Idag är det 15 april – internationella biomedicinska analytikerdagen, instiftad av världsorganisationen IFBLS för 24 år sedan för att biomedicinska analytiker ska uppmärksammas och tillkännages den roll de har i samhället. Mycket har hänt på 24 år, vi har skyddad yrkestitel, rätt att söka legitimation och möjlighet till högre utbildning från kandidat till doktorsexamen i laboratorievetenskap. Vi har till och med flera professorer med bakgrund i professionen.
Men har yrket verkligen fått det tillkännagivande vi förtjänar?
I år infaller vår dag under en tid när vi faktiskt får större uppmärksamhet än vanligt tack vare den insats biomedicinska analytiker gör runtom i världen för att validera nya metoder, utföra undersökningar eller analysera prover med misstänkt eller bekräftad coronasmitta. Att 70% av de diagnoser som ställs grundas på analyser som utförs av biomedicinska analytiker är med dagens mått mätt för lite. Just nu ställs 100% av covid-19-diagnoserna tack vare analyser där biomedicinska analytiker flexibelt ändrat sin arbetstid för att kunna ge snabba och tillförlitliga svar. Tack vare den breda utbildningen har man även kunnat omplaceras inom laboratorierna för att hela verksamheten ska fungera. Likt den inventering och omplacering som gjorts för andra professioner i vården.
Det går inte att överdriva vikten av att kunna bemanna laboratorierna med kompetent och legitimerad personal för att kunna leverera snabba och tillförlitliga svar. Men biomedicinsk analytiker är ett bristyrke idag, 19 av 21 regioner rapporterar att det råder brist enligt Socialstyrelsens nationella planeringsstöd från februari 2020, och vi står inför stora pensionsavgångar. Den största åldersgruppen – över 1 400, eller 17% – av cirka 8 000 biomedicinska analytiker som är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård befinner sig i åldersspannet 60-64 år enligt samma rapport. Ytterligare 7% är 65 år eller äldre. Samtidigt är söktrycket lågt till utbildningarna och alldeles för många avbryter sina studier.
Vi kommer att klara denna pandemi, biomedicinska analytiker i Sverige brinner för sitt arbete och alla, oavsett inriktning, vill bidra för att inte patienter ska drabbas av bristen. Men allt har sitt pris och läget idag är en lärdom för bristen vi står inför.
Enligt alla epidemiologer är pandemier en förväntad händelse och ändå har vi aldrig tagit höjd för vad bristen innebär i krissituationer som denna. Vill vi stå med den bristen som faktiskt kommer att råda om 10 år när många går i pension och få fyller platserna?
Det finns många ljusglimtar även i denna situation. Många kompetenta biomedicinska analytiker, som en gång var missnöjda med arbetssituationen och lämnade den offentliga sektorn har idag sökt sig tillbaka för att stötta professionen och bidra med sin kompetens i krissituationen. Dessutom rapporterade DN den 2 april att intresset för utbildningar till flera vårdyrken verkar ha ökat under coronapandemin. Utbildningarna till läkare, sjuksköterska och biomedicinsk analytiker hade samtliga runt 20-25% fler ansökningar jämfört med samma period förra året.
Det är svårt att glädjas över den ökade uppmärksamheten och de högre ansökningssiffrorna med tanke på situationen, men all draghjälp behövs, även ovälkommen sådan. Vi varken kan eller vill förlita oss på katastrofer för att fler ska få upp ögonen för livsviktiga yrken men vi kan heller inte räkna med att pandemier inte inträffar igen.
Det behövs andra sätt för att få fler att söka sig till yrket och fullfölja sin utbildning och därmed säkra framtidens behov av biomedicinska analytiker oavsett vilka utmaningar som väntar oss.
1. Inför en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker
Det är idag eldsjälar inom professionen som med sin erfarenhetsbaserade kompetens är navet i teamet när nya metoder ska valideras och implementeras snabbt – utan att tulla på kvaliteten. Det är biomedicinska analytiker som på många ställen knappt fått ett erkännande för den särskilt yrkesmässiga skickligheten och professionaliteten de besitter för att arbetsgivaren inte har några tydliga regleringar att gå efter. Några har på egen hand tagit en masterexamen och kämpat till sig avancerade arbetsuppgifter för att kunna utvecklas och stimuleras. De hade utan tvekan sökt sig till en reglerad specialistutbildning och varit likvärdiga andra professioner som har den möjligheten. Tydliga karriärvägar i form av specialisttjänster som kräver en reglerad specialistutbildning är ett sätt att både göra yrket mer attraktivt och att stärka patientsäkerheten.
2. Nämn oss vid namn
En uppmaning till både media, politiker och myndigheter. Vi finns även i tider när inte pandemier härjar och vi finns på laboratorier som utför avancerade analyser inom laboratoriemedicin och klinisk fysiologi.
Vi är ett legitimerat yrke som spelar en viktig roll, precis som sjuksköterskor, barnmorskor och läkare. Ändå känner få till oss för att man knappt kan skriva ut vår yrkestitel. Inte ens när myndigheten för samhällsskydd och beredskap skulle lista upp samhällsviktig verksamhet besvärade man sig med att nämna diagnostik eller biomedicinska analytiker som en sådan grupp.
När ni talar om vårdyrken, nämn oss i samma mening. Vi behöver en plats i både ert och allmänhetens medvetande. Inte bara mitt i debatten om ökad testning för att klara pandemin utan även efter pandemin.
3. Ha respekt för vår legitimation.
I brist på oss, sök inte biomedicinska analytiker ”eller motsvarande”. Det finns inget motsvarande för vi är den profession som legitimerar oss efter treårig högskoleutbildning inom biomedicinsk laboratorievetenskap och endast den utbildningen innefattar metodik, kvalitet, teknik och patientsäkerhet. Specificera vad ”motsvarande” är och visa oss en tydlig arbetsbeskrivning för vilka arbetsuppgifter ”motsvarande” kan eller inte kan utföra. Inte minst för att visa uppskattning för den utbildning och kompetens vi har och är oerhört stolta över.
Två rapporter från Universitetskanslersämbetet från slutet av 2019 gör tillsammans problemet tydligt 1,2
I den första tas behovet av biomedicinska analytiker på långt sikt upp, bland annat genom en beräkning av hur många som behöver examineras årligen fram till 2035. Den andra rapporten tar upp just hur många som tar examen från ett antal olika utbildningar som leder till yrkesexamen, däribland biomedicinsk analytikerutbildningen. Och det står klart att tillgången inte möter efterfrågan med nuvarande takt.
Vi vill se arbetsgivare strida och ta initiativ till att hitta lösningar.
IBL har genom sina undersökningar bland yrkesverksamma och studenter identifierat problemen och har gett förslag på lösningar. Det krävs handlingar och förändringar för att säkra framtidens behov av vår kompetens. Men i detta arbete måste politiker, arbetsgivare, myndigheter och lärosäten samarbeta för att få en värdeskapande förändring för professionen och samhället.
IBL är stolta över att få representera ett av Sveriges viktigaste jobb. Vi kommer att driva denna fråga så länge det behövs. Vi kommer kämpa för att biomedicinska analytiker ska bli ett attraktivt yrke som många ungdomar konkurrera om plats till.
Det ni kan göra idag är att ge denna profession den uppmärksamhet den förtjänar för vi är en profession som gör skillnad. Utan oss finns ingen säker diagnostik och utan säker diagnostik får patienter inte rätt behandling.
Grattis alla fantastiska biomedicinska analytiker idag. Ni förtjänar uppmärksamhet varje dag!
2Universitet och högskolor – Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2017/18.