14 december 2021 Nytt från Laboratoriet, studentnytt

Årets studentuppsats: Programmerad celldöd-ligand 1 (PD-1) uttryck i icke små-cellig lungcancer – jämförelse mellan parade biopsier & cellblock

Varje år utser IBL:s vetenskapliga råd årets bästa examensarbete. Alla lärosäten som utbildar biomedicinska analytiker kan nominera ett bidrag, och i konkurrens med flera andra bra bidrag utsågs bidraget från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ”Programmerad celldöd-ligand 1 (PD-1) uttryck i icke små-cellig lungcancer – Jämförelse mellan parade biopsier & cellblock”, till Årets studentuppsats 2021. Laboratoriet har pratat med uppsatsförfattaren Felicia Johansson.

uppsatsnominering

Grattis Felicia Johansson som skrev Årets studentuppsats 2021

Årets uppsatsvinnare Felicia Johansson. Foto: privat.

– Tusen tack! Jag blev jätteöverraskad, detta trodde jag inte.

Vetenskapliga rådets motivering lyder: ”Att med patientens bästa i centrum och med god kunskap inom biomedicinsk laboratorievetenskap försöka bidra till mer skonsamt, kostnadseffektivt och snabbare provtagningsförfarande för lungcancerpatienter. Dessa patienter kan förhoppningsvis erbjudas tidigare behandling med chans till bättre överlevnad i framtiden.”. Felicia Johansson berättar att idén till uppsatsen kom från hennes handledare Mohammed S. I. Mansour som är doktorand vid Lunds universitet och jobbar på Klinisk Patologi och cytologi i Halmstad.

– Mohammed och Tomas Seidal, som är överläkare och docent, hade studien på gång och jag tyckte den lät intressant. Mohammed erbjöd sig att vara min handledare och Tomas min bihandledare och det är jag väldigt tacksam för. I arbetet utfördes immunhistologisk granskning där vi färgade in preparat från patienter med diagnosticerad ickesmåcellig lungcancer. Histologiska biopsier med parade cytologiska material i form av cellblockspreparationer från bronkialborstprover, endobronkiella ultraljud och pleuravätskor färgades in med en kommersiell PD-L1-antikropp. Vi ville granska om de parade proverna överensstämde utifrån PD-L1-positiva maligna celler (läs mer om metod och resultat i abstraktet nedan). En sak som överraskade mig var att patologi var så roligt och intressant. Speciellt immunhistokemi, hur man kan färga med olika cancermarkörer för att särskilja malignt från benignt, speciellt vid differentialdiagnoser.

Publicerad studie

Fler än IBL:s uppsatsjury har uppmärksammat uppsatsen och studien den ingår i. Till exempel har studien nyligen publicerats i en expertgranskad expertgranskad (peer reviewed) tidskrift. Motiveringen tar upp förhoppningar om bättre skonsamhet, kostnadseffektivitet och tidigare behandling. Och Felicia Johansson kan berätta att hennes arbete arbete fått genomslag i klinisk verksamhet.

– Ja, det har den. Hos oss på patologen i Halmstad har vi nu kunnat färga fler cytologiska preparat med PD-L1-antikroppen. Då vår studie visat att cytologiskt material har ett motsvarande resultat med histologiskt material utifrån PD-L1-positivitet i maligna celler. Det har lett till att patienterna kunnat behandlas i tidigt skede och gett mindre trauma för dem.

Framtidsplaner

Efter examen i juni har hon först hunnit met att sommarjobba på Klinisk Kemi i Varberg, och sedan september har hon en anställning på Klinisk patologi och cytologi i Halmstad.

– Jag trivs väldigt bra här. Min plan är att jobba här på patologen och sedan kanske plugga en master. Kanske inom patologi, annars är jag väldigt intresserad av forensikeryrket och läkemedelsbranschen, berättar Felicia Johansson som fick upp ögonen för biomedicinsk analytikeryrket under sista året på gymnasiet.

– Naturämnena har alltid intresserat mig mest och jag tyckte om att laborera. Jag sökte bland olika yrken och då kom biomedicinsk analytiker upp, jag inte hade någon aning om vad det var. När jag läste om yrket tyckte jag det lät intressant och valde att söka in till utbildningen, något jag inte ångrar.

Abstrakt

Programmerad celldöd-ligand 1 (PD-1) uttryck i icke små-cellig lungcancer – Jämförelse mellan parade biopsier & cellblock

Lungcancer är en av de vanligaste cancertyperna och den cancerform som ger upphov till flest dödsfall, eftersom tumören ofta är aggressiv och sprider sig snabbt.

Programmerad celldöd-ligand 1 (PD-L1) uttrycks på tumörceller medan dess receptor programmerad celldöd-1 (PD-1) uttrycks på aktiverade T-celler. PD-1/PD-L1 har fått en betydande roll inom cancerterapin och idag finns immune check-point-hämmare som behandling mot lungcancer, som förhindrar PD-1/PD-L1 bindning. För närvarande är immunhistokemisk detektion av PD-L1 enbart standardiserad på histologiska material.

Studien syftade till att jämföra uttrycket av PD-L1-positivitet i parade histologiska och cytologiska prover från icke-småcellig lungcancer-patienter, samt huruvida cytologiskt erhållet material i cellblock kan ersätta biopsier för detektion av PD-L1.

Totalt 45 fall med parade histologiska biopsier och cytologiska prover (17 bronkialborstar, 9 endobronkiella ultraljud (EBUS) och 19 pleuravätskor) färgades med en PD-L1-antikropp, klon 28–8 från Dako. Endast fall innehållande mer än 100 maligna celler bedömdes och endast membranös färgning i dessa celler ansågs vara positivt. Antalet positiva tumörceller bedömdes vid cutoffnivåerna: ≥1%, >5%, >10% och ≥50%.

Positivitet observerades i 26 av 45 (57,8%) fall i de histologiska proverna och 19 av 45 (42,2%) i de cytologiska, vid cutoff ≥1%. Cohen’s Kappa (k) visar måttlig överensstämmelse mellan alla parade fall vid alla gränsvärden, vid ≥1% k =0,44 och vid ≥50% k =0,49. För overall percentage argreement (OPA) observerades en överensstämmelse på 71% vid ≥1% respektive 82% vid ≥50%. Vid jämförelse mellan olika typer av cytologiska prover har bronkialborstproverna visat sig ha den bästa överensstämmelsen, i följd av EBUS.

Studien har visat att cytologiska och histologiska prover motsvarar varandra men varierar beroende på typ av cytologiskt prov. Många olika preanalytiska och biologiska faktorer måste dock tas med i beräkningen för vidare forskning, såsom prepareringsmetod av cytologiskt material, typ av biopsi, cellularitet, provtagningslokalisation och tumörheterogenitet.