15 december 2020 Klinisk fysiologi, Nytt från Laboratoriet, studentnytt

Årets studentuppsats 2020: Differentiering av vild-typ transtyretinamyloidos och hypertensiv hjärtsjukdom

Varje år utser IBL:s vetenskapliga råd årets bästa examensarbete. Alla lärosäten som utbildar biomedicinska analytiker kan nominera ett bidrag, och i konkurrens med flera andra bra bidrag utsågs bidraget från Umeå universitet, ” Differentiering av vild-typ transtyretinamyloidos och hypertensiv hjärtsjukdom”, till Årets studentuppsats 2020. Laboratoriet har ställt några frågor till uppsatsförfattaren Frida Granström.

Grattis Frida Granström, du skrev Årets studentuppsats 2020

– Tack så mycket! Jag blev väldigt överraskad och superglad!

Hur gick arbetet med uppsatsen till?

– Jag sökte mig till en början till vår professor i klinisk fysiologi som vi haft mycket under utbildningen, eftersom jag visste att han höll på med intressanta forskningsprojekt. Han presenterade en av sina idéer från början av vårterminen och jag fick utgå ifrån befintligt material och behövde alltså inte på egen hand leta upp försökspersoner. Jag använde mig av mått från tidigare ultraljudsundersökningar och utvärderade EKG:n från samtliga personer som var med i studien. Vi fick ett tydligt resultat också, vilket var jättekul.

Det svåraste var nog att veta hur jag på ett tydligt sätt skulle presentera mina resultat med hjälp av statistik samt att veta var man skulle dra gränser inom arbetet. Till exempel för exklusion och för hur brett arbetet fick lov att bli. Något som däremot överraskade mig var hur roligt det faktiskt var med den sortens arbete, jag var nervös över hur det skulle gå i början av arbetet men nu ser jag tillbaka på det som något positivt och något som absolut gett mersmak!

Har du några planer på att fortsätta forska?

– I nuläget har jag inga planer på det, men i framtiden vill jag absolut testa på det. Det tackar jag faktiskt examensarbetet och min handledare för.

Vad har du gjort efter din examen i juni?

– Sedan dess har jag jobbat på arytmienheten på Norrlands universitetssjukhus. Jag hade VFU där under utbildningen och trivdes så bra, dels på grund av mina – numera – kollegor men även för att jag tycker att området är så intressant! Det kändes extra kul att lyckas få ett jobb efter examen med tanke på pandemin.

Slutligen, varför blev det biomedicinsk analytikeryrket för dig?

– Min kusin gick programmet med inriktning laboratoriemedicin och hon berättade om det för mig. Jag har alltid tyckt att medicin har varit intressant och hade tänkt att jag i alla fall skulle hamna där på ett eller annat sätt, så jag började läsa om vad det innebar att vara biomedicinsk analytiker och tyckte att det verkade vara någonting för mig. Sedan sökte jag klinisk fysiologi-inriktningen, på en sen anmälan faktiskt, och kom in!

Abstrakt

Differentiering av vild-typ transtyretinamyloidos och hypertensiv hjärtsjukdom

Amyloidos är en systemsjukdom där felveckade proteinfibrer lagras in i olika organ i kroppen. Vild-typ transtyretinamyloidos (ATTRwt) är den vanligaste amyloidossjukdomen som drabbar hjärtat.

Hjärtamyloidos är en sjukdom som ofta feldiagnostiseras då den på många sätt liknar andra former av hjärtsvikt. Ekokardiografi och EKG är undersökningsmetoder som används tidigt vid misstänkt hjärtsvikt och ger en bra bild av hjärtfunktionen. Syftet med denna studie var att undersöka om ekokardiografi och EKG kan användas för att särskilja ATTRwt och hypertensiv hjärtsjukdom (HTS). Studien inkluderade 27 försökspersoner med HTS och 24 med ATTRwt. I försök att urskilja ATTRwtamyloidos från HTS med hjärtsvikt användes ett flertal variabler från metoder som är lättillgängliga i primärvård och inom klinisk fysiologi.

Samtliga genomgick scintigrafi med radioisotopen 3,3-difosfono-1,2-propandikarboxylsyratetranatriumsalt. Mätningar av hjärtrum och flöde utfördes med 2D-ekokardiografi och doppler. Retledningshinder och arytmier samt QRS-komplex utvärderades och mättes med EKG. QRS-amplitud/ relativ väggtjocklek var det mått som bäst skiljde sjukdomarna åt.

Studien visade att ekokardiografi och EKG kan användas i en enkel algoritm för att kunna särskilja sjukdomarna ATTRwt och HTS. Relativ väggtjocklek kombinerat med QRS-amplitud var den mätmetod som hade bäst förmåga att korrekt indela patienter i rätt sjukdomsgrupp.