I oktober släppte Nationella vårdkompetensrådet rapporten Statistikbaserade flödesbeskrivningar för yrkesgruppen biomedicinska analytiker. Rapporten beskriver biomedicinska analytikers väg genom utbildnings-, hälso- och sjukvårdssystemet och syftar till att öka kunskapen om hur yrkesgruppen rör sig i övergångarna mellan utbildning, examen, legitimation och forskarexamen. Rapporten är en kartläggning utifrån statistik och i redovisningen görs inga analyser av bakomliggande orsaker till resultaten, såsom till exempel eventuella strukturella hinder inom utbildning och på arbetsmarknad, men Nationella vårdkompetensrådet kommer utifrån resultaten att arbeta vidare med aktuella frågor och utmaningar gällande kompetensförsörjningen av biomedicinska analytiker.
– Biomedicinska analytiker är en betydelsefull yrkesgrupp inom vården. Dessutom ökar behovet av deras kompetens i och med framtidens precisionsmedicin och att kunskapen kring att skräddarsy diagnostik och behandlingar växer, säger rådets ordförande Ann-Marie Wennberg Larkö, sjukhusdirektör för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Samma pressmeddelande tar upp att många avhopp sker under utbildningens sista terminer, och att det troligen innebär att många tar anställning innan utbildningen avslutats och examen tagits ut.
– Det är i så fall en oroande utveckling eftersom det innebär begränsningar för framtida karriärmöjligheter att inte ha sin examen att bygga vidare på, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.
Skillnad mellan behov och kunskap
Jonas Appelberg, verksamhetschef för Kliniskt forskningscentrum i Region Örebro län, är ledamot i rådet och biomedicinsk analytiker i grunden. Han tror att det behövs en djupare analys kring hur utbildningens innehåll utvecklats över tid jämfört med arbetsmarknadens organisering och bemanning av biomedicinska analytiker, och att det kanske finns en skillnad mellan den förvärvade kunskapen från utbildningen och arbetsgivarnas behov och förväntningar.
– Utbildningen till biomedicinsk analytiker är en naturvetenskapligt grundad högskoleutbildning som lär ut ett vetenskapligt förhållningssätt och förbereder för fortsatta akademiska studier och forskarutbildning. På arbetsmarknaden är behovet dock stort av arbetskraft inom diagnostiken, i själva produktionen, så att säga. Kanske blir då den vetenskapliga kompetensen inte lika efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket tyvärr kan få till följd att studenterna inte fullföljer hela sin utbildning och tar ut sin examen. Den här skillnaden mellan utbildningens innehåll och arbetsmarknadens behov är dock inte unik för biomedicinska analytiker som yrkesgrupp. Men med tanke på resultaten i rådets flödesstatistik, där vi kan se att många hoppar av utbildningen innan de tagit ut sin examen och att få väljer att disputera, tror jag ändå att vi behöver fördjupa kunskapen om den här diskrepansen och undersöka orsakerna och de långsiktiga följderna, säger Jonas Appelberg till Laboratoriet.
Studievalet styr
Att andelen av programnybörjarna som till slut tar biomedicinsk analytikerexamen vissa år varit nere och snuddat vid 50%-strecket, och att examensfrekvensen är högre bland kvinnor än män, känner vi till sedan tidigare. Siffror i rapporten (för nybörjarstudenter åren 2011-2015) visar att examensfrekvensen är högre för studenter som haft biomedicinsk analytikerutbildningen som förstahandsval, samt att skillnaderna i examensfrekvens mellan kvinnor och män – att högre andel av kvinnorna än männen slutför utbildningen – gäller oavsett om biomedicinsk analytikerutbildningen varit deras förstahandsval eller inte. Till exempel har kvinnor som inte haft biomedicinsk analytikerutbildningen som förstahandsval högre examensfrekvens än män med biomedicinsk analytikerutbildningen som förstahandsval.
Examensfrekvens på biomedicinsk analytikerprogrammet efter studieval per kön under programnybörjaråren 2011–2015 (i procent).
Bruttostudietiden varierar
Rapporten har undersökt hur bruttostudietiden – alltså hur lång tid det tar från programstart till examen – varierat över tid mellan examensåren 2010-2020 och jämfört män och kvinnor samt olika åldersgrupper. För kvinnor har den genomsnittliga tiden till examen ökat från 3,6 år 2010 till 3,9 år 2020. För män tog det i genomsnitt 3,7 år 2010 och 3,6 år 2020. För båda grupperna har den genomsnittliga studietiden varierat över tid, 2011 var till exempel männens bruttostudietid uppe över 4,6 år. I en jämförelse mellan kön och åldersgrupper har gruppen män som är 30 år eller äldre haft kortast tid till examen de senaste åren, följt av kvinnor som är 30 år eller äldre.
Examinerade på biomedicinsk analytikerprogrammet efter genomsnittlig bruttostudietid (antal år) och kön per examensår 2010– 2020.
Genomsnittlig bruttostudietid (antal år) på biomedicinsk analytikerprogrammet per examensår (2011–2020) efter kön och ålder vid studiestarten.
Många avhopp sker i slutet av utbildningen
Sedan tidigare kände vi till att många avhopp sker de första två terminerna av biomedicinsk analytikerprogrammet. Rapporten visar att relativt många – närmare 30% av avhoppen – förvinner under programmets två sista terminer, medan det sker jämförelsevis få avhopp under termin tre och fyra. I rapportens redovisas statistik för ej examinerade programnybörjare efter sista registrerad studietermin 2006-2015. Flest avhopp sker efter termin två, följt av termin ett. Rapporten tar upp att en möjlig orsak till att många avbryter studierna de sista terminerna skulle kunna vara att man erbjuds anställning utan att ha tagit alla poäng som behövs för att ta ut sin examen, och att detta förekommer inom flera områden inom sjukvården eftersom få arbetsuppgifter är skyddade eller förbehållna en särskild yrkesgrupp.
Även här går det att se skillnader mellan dem som haft biomedicinsk analytikerutbildningen som förstahandsval och dem som haft andra förstahandsval. För programnybörjade som sökt utbildningen i första hand var det vanligast att avbryta studierna i slutet av utbildningen medan det var vanligast att avbryta studierna under det första läsåret om man inte sökt biomedicinsk analytikerutbildningen i första hand.
Andel ej examinerade programnybörjare på biomedicinsk analytikerprogrammet efter sista registrerad studietermin 2006–2015.
Andel ej examinerade programnybörjare på biomedicinsk analytikerprogrammet efter första- och andrahandsval per sista registrerad studietermin 2011–2015.
