Text: Åsa Gyberg Karlsson

Under de senaste två åren är vi många som bidragit extra mycket, med både tid och engagemang. Vi har varit en stor del av denna pandemi. Tillsammans, men också som enskilda individer. I pandemins namn har vi många övertidstimmar och många gånger en familj som fått äta middag utan oss, det är klart man ställer upp.
Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till
att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Samma arbetsgivare som under pandemin bett oss sträcka oss lite längre. Och det har vi gjort, det har varit en självklarhet. Vi är många som är trötta nu, men vi ställer fortfarande upp. För patienterna, för arbetskamraterna, för arbetsgivaren. ”Vi har ju fortfarande en pandemi” är ett mantra vi upprepar för oss själva när vi lyfter benen över sängkanten.

Tid för reflektion

Det finns i skrivande stund signaler på att pandemin, och därmed provtagningen, kommer att trappas ner. Kommer det då att finnas tid för ledighet? Är det dags att börja tänka på sig själv? På familjen? Kommer det finnas tid för reflektion?

För mig har pandemin varit en resa som snarast kan liknas vid en berg- och dalbana i expressfart. Genom att dra covidkortet har arbetsgivaren fått mig att ställa upp på arbetstider som ligger långt utanför arbetsmiljölagens intentioner. Går det att se ett etiskt dilemma i detta? Absolut.

Etisk konflikt

En etisk konflikt är den mellan mitt självbestämmande – att ha rimliga arbetstider – och att göra gott. Prioriteringsplattsformen pekar på att de med störst behov ska få vård först (prioriteringsprincipen), och det gäller patienter. Men om jag blir en patient om jag inte får tillräcklig återhämtning?
Om det då tar längre tid innan jag kan analysera patientprover igen,
än om jag fick en kortare ledighet. Skulle det då vara etiskt försvarbart att tänka att min ledighet skulle gå före att patientprover för en kort period fick längre svarstid?

Organisationsetik

Här kan vi tala om organisationsetik och betydelsen av ett etiskt ledarskap. Hur hälso- och sjukvården styrs, leds och organiseras påverkar förutsättningarna för att uppfylla de mål och värden som ska främjas i hälso- och sjukvården.

För mig har det under pandemin blivit alltmer tydligt att frågan om hur hälso- och
sjukvården styrs är i grunden en etisk fråga som får konsekvenser för patienter, anhöriga, anställda och oss alla som medborgare. Ska vi verkligen behöva känna etisk stress när vi inte ställer upp?
Ett etiskt ledarskap måste innebära att både patienten (proverna) och vi anställda prioriteras. Oavsett om det är en pandemi eller inte.