Låt oss tala om etik – ”tjänsteförmån”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

DILEMMA nr 4 – 2018: TJÄNSTEFÖRMÅN

Provsvar är grunden till majoriteten av de diagnosersom ställs inom sjukvården. Det vanliga är att man kontaktar vården, får en läkartid och ordineras provtagning av läkare. Sedan får man vänta tills läkaren tagit del av provsvaren och ger besked. Men du som jobbar på labb har tjänsteförmånen att vara där analyserandet sker, du har dessutom en användbar kompetens i dessa sammanhang. Det kan innebära att om du känner dig hängig ber du någon sticka dig, så att du kan gå och köra din blodstatus. Eller att ens kollegor behandlar en cervixpolyp med förtur, när de ser att den är från dig.

– Spontant: Hur hade du agerat?

– Prioriteringsplattformen antogs av riksdagen 1997 med målsättningen att främja god vård på lika villkor för hela befolkningen. Principerna i denna etiska plattform utgör kärnan i riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Den har tre grundlggande och rangordnade etiska principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Hur reflekterar du över ”tjänsteförmånen” utifrån prioriteringsplattformen?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Ser du någon skillnad på om provet gäller dig eller om det gäller dina barn?

– Efter att ha reflekterat: Hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”FÖR MYCKET INFORMATION”

Förra numrets dilemma handlade om hur du som biomedicinsk analytiker kan agera när du upptäcker att det kan finnas mer att rapportera än det som beställts. I exemplet kom ett blodprov från en vårdcentral. Endast B-Hb hade beställts, men antalet leukocyter och B-celler gjorde att det fanns anledning att misstänka leukemi. Reflektionerna har hämtats från kommentarsfältet på vår Facebooksida där våra etiska dilemman publiceras, samt från diskussioner på arbetsplatser.

”Det är etiskt fel att inte rapportera fynd som inte tidigare setts också, även om det inte är beställt! Denna patient har troligtvis även låga trombocyter.”

 

”Jag hade gjort en morfologisk diff i mikroskop direkt och ringt till ansvarig läkare om resultatet. Viktigt att detta upptäcks snabbt för bra prognos. Om det rör sig om en akut promyeloisk leukemi (AML M3) är det ytterst viktigt att larma. Dessa patienter är svåra att hitta i tid, de kan botas idag men dör av blödningar istället om de inte kommer till sjukhus i tid. Misstanke om akut leukemi i allmänhet ska rapporteras snabbt.”

 

”Vi diskuterade dilemmat här och var rörande överens. Ser vi något som avviker så måste vi upplysa beställaren om vad vi hittat. Kostnaderna i detta sammanhang spelar ingen roll, patienten går först, det fanns inga tveksamheter i diskussionen. Det är inte bara om vi tänker på individen vi tycker att man ska gå vidare, det är också bra om vi tänker på samhället. Det blir billigare om någon får behandling med en gång än när patienten är sjukare.”

 

”Patientens perspektiv bör och skall i alla situationer komma i första hand. I min egen yrkessituation är detta inga som helst problem då vi har skrivna rutiner för hur okända/oupptäckta blodvärden ska behandlas. Man ringer upp beställande enhet/läkare och förklarar situationen, och jag har ännu inte varit med om att en läkare inte velat ha utökat analyssvar.”

(Några kommentarer har kortats ned av utrymmesskäl.)

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

DILEMMA nr 4 – 2018: TJÄNSTEFÖRMÅN

Provsvar är grunden till majoriteten av de diagnosersom ställs inom sjukvården. Det vanliga är att man kontaktar vården, får en läkartid och ordineras provtagning av läkare. Sedan får man vänta tills läkaren tagit del av provsvaren och ger besked. Men du som jobbar på labb har tjänsteförmånen att vara där analyserandet sker, du har dessutom en användbar kompetens i dessa sammanhang. Det kan innebära att om du känner dig hängig ber du någon sticka dig, så att du kan gå och köra din blodstatus. Eller att ens kollegor behandlar en cervixpolyp med förtur, när de ser att den är från dig.

– Spontant: Hur hade du agerat?

– Prioriteringsplattformen antogs av riksdagen 1997 med målsättningen att främja god vård på lika villkor för hela befolkningen. Principerna i denna etiska plattform utgör kärnan i riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Den har tre grundlggande och rangordnade etiska principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Hur reflekterar du över ”tjänsteförmånen” utifrån prioriteringsplattformen?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Ser du någon skillnad på om provet gäller dig eller om det gäller dina barn?

– Efter att ha reflekterat: Hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”FÖR MYCKET INFORMATION”

Förra numrets dilemma handlade om hur du som biomedicinsk analytiker kan agera när du upptäcker att det kan finnas mer att rapportera än det som beställts. I exemplet kom ett blodprov från en vårdcentral. Endast B-Hb hade beställts, men antalet leukocyter och B-celler gjorde att det fanns anledning att misstänka leukemi. Reflektionerna har hämtats från kommentarsfältet på vår Facebooksida där våra etiska dilemman publiceras, samt från diskussioner på arbetsplatser.

”Det är etiskt fel att inte rapportera fynd som inte tidigare setts också, även om det inte är beställt! Denna patient har troligtvis även låga trombocyter.”

 

”Jag hade gjort en morfologisk diff i mikroskop direkt och ringt till ansvarig läkare om resultatet. Viktigt att detta upptäcks snabbt för bra prognos. Om det rör sig om en akut promyeloisk leukemi (AML M3) är det ytterst viktigt att larma. Dessa patienter är svåra att hitta i tid, de kan botas idag men dör av blödningar istället om de inte kommer till sjukhus i tid. Misstanke om akut leukemi i allmänhet ska rapporteras snabbt.”

 

”Vi diskuterade dilemmat här och var rörande överens. Ser vi något som avviker så måste vi upplysa beställaren om vad vi hittat. Kostnaderna i detta sammanhang spelar ingen roll, patienten går först, det fanns inga tveksamheter i diskussionen. Det är inte bara om vi tänker på individen vi tycker att man ska gå vidare, det är också bra om vi tänker på samhället. Det blir billigare om någon får behandling med en gång än när patienten är sjukare.”

 

”Patientens perspektiv bör och skall i alla situationer komma i första hand. I min egen yrkessituation är detta inga som helst problem då vi har skrivna rutiner för hur okända/oupptäckta blodvärden ska behandlas. Man ringer upp beställande enhet/läkare och förklarar situationen, och jag har ännu inte varit med om att en läkare inte velat ha utökat analyssvar.”

(Några kommentarer har kortats ned av utrymmesskäl.)

Läs mer

Låt oss tala om etik – ”För mycket information”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 3 – 2018: FÖR MYCKET INFORMATION

Sent en eftermiddag får du in ett prov från en vårdcentral. Endast B-Hb är beställt, men eftersom denna analys är paketerad med andra analyser får du ytterligare information. I detta fall en komplett blodstatus inklusive B-celler (diff.). Du ser på antalet leukocyter och B-celler att det kan vara en patient med leukemi. Du kollar i datorn, en blodstatus på patienten finns registrerad från något år sedan. Värdena var då normala.

– Spontant: Hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Påverkar sättet ditt landsting/arbetsgivare debiterar dina funderingar?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Ser du någon skillnad om den extra informationen gäller en akut sjukdom eller en möjlig framtida sjukdom?

– Efter att ha reflekterat: Hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”FAVORIT I REPRIS”

Förra numrets dilemma handlade om att bemöta den gamla damen som alltid vill bli stucken av samma person, ”hon som alltid lyckas”, när du själv vet att du också skulle ”lyckas”. Den här gången har vi hämtat kommentarer från diskussionen på vår Facebooksida där vi också publicerar våra etiska dilemman:

Det finns många frågor att diskutera kring den här situationen, både ur patientperspektiv och medarbetarperspektiv. Personligen tycker jag att vår professionalitet kräver att vi ska sätta patientperspektivet som prio ett i vårt agerande. Vi bör lyssna till patienten och göra vad vi kan för att ge henne bästa möjliga provtagningsupplevelse. Hon kan ha hur bra vener som helst men ändå känna sig ängslig och rädd. Hon kan framstå som arrogant, nedvärderande och otrevlig men är egentligen bara nervös och rädd. Finns det då en kollega på plats som hon känner förtroende för och som gör att hon känner sig lugnare och säkrare lämnar jag alla gånger över provtagningen.”

Jag hade låtit damen bestämma och hämtat kollegan. Kunden (patienten) i centrum.”

Bakom de flesta av den här kategorin patienter gömmer det sig en medmänniska som antingen har tråkiga tidigare erfarenheter eller tycker det är väldigt obehagligt vid blodprovstagning. Prestige hos oss provtagare hör inte hemma i patientkontakt, på majoriteten av provtagningslabb så har all personal någon eller några patienter som blir extra trygga eller glada när de får just ”den” provtagaren. Tyvärr tror jag vi kanske har lättare för att reagera på när en patient ber om att få bli provtagen av en kollega, än när patienten uttrycker tacksamhet och hur bra provtagningen gick? Det kanske vi får höra på olika sätt 20-30 gånger per pass, ändå reagerar vi mer på det vi får höra max en gång per vecka? Kanske blir frågan om dålig självkänsla hos personalen annorlunda då? Är det den efterfrågade kollegan som har dålig självkänsla och behöver bekräftelse, eller är det kollegan som tar illa upp när patienten uttrycker önskemål om att få annan provtagare?”

En viktig aspekt i mötet med en patient som känner obehag inför en provtagning och därför ständigt vill ha ”sin” provtagare är att uppmuntra patienten att känna trygghet även med en kollega. Där hänger allt på vårt bemötande av patienten samt vår förståelse för problematiken huruvida vi lyckas. Om vi ”lyckas” så har vi fått en patient mindre som frågar efter en särskild provtagare, men ännu viktigare så har vi hjälpt ytterligare en patient på vägen att vara mindre rädd inför sin provtagning!”

Win-win-situation, patienten får som den vill, samt att kollegan som behöver få känna sig behövd stärks. Kollegan som lämnar över får känna att man hjälpte två individer på en gång.”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 2 – 2018: FAVORIT I REPRIS

Efter flera år på provtagningen känner du dig för det mesta trygg i din arbetssituation. Men så har vi den där damen, som varje gång hon kommer vägrar bli stucken av någon annan än en av dina kollegor. Hon som ”alltid lyckas”, som damen uttrycker det. Du vet mycket väl att du också skulle ”lyckas” – du vet att du har erfarenhet och ser att damen har fina kärl. Du vet också att din kollega, som trots fler år i yrket än du har dålig självkänsla, och blir stärkt av att känna sig utvald och därmed extra ”duktig”.

– Spontant: hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden av om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Efter att ha reflekterat: hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”NY PÅ JOBBET”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 3 – 2018: FÖR MYCKET INFORMATION

Sent en eftermiddag får du in ett prov från en vårdcentral. Endast B-Hb är beställt, men eftersom denna analys är paketerad med andra analyser får du ytterligare information. I detta fall en komplett blodstatus inklusive B-celler (diff.). Du ser på antalet leukocyter och B-celler att det kan vara en patient med leukemi. Du kollar i datorn, en blodstatus på patienten finns registrerad från något år sedan. Värdena var då normala.

– Spontant: Hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Påverkar sättet ditt landsting/arbetsgivare debiterar dina funderingar?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Ser du någon skillnad om den extra informationen gäller en akut sjukdom eller en möjlig framtida sjukdom?

– Efter att ha reflekterat: Hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”FAVORIT I REPRIS”

Förra numrets dilemma handlade om att bemöta den gamla damen som alltid vill bli stucken av samma person, ”hon som alltid lyckas”, när du själv vet att du också skulle ”lyckas”. Den här gången har vi hämtat kommentarer från diskussionen på vår Facebooksida där vi också publicerar våra etiska dilemman:

Det finns många frågor att diskutera kring den här situationen, både ur patientperspektiv och medarbetarperspektiv. Personligen tycker jag att vår professionalitet kräver att vi ska sätta patientperspektivet som prio ett i vårt agerande. Vi bör lyssna till patienten och göra vad vi kan för att ge henne bästa möjliga provtagningsupplevelse. Hon kan ha hur bra vener som helst men ändå känna sig ängslig och rädd. Hon kan framstå som arrogant, nedvärderande och otrevlig men är egentligen bara nervös och rädd. Finns det då en kollega på plats som hon känner förtroende för och som gör att hon känner sig lugnare och säkrare lämnar jag alla gånger över provtagningen.”

Jag hade låtit damen bestämma och hämtat kollegan. Kunden (patienten) i centrum.”

Bakom de flesta av den här kategorin patienter gömmer det sig en medmänniska som antingen har tråkiga tidigare erfarenheter eller tycker det är väldigt obehagligt vid blodprovstagning. Prestige hos oss provtagare hör inte hemma i patientkontakt, på majoriteten av provtagningslabb så har all personal någon eller några patienter som blir extra trygga eller glada när de får just ”den” provtagaren. Tyvärr tror jag vi kanske har lättare för att reagera på när en patient ber om att få bli provtagen av en kollega, än när patienten uttrycker tacksamhet och hur bra provtagningen gick? Det kanske vi får höra på olika sätt 20-30 gånger per pass, ändå reagerar vi mer på det vi får höra max en gång per vecka? Kanske blir frågan om dålig självkänsla hos personalen annorlunda då? Är det den efterfrågade kollegan som har dålig självkänsla och behöver bekräftelse, eller är det kollegan som tar illa upp när patienten uttrycker önskemål om att få annan provtagare?”

En viktig aspekt i mötet med en patient som känner obehag inför en provtagning och därför ständigt vill ha ”sin” provtagare är att uppmuntra patienten att känna trygghet även med en kollega. Där hänger allt på vårt bemötande av patienten samt vår förståelse för problematiken huruvida vi lyckas. Om vi ”lyckas” så har vi fått en patient mindre som frågar efter en särskild provtagare, men ännu viktigare så har vi hjälpt ytterligare en patient på vägen att vara mindre rädd inför sin provtagning!”

Win-win-situation, patienten får som den vill, samt att kollegan som behöver få känna sig behövd stärks. Kollegan som lämnar över får känna att man hjälpte två individer på en gång.”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 2 – 2018: FAVORIT I REPRIS

Efter flera år på provtagningen känner du dig för det mesta trygg i din arbetssituation. Men så har vi den där damen, som varje gång hon kommer vägrar bli stucken av någon annan än en av dina kollegor. Hon som ”alltid lyckas”, som damen uttrycker det. Du vet mycket väl att du också skulle ”lyckas” – du vet att du har erfarenhet och ser att damen har fina kärl. Du vet också att din kollega, som trots fler år i yrket än du har dålig självkänsla, och blir stärkt av att känna sig utvald och därmed extra ”duktig”.

– Spontant: hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden av om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Efter att ha reflekterat: hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”NY PÅ JOBBET”

Läs mer

Låt oss tala om etik – ”Favorit i repris”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 2 – 2018: FAVORIT I REPRIS

Efter flera år på provtagningen känner du dig för det mesta trygg i din arbetssituation. Men så har vi den där damen, som varje gång hon kommer vägrar bli stucken av någon annan än en av dina kollegor. Hon som ”alltid lyckas”, som damen uttrycker det. Du vet mycket väl att du också skulle ”lyckas” – du vet att du har erfarenhet och ser att damen har fina kärl. Du vet också att din kollega, som trots fler år i yrket än du har dålig självkänsla, och blir stärkt av att känna sig utvald och därmed extra ”duktig”.

– Spontant: hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden av om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Efter att ha reflekterat: hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”NY PÅ JOBBET”

Vi har fått in flera intressanta reflektioner efter förra numrets dilemma, som handlade om att som ny på jobbet kunna ifrågasätta de rutiner som finns. Här följer ett urval, både från gruppdiskussioner och enskilda personer:

”Jag tycker det är positivt om nya medarbetare kommer med synpunkter på hur vi gör, jag tycker att vi på mitt jobb är måna om varandras synpunkter även om det ibland inte är möjligt att göra som de vill. Samtidigt kan det vara bra som ny på en arbetsplats att inte direkt vilja göra om allt, utan att låta det gå några arbetsdagar.”

”Mina kollegor har svårt att ta till sig dilemmat eftersom det i vår vardag handlar om att vi på grund av Swedac och vår ackreditering är ålagda att följa de metodbeskrivningar som finns. Den person som skulle göra på något eget sätt och motivera detta med att man alltid gjort på det viset skulle nog snabbt hamna i kylan.”

”Ledarskapet är oerhört viktigt, både det som chefen har och det som kollegan som är erfaren har mot den som är ny. Här behövs professionsstärkande aktiviteter med utgångspunkt i lagar och föreskrifter och yrkesetiska riktlinjer. ”

”Ibland samlas vi runt Centuri om det uppstår någon meningsskiljaktighet, då får den som haft fel ge med sig och ordningen återställs. Jag upplever inte någon hierarki på min arbetsplats, vi har bra sammanhållning och alla kan känna sig trygga med att framföra sin åsikt utan att någon tar illa upp. Jag som arbetat några år tycker att det är bra att rådfråga nya medarbetare om sådant som ska stå i metodbeskrivningar. Det är skönt att få nya fräscha ögon som ser sådant man själv kanske har missat.”

”Ihop med att man är ny och stöter på auktoriteter med omoraliskt organisationsbeteende så är det inte lätt att vara ny på jobbet, de informella trafikreglerna är oerhört starka krafter, speciellt om ledarskapet är svagt. Jag frågade studenterna hur lång tid de tror att det skulle ta för dem att gå ifrån sina ideal och anpassa sig till kollegornas sätt att möta vardagen och de sa ”typ inte så länge”. Sedan enades vi om att söka kraft i varandra att stå upp för det vi anser är det riktiga för patient, kollega och oss själva :)”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 2 – 2018: FAVORIT I REPRIS

Efter flera år på provtagningen känner du dig för det mesta trygg i din arbetssituation. Men så har vi den där damen, som varje gång hon kommer vägrar bli stucken av någon annan än en av dina kollegor. Hon som ”alltid lyckas”, som damen uttrycker det. Du vet mycket väl att du också skulle ”lyckas” – du vet att du har erfarenhet och ser att damen har fina kärl. Du vet också att din kollega, som trots fler år i yrket än du har dålig självkänsla, och blir stärkt av att känna sig utvald och därmed extra ”duktig”.

– Spontant: hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden av om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Efter att ha reflekterat: hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”NY PÅ JOBBET”

Vi har fått in flera intressanta reflektioner efter förra numrets dilemma, som handlade om att som ny på jobbet kunna ifrågasätta de rutiner som finns. Här följer ett urval, både från gruppdiskussioner och enskilda personer:

”Jag tycker det är positivt om nya medarbetare kommer med synpunkter på hur vi gör, jag tycker att vi på mitt jobb är måna om varandras synpunkter även om det ibland inte är möjligt att göra som de vill. Samtidigt kan det vara bra som ny på en arbetsplats att inte direkt vilja göra om allt, utan att låta det gå några arbetsdagar.”

”Mina kollegor har svårt att ta till sig dilemmat eftersom det i vår vardag handlar om att vi på grund av Swedac och vår ackreditering är ålagda att följa de metodbeskrivningar som finns. Den person som skulle göra på något eget sätt och motivera detta med att man alltid gjort på det viset skulle nog snabbt hamna i kylan.”

”Ledarskapet är oerhört viktigt, både det som chefen har och det som kollegan som är erfaren har mot den som är ny. Här behövs professionsstärkande aktiviteter med utgångspunkt i lagar och föreskrifter och yrkesetiska riktlinjer. ”

”Ibland samlas vi runt Centuri om det uppstår någon meningsskiljaktighet, då får den som haft fel ge med sig och ordningen återställs. Jag upplever inte någon hierarki på min arbetsplats, vi har bra sammanhållning och alla kan känna sig trygga med att framföra sin åsikt utan att någon tar illa upp. Jag som arbetat några år tycker att det är bra att rådfråga nya medarbetare om sådant som ska stå i metodbeskrivningar. Det är skönt att få nya fräscha ögon som ser sådant man själv kanske har missat.”

”Ihop med att man är ny och stöter på auktoriteter med omoraliskt organisationsbeteende så är det inte lätt att vara ny på jobbet, de informella trafikreglerna är oerhört starka krafter, speciellt om ledarskapet är svagt. Jag frågade studenterna hur lång tid de tror att det skulle ta för dem att gå ifrån sina ideal och anpassa sig till kollegornas sätt att möta vardagen och de sa ”typ inte så länge”. Sedan enades vi om att söka kraft i varandra att stå upp för det vi anser är det riktiga för patient, kollega och oss själva :)”

Läs mer

LÅT OSS TALA OM ETIK – NY PÅ JOBBET

Utan att vi tänker på det möter vi ständigt situationer i vårt vardagliga arbete som kräver att vi gör ett ställningstagande. Vi väger in våra kunskaper (vetenskap) och våra vetskaper (beprövad erfarenhet) i vissa situationer inom loppet av sekunder. Det sitter i ryggmärgen. Vad vi inte tänker på är att många av de ställningstaganden vi gör också innehåller ett praktiskt och faktiskt handlande utifrån vår moral.
Det är när vi börjar fundera över dessa handlingar och motiven för dem som vi börjar reflektera etiskt. Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman.
Under 2018 kommer varje nummer av Laboratoriet innehålla en situation som du kan stöta på som biomedicinsk 
analytiker. Olika kollegor kommer att reflektera över situationen. Kanske du vill vara en av dem? Du får också gärna bidra med en situation du skulle vilja att fler reflekterar över. Hör av dig till laboratoriet@ibl-inst.se

 

DILEMMA

Nyexad. Första jobbet på labb. Framme vid målet efter tre års studier, sugen på att äntligen få använda dina kunskaper. Det laboratorium du kommer till har bra arbets- och metodbeskrivningar. Du blir tillsagd att säga till om du hittar något i beskrivningarna som är oklart och gör att de blir svåra att följa. Det känns bra, men när du ifrågasätter rutiner som du anser skulle kunna äventyra patientsäkerheten möts du av oförstånd. Av ett ”så har vi alltid gjort”, punkt.

 

ÄR DET ETIK VI TALAR OM?

Denna situation berör (minst) två etiska principer: ”Principen att inte skada” och ”Principen att göra gott”: Om jag säger något kanske jag skadar arbetsmiljön i gruppen, samtidigt skadas kanske en patient om jag håller tyst. Liknande konflikt föreligger om vi tänker oss att vi ska göra gott. Frågan blir då: För vem ska vi göra gott, arbetskamraterna eller patienterna? Det kan faktiskt också vara så att vad som blir gott är olika om vi tänker kortsiktigt eller långsiktigt. Är det till exempel bra för arbetskamraterna och arbetsmiljön på längre sikt om vi inte utför vårt arbete på ett patientsäkert sätt? I vågskålen mellan de olika alternativen kan vi också lägga vår yrkesetiska kod. En yrkesetisk kod som både innehåller punkter om att vi ska arbeta aktivt för en god arbetsmiljö och att vi ska ingripa vid missförhållanden.

Är det enbart den nyanställde som har ansvar för att upprätthålla ett gott arbetsklimat? Hur påverkar ett sådant tankesätt den nyanställdes mående och prestation? Vad har vi med många år på arbetsplatsen för ansvar att skapa ett öppet klimat? Det tål också att reflekteras över hur jag som erfaren vägleder nya medarbetare och andra kolleger. Det är ett ansvar vi har både gentemot dem och våra patienter, även om det kan kännas obekvämt. Exempelvis om en ny medarbetare hellre frågar än läser metodbeskrivningen: Är det då inte bättre att (om möjligt) hänvisa till metodbeskrivningen, så att medarbetaren lär sig att veta var hen kan hitta beskrivningar under jourtid? Skulle det också kunna vara ett sätt att stärka de nya, då de i så fall kan hänvisa till metodbeskrivningarna (och ackreditering) när ”gamlingarna” kommer med sådant som inte stämmer?

Det är positivt om laboratoriet insett att nyanställda är bra ”korrekturläsare” av metod- och arbetsbeskrivningar. Det är viktigt att de är tydliga och inte kan missförstås i en akut situation. Nyexaminerade kan också vara källa till ny kunskap och forskning, speciellt om man inte har för vana att avsätta tid för inläsning av vetenskapliga artiklar. Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) går det att läsa i andra kapitlet 1§ att ”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet…”.

Skulle detta kunna tolkas som att vi alltid ska ta in de vetenskapliga rön som den nyexaminerade kommer med? Vad avses med beprövad erfarenhet? Att vi ska ta tillvara på den tysta kunskap som år av arbete som biomedicinsk analytiker ger? Samtidigt finns inom labb, liksom i många andra branscher, rutiner/handhavanden som är allmänt vedertagna, till och med internationellt, men som inte bekräftas av någon faktiskt forskning.

Att inte skada och att göra gott är väl att skapa ett arbetsklimat där allas kunskaper, vetskaper och erfarenheter tas till vara? Där ingenting är heligt, utom att tillsammans hitta vägar för att nå den bästa patientsäkerheten.

 

Hur tänker du?

Fortsätt gärna att reflektera vidare tillsammans med dina arbetskamrater, exempelvis på ett APT. Hör av er med era reflektioner till laboratoriet@ibl-inst.se

Utan att vi tänker på det möter vi ständigt situationer i vårt vardagliga arbete som kräver att vi gör ett ställningstagande. Vi väger in våra kunskaper (vetenskap) och våra vetskaper (beprövad erfarenhet) i vissa situationer inom loppet av sekunder. Det sitter i ryggmärgen. Vad vi inte tänker på är att många av de ställningstaganden vi gör också innehåller ett praktiskt och faktiskt handlande utifrån vår moral.
Det är när vi börjar fundera över dessa handlingar och motiven för dem som vi börjar reflektera etiskt. Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman.
Under 2018 kommer varje nummer av Laboratoriet innehålla en situation som du kan stöta på som biomedicinsk 
analytiker. Olika kollegor kommer att reflektera över situationen. Kanske du vill vara en av dem? Du får också gärna bidra med en situation du skulle vilja att fler reflekterar över. Hör av dig till laboratoriet@ibl-inst.se

 

DILEMMA

Nyexad. Första jobbet på labb. Framme vid målet efter tre års studier, sugen på att äntligen få använda dina kunskaper. Det laboratorium du kommer till har bra arbets- och metodbeskrivningar. Du blir tillsagd att säga till om du hittar något i beskrivningarna som är oklart och gör att de blir svåra att följa. Det känns bra, men när du ifrågasätter rutiner som du anser skulle kunna äventyra patientsäkerheten möts du av oförstånd. Av ett ”så har vi alltid gjort”, punkt.

 

ÄR DET ETIK VI TALAR OM?

Denna situation berör (minst) två etiska principer: ”Principen att inte skada” och ”Principen att göra gott”: Om jag säger något kanske jag skadar arbetsmiljön i gruppen, samtidigt skadas kanske en patient om jag håller tyst. Liknande konflikt föreligger om vi tänker oss att vi ska göra gott. Frågan blir då: För vem ska vi göra gott, arbetskamraterna eller patienterna? Det kan faktiskt också vara så att vad som blir gott är olika om vi tänker kortsiktigt eller långsiktigt. Är det till exempel bra för arbetskamraterna och arbetsmiljön på längre sikt om vi inte utför vårt arbete på ett patientsäkert sätt? I vågskålen mellan de olika alternativen kan vi också lägga vår yrkesetiska kod. En yrkesetisk kod som både innehåller punkter om att vi ska arbeta aktivt för en god arbetsmiljö och att vi ska ingripa vid missförhållanden.

Är det enbart den nyanställde som har ansvar för att upprätthålla ett gott arbetsklimat? Hur påverkar ett sådant tankesätt den nyanställdes mående och prestation? Vad har vi med många år på arbetsplatsen för ansvar att skapa ett öppet klimat? Det tål också att reflekteras över hur jag som erfaren vägleder nya medarbetare och andra kolleger. Det är ett ansvar vi har både gentemot dem och våra patienter, även om det kan kännas obekvämt. Exempelvis om en ny medarbetare hellre frågar än läser metodbeskrivningen: Är det då inte bättre att (om möjligt) hänvisa till metodbeskrivningen, så att medarbetaren lär sig att veta var hen kan hitta beskrivningar under jourtid? Skulle det också kunna vara ett sätt att stärka de nya, då de i så fall kan hänvisa till metodbeskrivningarna (och ackreditering) när ”gamlingarna” kommer med sådant som inte stämmer?

Det är positivt om laboratoriet insett att nyanställda är bra ”korrekturläsare” av metod- och arbetsbeskrivningar. Det är viktigt att de är tydliga och inte kan missförstås i en akut situation. Nyexaminerade kan också vara källa till ny kunskap och forskning, speciellt om man inte har för vana att avsätta tid för inläsning av vetenskapliga artiklar. Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) går det att läsa i andra kapitlet 1§ att ”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet…”.

Skulle detta kunna tolkas som att vi alltid ska ta in de vetenskapliga rön som den nyexaminerade kommer med? Vad avses med beprövad erfarenhet? Att vi ska ta tillvara på den tysta kunskap som år av arbete som biomedicinsk analytiker ger? Samtidigt finns inom labb, liksom i många andra branscher, rutiner/handhavanden som är allmänt vedertagna, till och med internationellt, men som inte bekräftas av någon faktiskt forskning.

Att inte skada och att göra gott är väl att skapa ett arbetsklimat där allas kunskaper, vetskaper och erfarenheter tas till vara? Där ingenting är heligt, utom att tillsammans hitta vägar för att nå den bästa patientsäkerheten.

 

Hur tänker du?

Fortsätt gärna att reflektera vidare tillsammans med dina arbetskamrater, exempelvis på ett APT. Hör av er med era reflektioner till laboratoriet@ibl-inst.se

Läs mer