Mångfald i arbetslivet berikar

IBL:s ordförande, Agneta Colliander, skriver om framtida kompetensbehov samt biomedicinska analytikers roll inom vården och laboratoriemedicin.

Söndag förmiddag. Strålande väder med klarblå himmel, fantastiska höstfärger och sol med frostbitet gräs. Den här årstiden beskriver många som en av de vackraste. För mig är hösten en mörkare tid och jag längtar bara efter vårens skira ljus och det första spirande gröna. På samma sätt som vi människor är olika och upplever våra årstider på olika sätt är även våra uppfattningar om vad som är viktigt i livet och arbetslivet olika. Mångfald berikar.

”Den legitimerade biomedicinska analytikerns kompetens behövs både nära vården och inom forskningen.”

Det leder mina tankar till våra diskussioner om vilken kompetens vården och laboratoriemedicin behöver i framtiden. Vården kommer att få en mer personcentrerad inriktning som kräver att man arbetar med en helhetssyn runt personen och inte bara ser den vårdbehövande som en patient. Hur kommer det att påverka laboratoriemedicin? Ska laboratoriemedicinsk kompetens närma sig vården och vara en tydlig partner eller kommer utvecklingen att gå mot en mer isolerad laboratorieverksamhet vars enda syfte är att leverera provsvar? Min vision är att biomedicinska analytiker tillsammans med övriga medarbetare inom laboratoriemedicin ska vara delaktiga som kunskapsbärare, informatörer, men även utvecklare av nya analyser och metoder i nära samarbete med den övriga vården.

Biomedicinska analytiker med ansvar för att informera, utbilda och vara sakkunniga har en viktig roll. På Diagnostikforum presenterades tre olika sätt att arbeta närmare vårdgivarna; en svensk (Skåne), en dansk och en norsk modell. Alla modeller beskriver den viktiga insatsen som den biomedicinska analytikern gör som kunskapsbärare och i akt av sin kompetens. Presentationer finns på www.diagnostikforum.se för dig som vill läsa mer.

Tekniken inom laboratoriemedicin fortsätter att utvecklas i allt snabbare takt. Det kommer att finnas stora, komplexa banautomationer och robotar vilket även ger nya arbetsuppgifter för biomedicinska analytiker med ökat fokus på bedömning och tolkning. Den legitimerade biomedicinska analytikerns kompetens behövs både nära vården och inom forskningen med inriktning på utveckling av nya analyser och metoder. En del kommer att tycka att arbetet i direkt samspel med vården är mest intressant medan andra kommer att rikta in sig på utveckling av metoder. Med andra ord, mångfald berikar.

Av: Agneta Colliander, IBL:s ordförande

Läs mer

Att tillhöra en profession

I samband med att IBL är klar med kompetensbeskrivningen för biomedicinska analytiker, som nu ska ut på remiss, får jag anledning att fundera över vårt yrkes framväxt och utveckling till en profession.

IBL:s ordförande Agneta Colliander.
IBL:s ordförande Agneta Colliander.

Bodil Person1 har i sin avhandling ”När kvinnorna kom in i männens värld” beskrivit yrkets utveckling och professionalisering som en yrkesgrupps kamp om och för sitt yrke. Denna kamp har pågått i stort sett under hela förra århundradet och pågår faktiskt än i våra dagar.

Professionaliseringsprocessen anses följa en viss ordning.

Man bildar en yrkesorganisation och fastställer kriterier för medlemskap.
Laboratorieassistentföreningen, numera IBL.

Man ändrar yrkestiteln för att förhindra identifieringen med tidigare yrkesstatus.
Laboratorieassistenten blev biomedicinsk analytiker.

Man utarbetar en formell etisk kod.2

Yrkets erkänns officiellt. Det krävs en fastställd examen för att få utföra yrket.
Vi får en skyddad yrkestitel och slutligen en legitimation med motiveringen: ”De biomedicinska analytikerna har ett kvalificerat arbete av stor betydelse för patientsäkerheten i vården. De arbetar självständigt utan kontroll av någon annan yrkeskategori.”3

Alla biomedicinska analytiker känner en stolthet över det kvalificerade arbete som vi utför. Genom medlemskapet i IBL blir vi en tydlig och stark profession, som inte är utbytbar. I dag är det viktigt att vara tydlig med vilka arbetsuppgifter som ska, ur patientsäkerhetssynpunkt, utföras av biomedicinska analytiker

och vilka arbetsuppgifter som kan utföras av andra yrkeskategorier. Det råder en bristsituation i många landsting, vilket gör att vissa arbetsgivare känner sig ”tvingade” att anställa andra kategorier. Genom en tydlig arbetsfördelning kan den biomedicinska analytikern fortfarande vara den

som utför de arbetsuppgifter som kräver denna specifika kompetens. Vi kan aldrig acceptera begreppet ”eller motsvarande”. Är man biomedicinsk analytiker så är man det. Är man läkare så är man det. Är man sjuksköterska så är man det. IBL organiserar alla biomedicinska analytiker oavsett arbetsplats, inriktning och facklig tillhörighet.

Tillsammans kan vi som medlemmar driva och utveckla både vår profession och vår organisation!

 

1 http://www.bokus.com/bok/9789170430251/nar-kvinnorna-kom-in-i-mannens-varld-fou-44/

2 Yrkesetisk kod

3 Ds 2004:28, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Departementserien/ds-2004-28-_GSB428/?html=true

Av: Agneta Colliander, IBL:s ordförande

Läs mer