr och en IBL-goodiebag!

Vinnande bidrag kommer att presenteras på IBL:s hemsida och i Laboratoriet under hösten 2019. IBL:s Vetenskapliga råds beslut om bästa kandidatuppsats går inte att överklaga.

Bidragen skickas in via mejl till kansli@ibl-inst.se.

Senaste årens vinnare

2019 – Charlotta Orback, Göteborg, med uppsatsen ”Potentiell stamcellsnisch i höger atrioventrikulärområde i humant hjärta”

2018 – Ellinor Lindgren, Umeå universitet, med uppsatsen ”Effekten av vätesulfid på titaninducerad IL-1β-frisättning från makrofager (En in vitro-studie på THP-1-celler)”

2017 – Malin Bengtsson, Göteborgs universitet, med uppsatsen ”Functional study of a disease-causing mutation in MGME1”

2016 – Albin Norman, Uppsala universitet, med uppsatsen ”Co-localization of CYP4F22 and CERS3 in HeLa and HEKn cells could point towards metabolic pathway interactions”

Läs mer

Studerandekrönikan: Slå upp dörrarna

Öppna dörrar, transparens och en tydlig kommunikation brukar lösa de flesta problem”

Text: Frida Johansson, studerande på biomedicinsk analytikerprogrammet vid Högskolan Kristianstad

När jag blev tillfrågad om att bli studentkrönikör så var tanken att jag skulle skriva om hierarkin inom vården, men för att vara helt ärlig så har jag bara erfarenheter från en kort praktikperiod under hösten och ingen tillfrågad har hittills heller velat uttala sig i frågan. Även om det är ett väldigt intressant ämne att sätta sig in i, så känner jag att det just nu finns andra saker som är viktigare att skriva om. Jag har i skrivande stund 96 dagar kvar till examen och just nu måste jag erkänna att en viss vilsenhet och en gnutta besvikelse har infunnit sig.

Varför känns det så här? Det finns ju gott om jobb att söka efter examen, det är bara att läsa på Platsbanken eller andra sidor för jobbannonsering. Men ändå ligger främst vilsenheten där som en grå dimma och skymmer sikten in i det framtida yrkesliv som väntar. Den borde ju se ljus ut med tanke på att biomedicinska analytiker är ett bristyrke.

Berätta för oss om yrket

När jag sedan sätter mig ner för att bryta ner vad den här känslan grundar sig i, landar jag rätt snart i att det finns en basal del som jag saknat under utbildningens gång som för mig hade varit väldigt värdefull. Nämligen att yrkesverksamma legitimerade biomedicinska analytiker kommer ut till oss studenter och berättar om yrket, valmöjligheterna och karriärvägarna.

Nu kan jag bara tala för hur det sett ut på min högskola, men ingen har besökt oss och vad det beror på står skrivet i stjärnorna. Brist på tid eller brist på intresse? Som student kan man bara spekulera. Jag vill ju tro att jag valt en utbildning som öppnar dörren till en massa olika möjligheter, jag är nämligen allt som oftast en riktig optimist. Men även den lilla optimisten i mig börjar känna vissa tvivel när det är så tyst från arbetslivets aktiva biomedicinska analytiker. Vi studenter behöver er, vi behöver få träffa er och höra hur er vardag ser ut och vi behöver få veta vad det är som driver er till att gå till jobbet varje dag. Kom ut till oss och berätta och ju tidigare i utbildningen som det sker, desto snabbare får vi studenter svar på varför vi gör det vi gör.

Var är näringslivet?

Idag när jag reflekterar över alla ämnen jag avverkat under programmets gång, så känns det som om vissa kurser blivit som en parentes i en utbildning som medvetet verkar styras mot ett yrkesliv på ett labb inom vårdapparaten. Det råder inget tvivel om att det behöver rekryteras fler biomedicinska analytiker till labben på sjukhusen, men vissa vill kunna välja en annan väg och ändå kunna utbilda sig till legitimerad biomedicinsk analytiker.

IBL:s studerandekrönikör Frida Johansson

Ibland är jag till och med så konspiratorisk att jag misstänker att näringslivets privata aktörer medvetet inte bjuds in för att vara med och utveckla programmets innehåll för att konkurrensen då skulle bli ännu större om de studenter som faktiskt väljer att läsa till biomedicinska analytiker och tar ut sin examen. Men ju fler som vet vilka vi är och vad vi kan, desto större uppmärksamhet får yrket och därmed utbildningen.

Jag tror att det är viktigt att inspirera oss studenter till att först och främst söka utbildningen och sedan hålla studenternas intresse vid liv genom en kontinuerlig kontakt med arbetslivet. En intressant fråga är till exempel hur det är att jobba som biomedicinsk analytiker i andra länder. Att öppna de internationella dörrarna kan vara väldigt lockande. Eller varför inte låta det sista året ge studenterna en större möjlighet att forma sin utbildning inför ett kommande arbetsliv, baserat på studentens egna intressen inom yrkesområdet. Öppna dörrar, transparens och en tydlig kommunikation brukar lösa de flesta problem.

Öppna dörrar, transparens och en tydlig kommunikation brukar lösa de flesta problem”

Text: Frida Johansson, studerande på biomedicinsk analytikerprogrammet vid Högskolan Kristianstad

När jag blev tillfrågad om att bli studentkrönikör så var tanken att jag skulle skriva om hierarkin inom vården, men för att vara helt ärlig så har jag bara erfarenheter från en kort praktikperiod under hösten och ingen tillfrågad har hittills heller velat uttala sig i frågan. Även om det är ett väldigt intressant ämne att sätta sig in i, så känner jag att det just nu finns andra saker som är viktigare att skriva om. Jag har i skrivande stund 96 dagar kvar till examen och just nu måste jag erkänna att en viss vilsenhet och en gnutta besvikelse har infunnit sig.

Varför känns det så här? Det finns ju gott om jobb att söka efter examen, det är bara att läsa på Platsbanken eller andra sidor för jobbannonsering. Men ändå ligger främst vilsenheten där som en grå dimma och skymmer sikten in i det framtida yrkesliv som väntar. Den borde ju se ljus ut med tanke på att biomedicinska analytiker är ett bristyrke.

Berätta för oss om yrket

När jag sedan sätter mig ner för att bryta ner vad den här känslan grundar sig i, landar jag rätt snart i att det finns en basal del som jag saknat under utbildningens gång som för mig hade varit väldigt värdefull. Nämligen att yrkesverksamma legitimerade biomedicinska analytiker kommer ut till oss studenter och berättar om yrket, valmöjligheterna och karriärvägarna.

Nu kan jag bara tala för hur det sett ut på min högskola, men ingen har besökt oss och vad det beror på står skrivet i stjärnorna. Brist på tid eller brist på intresse? Som student kan man bara spekulera. Jag vill ju tro att jag valt en utbildning som öppnar dörren till en massa olika möjligheter, jag är nämligen allt som oftast en riktig optimist. Men även den lilla optimisten i mig börjar känna vissa tvivel när det är så tyst från arbetslivets aktiva biomedicinska analytiker. Vi studenter behöver er, vi behöver få träffa er och höra hur er vardag ser ut och vi behöver få veta vad det är som driver er till att gå till jobbet varje dag. Kom ut till oss och berätta och ju tidigare i utbildningen som det sker, desto snabbare får vi studenter svar på varför vi gör det vi gör.

Var är näringslivet?

Idag när jag reflekterar över alla ämnen jag avverkat under programmets gång, så känns det som om vissa kurser blivit som en parentes i en utbildning som medvetet verkar styras mot ett yrkesliv på ett labb inom vårdapparaten. Det råder inget tvivel om att det behöver rekryteras fler biomedicinska analytiker till labben på sjukhusen, men vissa vill kunna välja en annan väg och ändå kunna utbilda sig till legitimerad biomedicinsk analytiker.

IBL:s studerandekrönikör Frida Johansson

Ibland är jag till och med så konspiratorisk att jag misstänker att näringslivets privata aktörer medvetet inte bjuds in för att vara med och utveckla programmets innehåll för att konkurrensen då skulle bli ännu större om de studenter som faktiskt väljer att läsa till biomedicinska analytiker och tar ut sin examen. Men ju fler som vet vilka vi är och vad vi kan, desto större uppmärksamhet får yrket och därmed utbildningen.

Jag tror att det är viktigt att inspirera oss studenter till att först och främst söka utbildningen och sedan hålla studenternas intresse vid liv genom en kontinuerlig kontakt med arbetslivet. En intressant fråga är till exempel hur det är att jobba som biomedicinsk analytiker i andra länder. Att öppna de internationella dörrarna kan vara väldigt lockande. Eller varför inte låta det sista året ge studenterna en större möjlighet att forma sin utbildning inför ett kommande arbetsliv, baserat på studentens egna intressen inom yrkesområdet. Öppna dörrar, transparens och en tydlig kommunikation brukar lösa de flesta problem.

Läs mer

Studerandekrönikan: Vår kunskap behövs mer än någonsin

”Det är kanske här vår framtid ligger? Att utveckla, implementera och underhålla AI för analys- och laboratoriearbete”

Text: Frida Johansson, studerande på biomedicinsk analytikerprogrammet vid Högskolan Kristianstad

”Det lönar sig inte att utbilda sig till biomedicinsk analytiker”. Så står det uttryckligen på SACO:s webbplats. I alla fall inte för att jobba som biomedicinsk analytiker på labb inom hälso- och sjukvård. Lönerna är så pass låga att det är svårt att betala tillbaka sina studielån, vilket inte är en vidare lockande marknadsföring för det som kallas för ett livsviktigt yrke och det lär knappast övertyga blivande studenter att välja biomedicinsk analytikerprogrammet på något av landets lärosäten. Det är dags att vända den här trenden.

Konkurrens från AI

Om jag får sia om framtiden, kanske 20 år framåt, så är nog inte problemet att det finns för få biomedicinska analytiker på sjukhusens laboratorier. Förmodligen har vi snarare fått konkurrens av AI, alltså artificiell intelligens. Det är knappast någon hemlighet att det nu görs enorma satsningar på att forska kring AI, inte minst för att utveckla vården. AI kan hantera enorma mängder data, kommer att kunna analysera prover snabbare och till råga på allt så begär inte AI någon semester, föräldraledighet, sömn eller sjukdagar. Det handlar om att effektivisera, det vill säga minska kostnaderna och korta ned svarstiderna. Därmed inte sagt att implementation av AI i vården kommer att vara problem- eller riskfri.

Och det är kanske här vår framtid ligger? Att utveckla, implementera och underhålla AI för analys- och laboratoriearbete. Själv tycker jag att AI är väldigt skrämmande och egentligen inget jag är positiv till, men det kan bero på att min egen kunskap är för dålig i dagsläget. Samtidigt inser jag att det är svårt att stoppa den utveckling som nu sker i ett rasande tempo. Det känns obehagligt att det mänskliga värdet bakom provhantering och analyssvar så sakteliga kan utraderas och en värld av robotar tar över. Nu mer än någonsin behövs vår kunskap och kompetens som biomedicinska analytiker för att upprätthålla patientsäkerheten i den framtida vård som väntar.

Det måste löna sig

IBL:s studerandekrönikör Frida Johansson

Hur ska då fler studenter lockas till utbildningen? Det finns inget enkelt svar på den frågan, men en början kan ju vara att se till att det lönar sig, både ekonomiskt och karriärmässigt, att läsa till och arbeta som biomedicinsk analytiker. Det kan ju vara bra om man klarar av att betala tillbaka sina studielån i alla fall. Dagens och framtidens ungdomar som går ut gymnasiet, eller varför inte den generation jag själv tillhör, kommer knappast att intressera sig för en utbildning och ett yrke som det inte lönar sig att läsa till. Det är dessutom väldigt få som ens vet vad en biomedicinsk analytiker är, vad denna jobbar med och alla karriärmöjligheter som faktiskt finns.

Jag saknar en tydlig framtidsvision och ett budskap om att det är ett yrke att räkna med nu och i framtiden oavsett om det gäller arbete inom vården, forskning eller läkemedelsutveckling. Mer fokus på framtidens teknik bör succesivt implementeras i utbildningen för att följa med utvecklingen. Mer fokus på forskning och läkemedelsutveckling kan också vara lockande faktorer som får nya studenter att söka till utbildningarna och få upp ögonen för yrket och alla dess möjligheter. Detta är bitar som jag känner att jag saknat under mina år som student. För det är sannerligen ett livsviktigt yrke och ett yrke att vara stolt över av så många anledningar.

”Det är kanske här vår framtid ligger? Att utveckla, implementera och underhålla AI för analys- och laboratoriearbete”

Text: Frida Johansson, studerande på biomedicinsk analytikerprogrammet vid Högskolan Kristianstad

”Det lönar sig inte att utbilda sig till biomedicinsk analytiker”. Så står det uttryckligen på SACO:s webbplats. I alla fall inte för att jobba som biomedicinsk analytiker på labb inom hälso- och sjukvård. Lönerna är så pass låga att det är svårt att betala tillbaka sina studielån, vilket inte är en vidare lockande marknadsföring för det som kallas för ett livsviktigt yrke och det lär knappast övertyga blivande studenter att välja biomedicinsk analytikerprogrammet på något av landets lärosäten. Det är dags att vända den här trenden.

Konkurrens från AI

Om jag får sia om framtiden, kanske 20 år framåt, så är nog inte problemet att det finns för få biomedicinska analytiker på sjukhusens laboratorier. Förmodligen har vi snarare fått konkurrens av AI, alltså artificiell intelligens. Det är knappast någon hemlighet att det nu görs enorma satsningar på att forska kring AI, inte minst för att utveckla vården. AI kan hantera enorma mängder data, kommer att kunna analysera prover snabbare och till råga på allt så begär inte AI någon semester, föräldraledighet, sömn eller sjukdagar. Det handlar om att effektivisera, det vill säga minska kostnaderna och korta ned svarstiderna. Därmed inte sagt att implementation av AI i vården kommer att vara problem- eller riskfri.

Och det är kanske här vår framtid ligger? Att utveckla, implementera och underhålla AI för analys- och laboratoriearbete. Själv tycker jag att AI är väldigt skrämmande och egentligen inget jag är positiv till, men det kan bero på att min egen kunskap är för dålig i dagsläget. Samtidigt inser jag att det är svårt att stoppa den utveckling som nu sker i ett rasande tempo. Det känns obehagligt att det mänskliga värdet bakom provhantering och analyssvar så sakteliga kan utraderas och en värld av robotar tar över. Nu mer än någonsin behövs vår kunskap och kompetens som biomedicinska analytiker för att upprätthålla patientsäkerheten i den framtida vård som väntar.

Det måste löna sig

IBL:s studerandekrönikör Frida Johansson

Hur ska då fler studenter lockas till utbildningen? Det finns inget enkelt svar på den frågan, men en början kan ju vara att se till att det lönar sig, både ekonomiskt och karriärmässigt, att läsa till och arbeta som biomedicinsk analytiker. Det kan ju vara bra om man klarar av att betala tillbaka sina studielån i alla fall. Dagens och framtidens ungdomar som går ut gymnasiet, eller varför inte den generation jag själv tillhör, kommer knappast att intressera sig för en utbildning och ett yrke som det inte lönar sig att läsa till. Det är dessutom väldigt få som ens vet vad en biomedicinsk analytiker är, vad denna jobbar med och alla karriärmöjligheter som faktiskt finns.

Jag saknar en tydlig framtidsvision och ett budskap om att det är ett yrke att räkna med nu och i framtiden oavsett om det gäller arbete inom vården, forskning eller läkemedelsutveckling. Mer fokus på framtidens teknik bör succesivt implementeras i utbildningen för att följa med utvecklingen. Mer fokus på forskning och läkemedelsutveckling kan också vara lockande faktorer som får nya studenter att söka till utbildningarna och få upp ögonen för yrket och alla dess möjligheter. Detta är bitar som jag känner att jag saknat under mina år som student. För det är sannerligen ett livsviktigt yrke och ett yrke att vara stolt över av så många anledningar.

Läs mer

Charlotta orback skrev årets bästa studentuppsats

Varje år utser IBL:s vetenskapliga råd årets bästa examensarbete. Alla lärosäten som utbildar biomedicinska analytiker kan nominera ett bidrag, och i konkurrens med fem andra bra bidrag utsågs ”Potentiell stamcellsnisch i höger atrioventrikulärområde i humant hjärta” till Årets studentuppsats 2019.

Charlotta Orback, som skrev uppsatsen under vårterminen 2019 vid Göteborgs Universitet, blir överraskad när Laboratoriet ger henne beskedet.

– Helt otroligt vad glad jag blev nu, det trodde jag inte!

Uppsatsen bygger på tidigare grundforskning från Sahlgrenska Universitetssjukhuset där man undersökt det humana hjärtats struktur och funktion med fokus på stamceller och hjärtats förmåga att regenerera sig.

Charlotta Orback har sadlat om till biomedicinsk analytiker efter flera år som ingenjör.

– I examensarbetet undersökte jag och jämförde förekomsten av stamceller och en möjlig stamcellsnisch i det humana hjärtat i ett område i höger hjärthalva, där man tidigare sett uttryck av stamcellsmarkörer i motsvarande vänster hjärthalva. För att detektera stamceller och en möjlig stamcellsnisch använde jag en immunofluorescensensmetod där jag med hjälp av antikroppar färgade in sex olika hjärtspecifika stamcellsbiomarkörer i fryssnittad human hjärtvävnad. Jag fotograferade resultatet med hjälp av ett flourescensmikroskop och en flourescenskamera och med hjälp av bilderna detekterade vi uttrycket av hjärtspecifika stamcellsbiomarkörer i höger hjärtvävnad, i samma område som man tidigare detekterat uttryck av samma stamcellsmarkörer fast i vänster hjärtvävnad. Resultatet stärker tidigare forskningsteorier om att det finns hjärtspecifika stamceller och en möjlig stamcellsnisch i klaffområdet i det humana hjärtat och det kan öppna upp för vidare forskning i hjärtats regenerationsförmåga, berättar Charlotta Orback.

 

TYDLIG STRUKTUR OCH BRETT KUNNANDE

Motiveringen från IBL:s vetenskapliga råd tar upp uppsatsens tydliga struktur och författarens breda metodologiska kunnande.

– Ett brett metodologiskt kunnande blev nog resultatet av en mycket duktig handledare som undervisade mig om sin forskning och de metoder jag använde. Det krävdes bred förståelse för tidigare forskning inom området för att kunna tolka resultat och dra slutsatser. Av mig krävdes ett grundligt förarbete, som att sätta mig in i tidigare forskningsresultat, att lära mig en del embryologi om till exempel hjärtats utveckling och hur stamceller fungerar. Men också hur man arbetar med metoden immunoflourescens, flourescensmikroskop och flourescenskamera. Den tydliga strukturen beror nog mycket på att arbetet var uppdelat i många små steg som byggde på grundlig planering och en strukturerad arbetsmetod vilket gjorde det naturligt att också beskriva arbetet på det sättet, lyder författarens analys av motiveringen.

Efter examen i juni hade Charlotta Orback ett sommarvikariat på djursjukhuset Blå Stjärnan i Göteborg innan hon fick en fast tjänst på Kungälvs sjukhus. Planen är nu att först och främst omsätta sin teoretiska kunskap till praktisk kunskap och bli en duktig biomedicinsk analytiker.

– Det finns ju så otroligt mycket roligt att lära sig i det här yrket.

 

EN HELT NY KARRIÄR

Karriären som biomedicinsk analytiker har precis börjat, men medan den typiska biomedicinsk analytikerstudenten påbörjar utbildningen mer eller mindre direkt efter gymnasiet har Charlotta Orback skolat om sig efter en hyfsat lång karriär som kvalitets- och arbetsmiljöingenjör i oljebranschen.

– Jag arbetade med kvalitet och arbetsmiljöfrågor i ungefär 14 år. Till slut blev det för mycket stela lagar och regler för mig som tycker om kreativt tänkande. Jag började då leta efter arbeten där jag kunde få utlopp för min analytiska och nyfikna sida. När jag hittade yrket biomedicinsk analytiker, som jag aldrig tidigare hört talas om, och läste om vad det innebär kände jag direkt att det var jag till 100%!

Att utbilda sig senare i livet innebär inte särskilt stora skillnader mot att göra det tidigt, tror Charlotta Orback. Möjligtvis tar man studierna på lite större allvar och har en annan typ av motivation när man haft en karriär och byter till en annan.

– Man har ju verkligen haft tid att fundera på vad man vill bli. Jag tror att all livserfarenhet är bra oavsett vad det gäller. Det ger kunskap om vem man är, vad som är viktigt och verkligen betyder något för en. I mitt fall visste jag inte vad jag ville arbeta med när jag blev stor. Det tog halva mitt liv att komma på det. Men nu vet jag och jag är jätteglad att jag vågade hoppa av och börja om.

Läs mer

Charlotta Orback skrev årets bästa studentuppsats

Charlotta Orback, som skrev uppsatsen under vårterminen 2019 vid Göteborgs Universitet, blir överraskad när Laboratoriet ger henne beskedet.

– Helt otroligt vad glad jag blev nu, det trodde jag inte!

Uppsatsen bygger på tidigare grundforskning från Sahlgrenska Universitetssjukhuset där man undersökt det humana hjärtats struktur och funktion med fokus på stamceller och hjärtats förmåga att regenerera sig.

Charlotta Orback har sadlat om till biomedicinsk analytiker efter flera år som ingenjör.

– I examensarbetet undersökte jag och jämförde förekomsten av stamceller och en möjlig stamcellsnisch i det humana hjärtat i ett område i höger hjärthalva, där man tidigare sett uttryck av stamcellsmarkörer i motsvarande vänster hjärthalva. För att detektera stamceller och en möjlig stamcellsnisch använde jag en immunofluorescensensmetod där jag med hjälp av antikroppar färgade in sex olika hjärtspecifika stamcellsbiomarkörer i fryssnittad human hjärtvävnad. Jag fotograferade resultatet med hjälp av ett flourescensmikroskop och en flourescenskamera och med hjälp av bilderna detekterade vi uttrycket av hjärtspecifika stamcellsbiomarkörer i höger hjärtvävnad, i samma område som man tidigare detekterat uttryck av samma stamcellsmarkörer fast i vänster hjärtvävnad. Resultatet stärker tidigare forskningsteorier om att det finns hjärtspecifika stamceller och en möjlig stamcellsnisch i klaffområdet i det humana hjärtat och det kan öppna upp för vidare forskning i hjärtats regenerationsförmåga, berättar Charlotta Orback.

 

TYDLIG STRUKTUR OCH BRETT KUNNANDE

Motiveringen från IBL:s vetenskapliga råd tar upp uppsatsens tydliga struktur och författarens breda metodologiska kunnande.

– Ett brett metodologiskt kunnande blev nog resultatet av en mycket duktig handledare som undervisade mig om sin forskning och de metoder jag använde. Det krävdes bred förståelse för tidigare forskning inom området för att kunna tolka resultat och dra slutsatser. Av mig krävdes ett grundligt förarbete, som att sätta mig in i tidigare forskningsresultat, att lära mig en del embryologi om till exempel hjärtats utveckling och hur stamceller fungerar. Men också hur man arbetar med metoden immunoflourescens, flourescensmikroskop och flourescenskamera. Den tydliga strukturen beror nog mycket på att arbetet var uppdelat i många små steg som byggde på grundlig planering och en strukturerad arbetsmetod vilket gjorde det naturligt att också beskriva arbetet på det sättet, lyder författarens analys av motiveringen.

Efter examen i juni hade Charlotta Orback ett sommarvikariat på djursjukhuset Blå Stjärnan i Göteborg innan hon fick en fast tjänst på Kungälvs sjukhus. Planen är nu att först och främst omsätta sin teoretiska kunskap till praktisk kunskap och bli en duktig biomedicinsk analytiker.

– Det finns ju så otroligt mycket roligt att lära sig i det här yrket.

 

EN HELT NY KARRIÄR

Karriären som biomedicinsk analytiker har precis börjat, men medan den typiska biomedicinsk analytikerstudenten påbörjar utbildningen mer eller mindre direkt efter gymnasiet har Charlotta Orback skolat om sig efter en hyfsat lång karriär som kvalitets- och arbetsmiljöingenjör i oljebranschen.

– Jag arbetade med kvalitet och arbetsmiljöfrågor i ungefär 14 år. Till slut blev det för mycket stela lagar och regler för mig som tycker om kreativt tänkande. Jag började då leta efter arbeten där jag kunde få utlopp för min analytiska och nyfikna sida. När jag hittade yrket biomedicinsk analytiker, som jag aldrig tidigare hört talas om, och läste om vad det innebär kände jag direkt att det var jag till 100%!

Att utbilda sig senare i livet innebär inte särskilt stora skillnader mot att göra det tidigt, tror Charlotta Orback. Möjligtvis tar man studierna på lite större allvar och har en annan typ av motivation när man haft en karriär och byter till en annan.

– Man har ju verkligen haft tid att fundera på vad man vill bli. Jag tror att all livserfarenhet är bra oavsett vad det gäller. Det ger kunskap om vem man är, vad som är viktigt och verkligen betyder något för en. I mitt fall visste jag inte vad jag ville arbeta med när jag blev stor. Det tog halva mitt liv att komma på det. Men nu vet jag och jag är jätteglad att jag vågade hoppa av och börja om.

Charlotta Orback, som skrev uppsatsen under vårterminen 2019 vid Göteborgs Universitet, blir överraskad när Laboratoriet ger henne beskedet.

– Helt otroligt vad glad jag blev nu, det trodde jag inte!

Uppsatsen bygger på tidigare grundforskning från Sahlgrenska Universitetssjukhuset där man undersökt det humana hjärtats struktur och funktion med fokus på stamceller och hjärtats förmåga att regenerera sig.

Charlotta Orback har sadlat om till biomedicinsk analytiker efter flera år som ingenjör.

– I examensarbetet undersökte jag och jämförde förekomsten av stamceller och en möjlig stamcellsnisch i det humana hjärtat i ett område i höger hjärthalva, där man tidigare sett uttryck av stamcellsmarkörer i motsvarande vänster hjärthalva. För att detektera stamceller och en möjlig stamcellsnisch använde jag en immunofluorescensensmetod där jag med hjälp av antikroppar färgade in sex olika hjärtspecifika stamcellsbiomarkörer i fryssnittad human hjärtvävnad. Jag fotograferade resultatet med hjälp av ett flourescensmikroskop och en flourescenskamera och med hjälp av bilderna detekterade vi uttrycket av hjärtspecifika stamcellsbiomarkörer i höger hjärtvävnad, i samma område som man tidigare detekterat uttryck av samma stamcellsmarkörer fast i vänster hjärtvävnad. Resultatet stärker tidigare forskningsteorier om att det finns hjärtspecifika stamceller och en möjlig stamcellsnisch i klaffområdet i det humana hjärtat och det kan öppna upp för vidare forskning i hjärtats regenerationsförmåga, berättar Charlotta Orback.

 

TYDLIG STRUKTUR OCH BRETT KUNNANDE

Motiveringen från IBL:s vetenskapliga råd tar upp uppsatsens tydliga struktur och författarens breda metodologiska kunnande.

– Ett brett metodologiskt kunnande blev nog resultatet av en mycket duktig handledare som undervisade mig om sin forskning och de metoder jag använde. Det krävdes bred förståelse för tidigare forskning inom området för att kunna tolka resultat och dra slutsatser. Av mig krävdes ett grundligt förarbete, som att sätta mig in i tidigare forskningsresultat, att lära mig en del embryologi om till exempel hjärtats utveckling och hur stamceller fungerar. Men också hur man arbetar med metoden immunoflourescens, flourescensmikroskop och flourescenskamera. Den tydliga strukturen beror nog mycket på att arbetet var uppdelat i många små steg som byggde på grundlig planering och en strukturerad arbetsmetod vilket gjorde det naturligt att också beskriva arbetet på det sättet, lyder författarens analys av motiveringen.

Efter examen i juni hade Charlotta Orback ett sommarvikariat på djursjukhuset Blå Stjärnan i Göteborg innan hon fick en fast tjänst på Kungälvs sjukhus. Planen är nu att först och främst omsätta sin teoretiska kunskap till praktisk kunskap och bli en duktig biomedicinsk analytiker.

– Det finns ju så otroligt mycket roligt att lära sig i det här yrket.

 

EN HELT NY KARRIÄR

Karriären som biomedicinsk analytiker har precis börjat, men medan den typiska biomedicinsk analytikerstudenten påbörjar utbildningen mer eller mindre direkt efter gymnasiet har Charlotta Orback skolat om sig efter en hyfsat lång karriär som kvalitets- och arbetsmiljöingenjör i oljebranschen.

– Jag arbetade med kvalitet och arbetsmiljöfrågor i ungefär 14 år. Till slut blev det för mycket stela lagar och regler för mig som tycker om kreativt tänkande. Jag började då leta efter arbeten där jag kunde få utlopp för min analytiska och nyfikna sida. När jag hittade yrket biomedicinsk analytiker, som jag aldrig tidigare hört talas om, och läste om vad det innebär kände jag direkt att det var jag till 100%!

Att utbilda sig senare i livet innebär inte särskilt stora skillnader mot att göra det tidigt, tror Charlotta Orback. Möjligtvis tar man studierna på lite större allvar och har en annan typ av motivation när man haft en karriär och byter till en annan.

– Man har ju verkligen haft tid att fundera på vad man vill bli. Jag tror att all livserfarenhet är bra oavsett vad det gäller. Det ger kunskap om vem man är, vad som är viktigt och verkligen betyder något för en. I mitt fall visste jag inte vad jag ville arbeta med när jag blev stor. Det tog halva mitt liv att komma på det. Men nu vet jag och jag är jätteglad att jag vågade hoppa av och börja om.

Läs mer

Nominera årets studenthandledare senast 15 december

VFU är en viktig kontakt med arbetslivet och IBL vill uppmärksamma den som introducerar studenter till verksamheten och sitt kommande yrkesliv på ett inspirerande och välkomnande sätt. Du som studerar eller har studerat under 2019 kan nominera en eller flera av dina VFU-handledare till Årets studenthandledare 2019.

Läs mer om kriterier här och nominera senast 15 december 2019.

VFU är en viktig kontakt med arbetslivet och IBL vill uppmärksamma den som introducerar studenter till verksamheten och sitt kommande yrkesliv på ett inspirerande och välkomnande sätt. Du som studerar eller har studerat under 2019 kan nominera en eller flera av dina VFU-handledare till Årets studenthandledare 2019.

Läs mer om kriterier här och nominera senast 15 december 2019.

Läs mer

Möjlighet att representera IBL vid internationella konferenser

Du som är student på biomedicinsk analytikerprogrammet och medlem i både Vårdförbundet och IBL, har nu en möjlighet att ansöka om att representera Sverige vid två olika internationella Studentforum i höst.

 

NML conference 2019, Borås 25-26 september

Nordisk Medisinsk Laboratoriegruppe (NML),Vårdförbundet och IBL arrangerar en Nordisk utbildningskonferens 25-26 september i Borås. Du kommer ha möjlighet att delta i programmet och på studentforumet som har temat: Clinical education and supervision. Ansvarig för Studentforumet är Sophia Godau, ordförande för Vårdförbundet Student. Du kan läsa mer om programmet på NML conference 2019

 

EPBS, Genoa 10-12 oktober

EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science) håller sitt årliga möte, General Governing Body (GGB), i Genua, Italien, 10-12 oktober. Du kommer att delta vid Studentforumet som genomförs under GGB. Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 9-13 oktober(onsdag – söndag). På EPBS:s Studentforum hålls postertävlingen Martin Nicholson Award där du kan delta med en poster om ditt examensarbete, om du är nyexaminerad. Du kan läsa mer här: epbs.net.

På Biomedicinska analytikerbloggen (vardforbundetbloggen.se/biomedicinskaanalytikerbloggen) kan du läsa om Mauds erfarenheter från 2017 års Studentforum i Salzburg.

 

En plats per konferens

Vi har en plats på varje konferens och du kan välja att söka till båda konferenserna eller en av dem.  Vårdförbundet står för dina kostnader, det vill säga kongressavgift, resa, boende och måltider i samband med mötet. Om du vill kommer du att kunna resa tillsammans med andra.

Eftersom dessa konferenser inkräktar på dina studier eller arbete är det viktigt att du förankrar att du kan få ledigt.

Inför båda Studentforumen kommer någon typ av förberedelse att göras. Information om det kommer efter att du har antagits av Vårdförbundet och IBL och du är registrerad för kongressen.

 

Intresseanmälan

För att anmäla ditt intresse att delta behöver du maila Tanja Wijkmark på IBL (tanja.wijkmark@ibl-inst.se) och ange följande:

  • Namn
  • Personnummer
  • Kontaktinfo
  • Om du söker att delta vid NML eller EPBS (eller möjligen båda och hur du i så fall prioriterar alternativen)
  • En kort presentation av dig själv
  • Motivering till varför just du ska bli utsedd att vara studentrepresentant
  • Hur du tänker dela med dig av din erfarenhet efter kongressen

Deadline för din ansökan är 4 september. Du kommer att få besked och förväntas bekräfta senast 9 september.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta Tanja Wijkmark.

Du som är student på biomedicinsk analytikerprogrammet och medlem i både Vårdförbundet och IBL, har nu en möjlighet att ansöka om att representera Sverige vid två olika internationella Studentforum i höst.

 

NML conference 2019, Borås 25-26 september

Nordisk Medisinsk Laboratoriegruppe (NML),Vårdförbundet och IBL arrangerar en Nordisk utbildningskonferens 25-26 september i Borås. Du kommer ha möjlighet att delta i programmet och på studentforumet som har temat: Clinical education and supervision. Ansvarig för Studentforumet är Sophia Godau, ordförande för Vårdförbundet Student. Du kan läsa mer om programmet på NML conference 2019

 

EPBS, Genoa 10-12 oktober

EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science) håller sitt årliga möte, General Governing Body (GGB), i Genua, Italien, 10-12 oktober. Du kommer att delta vid Studentforumet som genomförs under GGB. Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 9-13 oktober(onsdag – söndag). På EPBS:s Studentforum hålls postertävlingen Martin Nicholson Award där du kan delta med en poster om ditt examensarbete, om du är nyexaminerad. Du kan läsa mer här: epbs.net.

På Biomedicinska analytikerbloggen (vardforbundetbloggen.se/biomedicinskaanalytikerbloggen) kan du läsa om Mauds erfarenheter från 2017 års Studentforum i Salzburg.

 

En plats per konferens

Vi har en plats på varje konferens och du kan välja att söka till båda konferenserna eller en av dem.  Vårdförbundet står för dina kostnader, det vill säga kongressavgift, resa, boende och måltider i samband med mötet. Om du vill kommer du att kunna resa tillsammans med andra.

Eftersom dessa konferenser inkräktar på dina studier eller arbete är det viktigt att du förankrar att du kan få ledigt.

Inför båda Studentforumen kommer någon typ av förberedelse att göras. Information om det kommer efter att du har antagits av Vårdförbundet och IBL och du är registrerad för kongressen.

 

Intresseanmälan

För att anmäla ditt intresse att delta behöver du maila Tanja Wijkmark på IBL (tanja.wijkmark@ibl-inst.se) och ange följande:

  • Namn
  • Personnummer
  • Kontaktinfo
  • Om du söker att delta vid NML eller EPBS (eller möjligen båda och hur du i så fall prioriterar alternativen)
  • En kort presentation av dig själv
  • Motivering till varför just du ska bli utsedd att vara studentrepresentant
  • Hur du tänker dela med dig av din erfarenhet efter kongressen

Deadline för din ansökan är 4 september. Du kommer att få besked och förväntas bekräfta senast 9 september.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta Tanja Wijkmark.

Läs mer

Se upp arbetsgivare! Här kommer vi nyblivna biomedicinska analytiker

Sophia Godau, ordförande för Vårdförbundet student och nyexaminerad biomedicinsk analytiker, skriver om förväntningarna på det arbetsliv som väntar.

Papper ligger utspridda över bordet, den ena odiskade tekoppen efter den andra står på rad på diskbänken och feelgood-listan pumpar från högtalaren genom lägenheten. En lägenhet som har behövt stå ut med mitt vankande fram och tillbaka medan jag försökt memorera citronsyracykeln, som har behövt stå ut med VFU-scheman och kursmål uppklistrade på väggarna och en lägenhet som har behövt stå ut med humörsvängningarna i slutspurten – jag har nämligen skrivit mitt examensarbete.

Ja, efter tre år av slit ska det äntligen bli dags att gå vidare ut i arbetslivet och att lämna studentlivet bakom sig. Något som vi alla känner är läskigt men också helt fantastiskt! Läskigt för att vi kommer vara en så viktig del i människors liv. Arbetet vi gör måste vara korrekt 100% av alla gånger, eftersom det annars kan kosta liv. Fantastiskt får att det ska bli skönt att äntligen få kalla sig själv biomedicinsk analytiker – en identitet som växt fast på en under dessa år och som aldrig kommer lossna. Yrkeslivet som väntar oss ligger vid våra fötter. Arbetsgivarna skriker efter oss, både inom hälso- och sjukvården och andra branscher. Det är fler som går i pension än vad det hinner utbildas biomedicinska analytiker under de kommande åren. Vi kan helt enkelt välja och vraka var och med vad vi kommer jobba, vilket naturligtvis känns helt fantastiskt.

Men det för också med sig att vissa avdelningar eller sjukhus har svårare att rekrytera oss, vi har nämligen krav! Vi har nu möjligheten att välja de arbetsplatser som erbjuder mest. När jag pratar med studenter, både tidigt i sin utbildning och i ett senare skede, är lönen en viktig fråga. Studenterna är medvetna om att löneutvecklingen för biomedicinska analytiker är närmast obefintlig. Efter 10–15 år tjänar du inte mycket mer än någon som är nyexaminerad, trots din erfarenhet och ditt bidrag till verksamheten. Biomedicinska analytiker tjänar i livslön 6% mindre än genomsnittet för en samhällsvetenskapligt gymnasieutbildad enligt SACO. Sjuksk.terskor tjänar 3% mindre – och alla vet ju att de tjänar för lite. Så naturligtvis kräver vi en schysst ingångslön, annars tar det evigheter att faktiskt få det arbete vi utför värdesatt korrekt. Men framför allt vill vi också se en löneutveckling.

DET BEHÖVS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER

Men jag pratar inte endast om lön när jag påstår att vi väljer de arbetsplatser som bjuder högst. För att utmärka sig bland alla arbetsplatser måste man erbjuda utvecklingsmöjligheter. En av sakerna som väcker störst anledning till missnöje hos studenter som nu ska ta examen är bristen på reglerade specialistutbildningar, utvecklingsmöjligheter och sätt att gräva ner sig i det man tycker är intressant. Jag menar inte att vi ska göra det direkt, vi har redan så mycket nytt att lära oss nu när vi är nya, men vi vill kunna se utvecklingsmöjligheter i framtiden på en arbetsplats. Vi vill kunna ha mål för framtiden.

Att ge utvecklingsmöjligheter på en arbetsplats kommer dessutom bidra till en bättre löneutveckling, apropå våra lönekrav. Efterfrågan idag matchar kanske än så länge vår kompetens, det vill säga när vi precis tagit examen, men kommer inte göra det i längden. Hälso- och sjukvårdens behov har förändrats och i vårt yrke sker en snabb utveckling inom digitalisering och teknik. Det kommer hela tiden nya metoder. Vi vill hänga med i svängarna, vilket kräver en bättre kompetensförsörjning än den vi blickar mot nu när vi går ut i verksamheten. Resurser för tydlig kompetensutveckling måste avsättas för att täcka upp för den stora bristen på biomedicinska analytiker och för att täcka vårdens behov. Vi som går ut nu är glada över att vi kan välja och vraka men även oroliga att vår arbetsmiljö kommer ta stryk om vi inte löser personal- och kompetensbristen.

ARBETSGIVARE– HÄNG MED I SVÄNGARNA

Någonting som dessutom lockar är kombinationstjänster. Att koppla ihop sitt kliniska arbete med forskning eller undervisning och att jobba interprofessionellt med processfrågor anses spännande.

När vi ser hur fler och fler biomedicinska analytiker visar nya vägar genom att till exempel disputera, jobba inom hemsjukvård och kommun samt befordras till professorer blir vi hungriga efter sådana karriärvägar. äntligen ser vi nya och spännande sätt att ta tillvara på den unika kompetens vi har, vilket får oss att bli ännu mer taggade på att ta examen.

Så se upp, arbetsgivare! Här kommer vi nyblivna biomedicinska analytiker och vi har mål, vi har krav och vi har höga förväntningar. Det gäller att ni är med i svängarna när det kommer till att rekrytera oss. Och det gäller att ni även skänker en tanke till framtiden där vi måste tillgodose vårdens behov samt lösa personal- och kunskapsbristen genom att ge biomedicinska analytiker möjligheten till karriär- och kompetensutveckling. Jag vill inte behöva längta mig tillbaka till den där lägenheten med odiskade tekoppar och papper på väggarna, där jag kände att jag hade potential och där det fortfarande kändes som att mina möjligheter var obegränsade. Jag vill ta med mig den känslan in i yrkeslivet.

Papper ligger utspridda över bordet, den ena odiskade tekoppen efter den andra står på rad på diskbänken och feelgood-listan pumpar från högtalaren genom lägenheten. En lägenhet som har behövt stå ut med mitt vankande fram och tillbaka medan jag försökt memorera citronsyracykeln, som har behövt stå ut med VFU-scheman och kursmål uppklistrade på väggarna och en lägenhet som har behövt stå ut med humörsvängningarna i slutspurten – jag har nämligen skrivit mitt examensarbete.

Ja, efter tre år av slit ska det äntligen bli dags att gå vidare ut i arbetslivet och att lämna studentlivet bakom sig. Något som vi alla känner är läskigt men också helt fantastiskt! Läskigt för att vi kommer vara en så viktig del i människors liv. Arbetet vi gör måste vara korrekt 100% av alla gånger, eftersom det annars kan kosta liv. Fantastiskt får att det ska bli skönt att äntligen få kalla sig själv biomedicinsk analytiker – en identitet som växt fast på en under dessa år och som aldrig kommer lossna. Yrkeslivet som väntar oss ligger vid våra fötter. Arbetsgivarna skriker efter oss, både inom hälso- och sjukvården och andra branscher. Det är fler som går i pension än vad det hinner utbildas biomedicinska analytiker under de kommande åren. Vi kan helt enkelt välja och vraka var och med vad vi kommer jobba, vilket naturligtvis känns helt fantastiskt.

Men det för också med sig att vissa avdelningar eller sjukhus har svårare att rekrytera oss, vi har nämligen krav! Vi har nu möjligheten att välja de arbetsplatser som erbjuder mest. När jag pratar med studenter, både tidigt i sin utbildning och i ett senare skede, är lönen en viktig fråga. Studenterna är medvetna om att löneutvecklingen för biomedicinska analytiker är närmast obefintlig. Efter 10–15 år tjänar du inte mycket mer än någon som är nyexaminerad, trots din erfarenhet och ditt bidrag till verksamheten. Biomedicinska analytiker tjänar i livslön 6% mindre än genomsnittet för en samhällsvetenskapligt gymnasieutbildad enligt SACO. Sjuksk.terskor tjänar 3% mindre – och alla vet ju att de tjänar för lite. Så naturligtvis kräver vi en schysst ingångslön, annars tar det evigheter att faktiskt få det arbete vi utför värdesatt korrekt. Men framför allt vill vi också se en löneutveckling.

DET BEHÖVS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER

Men jag pratar inte endast om lön när jag påstår att vi väljer de arbetsplatser som bjuder högst. För att utmärka sig bland alla arbetsplatser måste man erbjuda utvecklingsmöjligheter. En av sakerna som väcker störst anledning till missnöje hos studenter som nu ska ta examen är bristen på reglerade specialistutbildningar, utvecklingsmöjligheter och sätt att gräva ner sig i det man tycker är intressant. Jag menar inte att vi ska göra det direkt, vi har redan så mycket nytt att lära oss nu när vi är nya, men vi vill kunna se utvecklingsmöjligheter i framtiden på en arbetsplats. Vi vill kunna ha mål för framtiden.

Att ge utvecklingsmöjligheter på en arbetsplats kommer dessutom bidra till en bättre löneutveckling, apropå våra lönekrav. Efterfrågan idag matchar kanske än så länge vår kompetens, det vill säga när vi precis tagit examen, men kommer inte göra det i längden. Hälso- och sjukvårdens behov har förändrats och i vårt yrke sker en snabb utveckling inom digitalisering och teknik. Det kommer hela tiden nya metoder. Vi vill hänga med i svängarna, vilket kräver en bättre kompetensförsörjning än den vi blickar mot nu när vi går ut i verksamheten. Resurser för tydlig kompetensutveckling måste avsättas för att täcka upp för den stora bristen på biomedicinska analytiker och för att täcka vårdens behov. Vi som går ut nu är glada över att vi kan välja och vraka men även oroliga att vår arbetsmiljö kommer ta stryk om vi inte löser personal- och kompetensbristen.

ARBETSGIVARE– HÄNG MED I SVÄNGARNA

Någonting som dessutom lockar är kombinationstjänster. Att koppla ihop sitt kliniska arbete med forskning eller undervisning och att jobba interprofessionellt med processfrågor anses spännande.

När vi ser hur fler och fler biomedicinska analytiker visar nya vägar genom att till exempel disputera, jobba inom hemsjukvård och kommun samt befordras till professorer blir vi hungriga efter sådana karriärvägar. äntligen ser vi nya och spännande sätt att ta tillvara på den unika kompetens vi har, vilket får oss att bli ännu mer taggade på att ta examen.

Så se upp, arbetsgivare! Här kommer vi nyblivna biomedicinska analytiker och vi har mål, vi har krav och vi har höga förväntningar. Det gäller att ni är med i svängarna när det kommer till att rekrytera oss. Och det gäller att ni även skänker en tanke till framtiden där vi måste tillgodose vårdens behov samt lösa personal- och kunskapsbristen genom att ge biomedicinska analytiker möjligheten till karriär- och kompetensutveckling. Jag vill inte behöva längta mig tillbaka till den där lägenheten med odiskade tekoppar och papper på väggarna, där jag kände att jag hade potential och där det fortfarande kändes som att mina möjligheter var obegränsade. Jag vill ta med mig den känslan in i yrkeslivet.

Läs mer

Vem är årets bästa studenthandledare?

Nominera till Årets studenthandledare 2018 senast 15 december

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en viktig del av utbildningen till biomedicinsk analytiker. IBL vill uppmärksamma dem som introducerar – och inspirerar – studenter till de verksamhetsområden som väntar i arbetslivet.

Du som är student och medlem i IBL kan nominera en eller flera av dina VFU-handledare.

Kriterier

Den nominerade ska vara biomedicinsk analytiker och yrkesverksam medlem av IBL (det är inte tillåtet att nominera sig själv). Nomineringen får omfatta max 250 ord och ska bestå av en förklaring till varför just den nominerade förtjänar titeln Årets studenthandledare. Den ska åtföljas av uppgifter om vem den nominerade är samt vem/vilka som nominerat och kontaktuppgifter till dessa. Den som nominerar ska vara medlem i IBL och ha studerat under nomineringsåret.

Skicka din nominering till kansli@ibl-inst.se

Nominera till Årets studenthandledare 2018 senast 15 december

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en viktig del av utbildningen till biomedicinsk analytiker. IBL vill uppmärksamma dem som introducerar – och inspirerar – studenter till de verksamhetsområden som väntar i arbetslivet.

Du som är student och medlem i IBL kan nominera en eller flera av dina VFU-handledare.

Kriterier

Den nominerade ska vara biomedicinsk analytiker och yrkesverksam medlem av IBL (det är inte tillåtet att nominera sig själv). Nomineringen får omfatta max 250 ord och ska bestå av en förklaring till varför just den nominerade förtjänar titeln Årets studenthandledare. Den ska åtföljas av uppgifter om vem den nominerade är samt vem/vilka som nominerat och kontaktuppgifter till dessa. Den som nominerar ska vara medlem i IBL och ha studerat under nomineringsåret.

Skicka din nominering till kansli@ibl-inst.se

Läs mer

Studentforum: Ledarskap och kommunikation för framtidens biomedicinska analytiker

Laboratoriet har pratat med Sophia Godau, biomedicinsk analytikerstudent på termin fem (i Sundsvall) och ordförande i Vårdförbundet student. Sophia Godau var deltagare på det internationella studentforumet under IFBLS i Florens tidigare i höst, och höll själv i programpunkten Studentforum under Diagnostikforum 2018.

Du tog med dig temat ledarskap och kommunikation från IFBLS till Diagnostikforum. Varför är det en viktig fråga?

– Det är en viktig fråga eftersom vi studenter är de som väldigt snart kommer vara framtidens hälso- och sjukvård, framtidens biomedicinska analytiker. Det är otroligt viktigt att vi studenter inser att vi är framtiden och att bollen inte bara ligger hos de som redan varit yrkesverksamma under lång tid. Vi kan bidra med nya perspektiv och idéer och vi har en annan och ny syn på världen, sociala medier och kommunikation. Ledarskap och kommunikation hänger ihop mycket för mig, speciellt i det här fallet. Vi kan inte förvänta oss att leda framtidens sjukvård och vår profession om vi inte kommunicerar vad vi gör, vilket faktiskt är en av de stora frågorna som diskuterades på IFBLS också. Nämligen hur vi gör vår profession mer synlig och hur vi ska kommunicera vad vi gör. Jag valde att ta med mig temat till Diagnostikforum, dels för att jag ville att studenterna här hemma skulle få ta del av vad vi diskuterade på IFBLS och dels för att det är ett otroligt viktigt ämne att diskutera. För att kunna leda vår profession framåt, kommunicera vårt ansikte utåt och för att förbättra hälso- och sjukvården.

Vad hoppas du att deltagarna tar med sig tillbaka till lärosätena?

– Jag försökte utforma Studentforum interaktivt, alltså att deltagarna själva fick diskutera, brainstorma och dela sina idéer med varandra. Jag hoppas att deltagarna kände sig inspirerade att föra förslagen vidare till sina lärosäten. Men framför allt hoppas jag att de tog åt sig av min föreläsning om ledarskap och kommunikation, att de förstår vikten av deras engagemang och att de har kraften att påverka lärosätena direkt. I slutändan är det trots allt engagemang och motivation som behövs för att driva vissa frågor. Jag hoppas att de känner motivation efter Studentforum, men också att de inte står helt själva i detta.

Vilka frågor diskuterades mest bland de studenter du träffade under Diagnostikforum?

– Jag uppfattade att specialistutbildning och kompetensutveckling är de största frågorna hos studenter just nu. Biomedicinsk analytikerstudenter ser för tillfället inte utvecklingsmöjligheter inom det yrket de har valt vilket är otroligt tråkigt att höra. Jag kan dock inte göra annat än hålla med, jag känner likadant själv. Vi måste få studenterna att känna att denna profession är attraktiv i längden. Vi måste ge möjligheter att gå specialistutbildningar, fördjupa sin kompetens och skapa fler utvecklingsmöjligheter. Detta påverkar nämligen en annan fråga som jag upplever att många samtal handlar om bland studenterna, nämligen lönen. En bättre löneutveckling möjliggörs genom specialistutbildningar.

Är Diagnostikforum ett relevant forum för studenter?

– Det är otroligt relevant! Många intressanta föreläsningar för det första, som var relevanta och givande även för studenter. Det är ett utmärkt tillfälle att nätverka, träffa verksamhetschefer och människor som jobbar med professionsfrågor. Det är också ett bra tillfälle att lära känna varandra, tillsammans är vi en starkare kraft för att påverka. Jag hade dock velat se att Studentforum fick mer tid i programmet. Åtminstone en halv dag, för det kändes som att det behövdes mer tid för att diskutera frågorna som togs upp. Det förutsätter dock också att fler studenter deltar, förhoppningsvis kommer intresset bli större de kommande åren!

Sophia Godau, som nyligen valdes till ordförande för Vårdförbundet student
Läs mer