– Tack så mycket, en otroligt glad överraskning.
I nomineringen kan vi ana en vilja att utöver själva handledningen på plats även lösa praktiska detaljer på bästa sätt för studenten. Kommer sådant naturligt för dig?
– Jag tror det. Jag vill så gärna att studenterna ska få en så bra upplevelse som möjligt av sin VFU och inte minst en bra bild av SVA som arbetsplats. I år har det varit lite speciellt då vi, som framför allt har haft studenter från Uppsala universitet tidigare, nu även har haft nöjet att ta emot studenter från Örebro, Stockholm och Göteborg. Det har inneburit lite extra pyssel då de olika lärosätena har lite olika upplägg vilket har varit spännande att få insyn i. Jag är ju också huvudhandledare och studentansvarig här på SVA så jag försöker göra vad jag kan för att underlätta för mina kollegor på övriga avdelningar. Jag gör ju självklart inte allt själv utan har fantastisk hjälp av mina arbetskamrater som alla gör en superinsats för att ge våra studenter en så bra VFU som möjligt.
Vad är nyckeln till bra handledning?
– Man måste vara intresserad av att dela med sig och visa vad man gör. Sedan vill i alla fall jag att studenterna ska få göra så mycket som möjligt själva och inte stå och titta på mer än nödvändigt. Man får förstås ha lite fingertoppskänsla för hur de olika studenterna vill ta sig an uppgifterna, men de flesta växer med det ansvar man ger dem. Sedan kanske det behövs lite is i magen för att låta studenterna pröva sig fram och lära sig av eventuella misstag. Det måste få bli fel ibland. På ett övergripande plan är det viktigt att det finns stöd från ledningen på arbetsplatsen. Studenthandledning tar tid och den tiden måste finnas avsatt för dem som ska jobba med det. Det får inte vara något man förväntas göra utanpå alla vanliga arbetsuppgifter, utan en väldigt viktig uppgift som ska lyftas. Det är ju blivande kollegor det handlar om, och en fantastisk rekryteringsbas när det blir tuffare att rekrytera.
Är handledning annorlunda på SVA jämfört med ”vanliga” ställen?
– Det som kanske skiljer sig är att vi gärna vill presentera en stor del av vår verksamhet, vi har ”veterinärmedicin” som övergripande begrepp. Det betyder att studenterna kan få insyn i såväl bakteriologi som molekylärdiagnostik, klassisk virologi, parasitologi och patologi under sin placering. Annars tror jag inte att själva handledningen skiljer sig så mycket. Metoderna i sig är ju i mångt och mycket desamma som på humansidan.
När kom du in på handledarbanan?
– Jag tog över som studentansvarig 2010 när min föregångare gick i pension. Att jag valde att söka det uppdraget hänger ihop med min nyfikenhet att pröva nya utmaningar och jag såg det också som en möjlighet att dra nytta av min examen från personal-
vetarprogrammet. I min magisterexamen har jag pedagogik med inriktning mot vuxnas lärande som huvudämne, så det passade väldigt bra. Under resans gång har jag också gått IBL:s kurs ”Handledning av biomedicinska analytikerstudenter under verksamhetsförlagd utbildning”, samt en trepoängskurs på Uppsala universitet: ”Grundläggande handledningsmetodik med inriktning mot verksamhetsförlagd utbildning inom vårdsektorn”. I mitt uppdrag i dag ingår förutom att handleda på mitt eget labb att jag har alla kontakter med kursansvariga, jag pusslar ihop studenternas placeringar och jobbar med att leta fram förslag på exjobb till studenterna.
Vad har du för råd på vägen till den som funderar på att ge sig in på handledarbanan?
– Det enklaste svaret är väl att bara göra det. Det är väldigt givande och roligt att träffa studenter även om det förstås kan vara utmanande ibland när allt inte flyter på friktionsfritt. Det är också väldigt lärorikt. Jag uppmanar alltid våra studenter att våga fråga och även ifrågasätta om det är något de reagerar på. Ibland finns det en självklar anledning till hur vissa moment utförs men andra gånger är det bra att vi får fundera igenom rutiner. Ibland blir man hemmablind.
