[DISPLAY_ULTIMATE_SOCIAL_ICONS]
Vid två tillfällen under de senaste två åren har personer med enbart examen i biomedicin beviljats biomedicinsk analytikerlegitimation. Detta utan att till exempel ha gått den ettåriga kompletteringsutbildning som erbjuds vid flera lärosäten. IBL nåddes av informationen under hösten.
– Det här började med att en av våra medlemmar hörde av sig om att en person hade beviljats biomedicinsk analytikerlegitimation trots att personen bara hade en biomedicinexamen, och alltså inte en biomedicinsk analytikerexamen. Självklart blev vi oroliga, det här är en debatt som pågår hela tiden kring legitimation och andra yrkesgrupper och vilka som får jobba på labb. I den bristsituation som råder har arbetsgivare drivits till att anställa andra yrkeskategorier, men man har ändå varit ganska strikta med att man inte utför vissa arbetsuppgifter utan legitimation. Det här är något professionen har stridit för, legitimationen har ett syfte som bevis på kompetens och lämplighet och med legitimationen kommer ett ansvar. Så vi blev så klart oroliga eftersom det här ju kan ha konsekvenser för diagnostiken. Inte minst eftersom många av våra chefer inte är biomedicinska analytiker och därför kanske inte riktigt har förståelse för utbildningarna som finns och skillnaderna mellan dem. Då är kanske legitimationen det enda de går på, att om en person har legitimation så är den per automatik godkänd för att arbeta med vissa arbetsuppgifter, säger IBL:s ordförande Maysae Quttineh.
Oroande första kontakter med Socialstyrelsen
IBL:s kansli kontaktade genast Socialstyrelsen för att ta reda på vad som hänt. De första kontakterna med myndigheten var minst sagt oroande, det första beskedet var att behörighetsenheten ser biomedicinexamen och biomedicinsk analytikerexamen som likvärdiga vid legitimationsansökan. I ett senare svar ändrades det till att den med biomedicinexamen bedöms ha motsvarande kompetens som en examen från äldre utbildningar till preparatris, laboratris, laborant- eller laboratorieassistent eller biomedicinsk analytiker, med hänvisning till patientsäkerhetslagen och patientsäkerhetsförordningen (se faktaruta).
I slutet av november möttes representanter för IBL och Socialstyrelsen för att reda ut vad som hänt och hur man kan förhindra att det händer igen. Den här gången fick IBL medhåll i att legitimationerna beviljats felaktigt, och beskedet att det lyckligtvis inte handlar om ett systemfel utan om den mänskliga faktorn och interna kommunikationsmissar.
– Det är ett allvarligt misstag. Självklart ska legitimationen vara ett garantibevis för en viss kompetens. Sedan har vi inte möjlighet att ändra gynnande förvaltningsbeslut hur som helst.Då får man helt enkelt stå för sina misstag och tänka att vi inte gör om det i framtiden. Eftersom vi inte kan göra någonting åt det i de fallen vi släppt igenom så säkrar vi upp genom att prata om det i arbetsgruppen och se till att det inte händer igen, säger Åsa Wennberg som är enhetschef för den behörighetsenhet på Socialstyrelsen som godkänner legitimationer för personer som är utbildade inom Sverige eller utanför EU.
Inga fler kända fall
Åsa Wennberg berättar att de två aktuella fallen är de enda de känner till och det inte är något de sett som ett problem tidigare. Enheten har inte undersökt om det finns fler fall där samma sak har hänt.
– Vi litar på att vi har tillräcklig kunskap i arbetsgruppen och att det blev missförstånd i just de två fallen. Det går inte att garantera att det inte har hänt tidigare, men det är inte ofta det kommer in ansökningar med den utbildningsbakgrunden. Det som är viktigt är att det inte är ett systemfel och att alla som arbetar hos är medvetna om vad som krävs. Vi pratar om det i arbetsgruppen och jag hoppas att vi har lyckats trycka in det nu, att så här gör vi inte.
Hossein Kamali, utredare på behörighetsenheten, beskriver vad som gått fel i det senaste fallet.
– Det handlar om missförstånd. I det senare ärendet fick personen en kompletteringsbegäran om att komplettera med biomedicinsk analytikerexamen men hänvisade då till det tidigare ärendet där personen hade fått legitimation. Och där blev ett missförstånd där vi trodde att det hade gjorts en bedömning i det första ärendet. Det här handlar om utbildning och kommunikation internt. Grunden för legitimation är alltid biomedicinsk analytikerexamen, likadant som för sjuksköterskor och läkare eller vilket annat legitimationsyrke som helst.
Slutord från IBL
Dessa fall är inte prejudicerande, bara för att det blivit fel enstaka gånger betyder det inte att kraven för legitimation sänkts. IBL:s mål var inte heller att de två felaktigt beviljade legitimationerna skulle återkallas, det viktiga är att det inte händer igen och att det inte handlar om ett systemfel med negativa konsekvenser för patientsäkerheten. IBL:s kansli och styrelse är övertygade om att Socialstyrelsen tagit saken på allvar och stärkt sina rutiner för att undvika att felaktiga legitimationer beviljas i framtiden.