18 april 2022 Nytt från Laboratoriet

Hanna Camén och Sofie Johansson är Årets biomedicinska analytiker

Som vanligt när Årets biomedicinska analytiker ska utses, fick vi in flera bra nomineringar som lyfte viktiga insatser från värdiga representanter för yrket. Det vanliga är att någon nominerar en kollega man tycker gjort något extra för arbetsplatsen eller professionen. Så även i år, men just den nominering som ledde fram till årets utmärkelse avvek från det mönstret.

arets

Syns vi inte så finns vi inte, brukar det sägas. Och biomedicinsk analytikeryrket behöver absolut allt rampljus det kan få. Utmärkelsen går den här gången till två biomedicinska analytiker som inför över 9 000 Instagramföljare uppmärksammar yrket via kontot 2biomedicinskaanalytiker sedan hösten 2020, och nomineringen kom från just en av duons många följare (läs nomineringen längre ner). IBL säger stort grattis till Hanna Camén och Sofie Johansson, årets biomedicinska analytiker 2021!

Känner ni igen er i nomineringen?

– Ja, framför allt att man kan diskutera, alltså att det blir som en mötesplats. Det är många som hör av sig till oss med frågor, säger Hanna Camén.

– Och det var väl syftet hela tiden, men vi trodde nog inte det skulle bli så stort. Vi tänkte mer att vi ville visa familj och vänner vad vi gör, och så var det för skojs skull. Vi såg även att många sjuksköterskor hade konton, men att det inte fanns inte så många biomedicinsk analytiker-konton, fyller Sofie Johansson i.

De är båda 25 år, och träffades hösten 2020 när Hanna började jobba på Västerviks sjukhus, där Sofie redan jobbade sedan tidigare samma år. Kort därefter startade de sitt gemensamma Instagramkonto, något de beskriver som en följd av att de var bland de yngsta på arbetsplatsen och därför ofta pratade med varandra.

I början var det som sagt mest tänkt för att visa släkt och vänner, och det tog några månader innan följarantalet sköt i höjden. Följarskaran passerade

3 000 personer sommaren 2021, något som uppmärksammades på kontot, och har idag är följarna fler än 9 300. Hanna berättar att de höll rätt bra koll på siffrorna i början, men att de inte titar lika mycket på det nu, och att det nog tog ungefär ett halvår innan de kände att det nog fanns ganska många som de inte kände sedan tidigare bland följarna,

– Jag kommer ihåg att vi tyckte det var ganska sjukt att vi ens hade fått 100 följare, men sedan blev det jättemånga. Det hade vi inte räknat med, säger Sofie.

”vi tyckte det var ganska sjukt att vi ens hade fått 100 följare”
Sofie Johansson om att ha tusentals följare på Instagram

Ingen press

På frågan om de känner någon stigande press på att leverera innehåll när följarskaran växer, svarar de att de förvisso tänker mer på vad de lägger upp, och att det blivit ännu viktigare hur de uttrycker sig i takt med att frågor och kommentarer blir fler och alltmer detaljerade. De påpekar att jobbet kommer i första hand, och att publiceringstakten anpassas efter det.

– Man känner såklart lite press. Men vi har ju mycket på jobbet, och då hinner vi inte lika mycket. Jag försöker tänka att man följer oss för att man vill se vad vi gör, och inläggen får komm upp när de kommer upp, säger Sofie.

Många frågor

Nomineringen tar upp att de får många frågor som besvaras och diskuteras på kontot och i kommentarerna, och de försöker se till att inget lämnas hängande utan svar.

– Vi svarar i regel på i stort sett allt. Det är väl någon video som har gått lite viralt eller så, då har vi nog inte svarat på allt för att det blev för mycket. Men så länge det är frågor eller roliga hejarop så svarar vi. Vi får ganska många frågor som kanske inte alls rör vårt område, men vi gör alltid vårt bästa för att svara, eller säga att vi faktiskt inte vet och inte har någon att fråga i närheten, säger Hanna.

Sofie fyller i:

– Om det är lätta frågor som går snabbt att svara på, då svarar vi med en gång. Men sen kan det ju vara saker som vi inte vet, och som vi vill fördjupa oss i innan vi svarar. Och ibland kan det bli att vi glömmer bort att svara, eller att vi inte vet svaret. Men vi försöker lyfta det vi inte vet, så att någon annan kan svara, så att vi också lär oss. Men eftersom vi är två som har kontot, så kan det bli så att den ena missar när den andra har öppnat något meddelande eller så, och det finns säkert några vi inte har svarat för att de försvunnit i mängden också.

Sofie Johansson är Västerviksbo från början, utbildade  sig vid Linköpings universitet och jobbade i Norrköping innan hon kom till Västervik och Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin i början av 2020.

– Det är knappt så jag kommer ihåg varför det blev biomedicinsk analytikeryrket för mig, jag började ju utbildningen direkt efter gymnasiet. Om jag ska vara helt ärlig så visste jag faktiskt inte alls vad det innebar, men jag läste i en sådan där katalog över universitet och utbildningar och fastnade för just biten med att få jobba på labb. Jag gillade kemi och biologi, och tyckte det passade perfekt. Men jag hade egentligen ingen aning om vad det egentligen innebar, utan det fick när jag började plugga, faktiskt.

Hanna Camén, som kommer från Borås, utbildade sig vid Göteborgs universitet och hamnade på Klinisk Kemi och transfusionsmedicin trots att hon faktiskt gick klinisk fysiologi-inriktningen.

– Det stämmer. Jag hamnade i Västervik, det var inte riktigt jag som bestämde det, och där var det labb som gällde. Så det var bara in och köra det racet där, och jag tyckte det var jättekul. Framför allt transfusionsmedicin, säger Hanna och berättar hur hon fick upp ögonen för yrket.

– Jag tog inte raka spåret, utan gick naturvetenskapligt basår mellan gymnasiet och universitetet. Där träffar man ganska många kompisar, som har mål och drömmar, och jag hörde någon som pratade om utbildningen. Jag visste bara att jag ville plugga något naturvetenskapligt.

Allt som handlar om provtagning drar jättemycket
Hanna Camén om vilka
ämnen som engagerar mest

Tillbaka till Göteborg

Sedan några månader är Hanna Camén tillbaka i Göteborg, och jobbar numera på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Jag är på ett väldigt bra ställe, på ett stort sjukhus där det händer mycket inom transfusionsmedicin. Vi jobbar tätt med läkare, så nu är jag rätt fast här i blodets värld. Men jag trivdes jättebra i Västervik. Och det är faktiskt lite känslosamt nu, för Sofie och jag har inte pratat så här på jättelänge (vi genomför intervjun via Zoom, reds. anmärkning). Vi blev väldigt bra vänner, så det är tråkigt att man inte jobbar tillsammans längre och har de här vardagliga konversationerna. Det blir mycket som bara är Instagramprat, eller snarare meddelanden till varandra. Så det saknar jag, det här vardagliga tillsammans.

De berättar att Hannas flytt till Göteborg såklart har påverkat deras gemensamma Instragramkonto, både publiceringstakten och innehållet de publicerar. Där

de tidigare hade ständig tillgång till varandra, får samarbetet nu istället skötas på distans.

– Det blir ju över telefonen, vi skriver till varandra. Det var lite bättre och roligare innan, när vi jobbade tillsammans. Då kunde man hjälpas åt mer, med inlägg och så, berättar Sofie.

– Det har ju stannat av lite, just för att det var så mycket lättare att säga ”Vad gör du nu? Ska jag filma när du gör det här?”, och sedan kunde vi bara lägga upp det som en story. Det är inte samma sak nu, för nu kanske man måste be en annan kollega att filma eller så. Och med skämtvideos och sånt, vi hade varandra på ett annat sätt tidigare, säger Hanna.

Över generationsgränserna

Biomedicinsk analytikeryrket står som bekant inför stora pensionsavgångar och en generationsväxling till en yrkeskår där Instagram och resten av det sociala medielandskapet är ett mer naturligt inslag. Och även om röster ofta höjs för att professionen måste bli mer synlig, är det kanske inte helt ovanligt att man sökt sig till yrket för att det är just ett vårdyrke utan patientkontakt, beroende på inriktning.

– Absolut, jag möter ganska många som säger att de valde det här för att de vill jobba inom vården, men verkligen inte vill träffa patienter. Jag tror att många är tacksamma för att det är några som tar steget och visar upp yrket, säger Hanna som också berättar att deras inlägg når över generationsgränserna och att många äldre biomedicinska analytiker är aktiva i deras kommentarsfält.

– Ja, de gillar inlägg och skriver ofta kommentarer, de skriver meddelanden om att de känner igen sig. Vi har pensionärer som kommenterar att ”så var det när jag var ung och när jag jobbade också”. Det är ofta hög igenkänningsfaktor.

Provtagning är populärt

Kanske beror det på deras egen inriktning, och att den lockar till sig en viss publik. I vilket fall svarar de enhälligt att det är provtagning som är det ämne som engagerar och efterfrågas mest av följarna.

– Allt som handlar om provtagning drar jättemycket, framför allt sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Så om man någon gång blir lite sugen på att få lite fler likes så kanske man drar till med ett provtagningsinlägg, så är det ju. Men vi går på känsla, och vårt eget intresse, säger Hanna om vad som styr vad de tar upp för ämnen i sina inlägg.

De blandar humor och allvar i sina inlägg, det finns utrymme får både fredagsdanser och informationsspäckade inlägg om till exempel blodbrist eller vanliga fel vid provtagning. Ofta använder de humor för att få fram sina poänger.

– Jag tror att om man gör det med lite humor så kommer det kommer gå in lättare, när vi till exempel vill lära någon någonting. Många vill ha provtagningsvideos för att lära sig, då är det bättre att göra det lite roligt, och inte så seriöst, tror jag. Jag tror folk tar till sig det lättare då, säger Sofie.

En tveklöst positiv effekt av att de når en stor publik med sina inlägg om arbetet på labbet, är att fler får upp ögonen för och blir intresserade av biomedicinsk analytikeryrket, något de själva kan vittna om.

– Ja, det är många som har berättat att de kommer söka utbildningen, att de blivit motiverade. En del har tänkt på det länge, men sökt nu nu när de har sett hur det är. Och många säger att de har tagit upp tidigare påbörjade biomedicinsk analytikerstudier, berättar Sofie.

100-procentig rekommendation

Efter ett ha varit yrkesverksamma ett tag är det ingen tvekan om att Hanna Camén och Sofie Johansson själva rekommenderar yrket till den som funderar på framtida yrkesval.

– Ja, det är jättefint, väldigt givande och utvecklande, säger Sofie.

– 100%, säger Hanna, för den som gillar det naturvetenskapliga och att lära sig saker hela tiden så är det här rätt ställe. Det är liksom mitt mål, att lära mig så mycket som möjligt, att fråga saker hela tiden. Just nu finns det som sagt ganska många som går i pension, och de har erfarenhet och kan så mycket. Så jag försöker verkligen suga ut allt de har upplevt i sin karriär.

Nomineringen från Jennie Sporre, biomedicinsk analytiker, Stockholm

”Det finns inga mer självklara att nominera till årets biomedicinska analytiker än Hanna Camén och Sofie Johansson. Dessa två fantastiska kvinnor driver instagramkontot 2biomedicinskaanalytiker med över 9300 följare som de startade tillsammans hösten 2020.

Biomedicinska analytiker är ovärderliga i vårdkedjan, något som inte minst varit väldigt tydligt under pandemin. Tyvärr är vi en bortglömd yrkesgrupp och inte ens annan vårdpersonal vet vad vi gör, och provsvar dyker magiskt upp som trolleri. Detta var något som Hanna och Sofie, precis som många av oss yrkesverksamma känner av och ser men till skillnad från de flesta så tog de tag i osynligheten och skapade instagramkontot.

Tillsammans delar de med sig av biomedicinsk analytikers vardag (och natt) i informativa inlägg om olika analyser, provtagning, rörordning och vanliga provtagningsfel. De har även informerat om utbildningen och de två olika inriktningarna och skrivit önskeinlägg. Då de själva jobbar inom kemi/transfusion och komponentberedning har de haft gästinläggare inom bland annat områdena mikrobiologi, forskning och klinisk fysiologi och vi har nog fler fantastiska gästinläggare att se fram emot.

Allmänhet och vårdpersonal har fått upp ögonen för vårt yrke och ställer gärna frågor och diskuterar. Hanna och Sofie har inte bara skapat en plats för information och tydliggörande utan även en plattform där biomedicinska analytiker kan dela erfarenheter och diskutera allt från olikheter till tips och skapa kontakter.

Deras instagramkonto säger allt så gå gärna in där och se när de med humor och glädje sprider information om vårt yrke, så förstår ni varför de förtjänar utmärkelsen.”

Se avsnittet av Bäst på Test med Hanna Camén och Sofie Johansson