15 januari 2020 Nytt från Laboratoriet

Gemensam väg mot framtidens utbildning

Rapport från NML:s utbildningskonferens i Borås

Det fanns mycket att diskutera när NML bjöd in till utbildningskonferens i Borås. Hållbar kursdesign, virtuella lab, spetspatienter och dålig genomströmning på biomedicinsk analytikerutbildningarna var några av punkterna på agendan under tvådagarskonferensen som arrangerades av IBL och Vårdförbundet.

Drygt 100 deltagare från hela Norden – och två från Estland – samlades i Borås i slutet av september för att diskutera utbildningsfrågor. Dels utifrån att samtliga nordiska länder står inför stora pensionsavgångar samtidigt som vi inte lyckas utbilda tillräckligt många, och dels utifrån hur utbildningen utvecklas i takt med att till exempel ny teknik utvecklas och att nya generationer av studenter kommer med nya krav och behov.

Konferensen inleddes med en föreläsning av Peter Carstedt som representerar en patienttyp som blir allt vanligare i vården, spetspatienten – en expert på den egna sjukdomen – som kan bli en vårdresurs genom att själv hålla koll på hur sjukdomen beter sig. Innan konferensen avslutades med en redovisning från de studenter som var på plats för studentforumet avhandlades ett brett utbud av ämnen och diskussioner.

Under NML hölls ett studentforum med deltagande från Sverige, Norge och Danmark.

Digitala trender och större studentansvar

Flera föreläsningar hade digitala förtecken och tog upp trender inom e-hälsa och e-lärande som vinner alltmer mark. Åsa Gyberg-Karlsson tog upp att ny teknik och nya sätt att kommunicera ställer nya krav på yrkesverksamma biomedicinska analytiker och i förlängningen även på utbildningen. Ett exempel på nya digitala utbildningslösningar presenterades av Anssi Mahonen från Savonia-universitetet i Kuopio, Finland. Projektet FutureEdu syftar till att höja kvalitet på och tillgängliggöra vårdutbildningar genom att använda sig av autentiska miljöer som tillgängliggörs genom virtuella tekniker som extended reality (XR).

I takt med att fler utbildningsmoment kan utföras digitalt och på distans, läggs större ansvar över på studenterna själva. Något som togs upp både i föreläsningen om hållbar kursdesign av Petronella Ekström och Anna Hultgren från Örebro Universitet och av Jenny Flygare och Camilla Linder från Karolinska Institutet som presenterade sin studie om peer learning under verksamhetsförlagd utbildning.

Från patient till student

– Det har varit över 100 deltagare här från hela Norden, och vi har haft ett fullspäckat program med många intressanta föreläsningar som berör utbildningen för att utveckla professionen i framtiden. Mitt intryck är att presentationerna inspirerade till nya tankar och idéer att implementera på hemmaplan. Vi började med att patienten pratade om sin erfarenhet av vården, hur den kan ses som en resurs och vi avslutade med hur studenten skulle kunna användas som resurs för att bygga upp framtidens utbildningar. Båda dessa perspektiv berörde deltagarna och vi ser stora vinster med ett större medskapande, att de vi utvecklar vården och utbildningen för faktiskt finns med i utvecklingsprocessen. Det har varit stort engagemang bland alla deltagare genom att reflektera och tänka på hur utbildningar bör utformas för att både möta den nya generationens tekniska behov och samtidigt rusta för att möta framtidens utmaningar.

Så sammanfattar IBL:s ordförande Maysae Quttineh intrycken direkt efter konferensen, och hon ser att det finns saker att jobba vidare med för IBL.

– Vad vi på IBL kan ta med oss är att också bredda vår verksamhet mot en större digitalisering och mer e-lärande. Och samtidigt rusta de yrkesverksamma med kunskap och kompetens för att utveckla vården i en snabbare takt och tillgodose behöver i ett nytt digitalt samhälle. Jag som ordförande vill först och främst tacka de som gjorde dessa dagar möjliga och sedan både presentatörer och deltagare som gjorde konferensen till ett så lyckat event. Vi på IBL är tacksamma över att få arrangera den här typen av konferenser. Det är något vi kommer att fortsätta satsa på i framtiden, för vi ser att det finns ett stort behov bland våra medlemmar av att få nätverka kring gemensamma intresseområden som utbildning, handledning, utveckling och annat som berör verksamheten.

Många gemensamma utmaningar

Rita von der Fehr är ordförande för BFI, som är den norska organisationen för biomedicinska analytiker, och var på plats tillsammans med ett tiotal andra från vårt västra grannland.

– Jag tar med mig väldigt mycket nyttig information härifrån, det har varit väldigt roligt att lyssna på alla tankar om nya verktyg för undervisning. Allt är inte helt nytt, det är ju en hel del saker som vi har tittat på redan i alla nordiska länder. Men man får kanske en liten knuff för att komma vidare. Det har varit väldigt spännande, säger Rita von der Fehr.

Vilka gemensamma utmaningar ser du för de nordiska länderna?

– Avhopp från utbildningarna till exempel, det är en utmaning i Norge också. Det varierar väldigt mycket mellan lärosätena, men sett till hela landet så är det en utmaning. Sedan finns det självklart finansiella utmaningar. Att få resurser till att göra de satsningar man kanske har lust att göra. Det är också en utmaning som alla länder delar.

Högt deltagande från Danmark

Martina Jürs, ordförande för den danska yrkesorganisationen dBIO, kunde konstatera ett högt danskt deltagarantal. Även i posterutställningen var Danmark välrepresenterat, bland annat gick samtliga posterpriser till danska deltagare (läs intervjun med postervinnaren Mia Hjort Albers här).

– Jag tror det speglar ambitionen hos den danska yrkeskåren. Det är stort fokus hos danska biomedicinska analytiker på att bedriva och publicera egen forskning, och så har det varit i några år nu, säger Martina Jürs.

Är det danska utbildningssystemet bra på att fånga upp alla idéer och projekt som pågår?

– Jag tycker de börjar bli bra på det, och det gäller både utbildningarna och den kliniska verksamheten. Här på NML ser vi postrar från både lärosäten och klinik, så jag tror det finns ett bra samspel där alla försöker hitta nya sätt att göra utbildningen bättre.

Hur skulle du summera dina intryck från NML-konferensen?

– Jag tycker alla presentationer var väldigt bra, vi fick några nya perspektiv på e-lärande och e-hälsa. Till exempel hur man jobbar med e-lärande i Finland, därifrån tror jag vi tar med oss inspiration. Det har börjat komma igång lite i Danmark nu, men det var väldigt inspirerande. Jag tror också det var nyttigt att höra föreläsningen av studenten (Sophia Godau) som lite provokativt sa till oss att vi kan bli bättre. Vi måste tänka på hur vi ska hålla studenterna nöjda och involvera dem i utbildningen, säger Martina Jürs som även hon ser många gemensamma frågor för de nordiska länderna.

– Vi har många gemensamma utmaningar. Till exempel att många av dagens yrkesverksamma biomedicinska analytiker kommer att gå i pension de närmaste 15-20 åren, det har alla nordiska länder gemensamt. Jag tror vi kan bli bättre på att jobba tillsammans för att hitta lösningar på problemen som kommer komma. Det kanske är dumt att vi i Danmark jobbar på en lösning som vi tror är bra, medan man jobbar på ett annat sätt i Norge och ett tredje i Sverige. För när vi har samma utmaningar borde vi bli bättre på att lära av varandra. Vi kanske borde sätta oss ner tillsammans och komma fram till vad vi tror är rätt väg, och sedan vända oss till våra regeringar och säga att ”det här är vad biomedicinska analytiker i de nordiska länderna föreslår”. Jag tror vi skulle bli starkare då än vad vi är idag.

Utbildningsfrågorna kommer givetvis finnas på agendan även på IFBLS i Köpenhamn 1-5 september 2020.

– Vi har till exempel ett spår med utbildning och ledarskap. Det kan bli väldigt bra att ta upp några av frågorna som vi diskuterat här. Vad är lösningen, vad säger cheferna och ledarna om det här? Och de kommer också att gå i pension och behöva ersättas så småningom.