Rapport från EFLM Preanalytical Conference i Zagreb: ”Preanalytical challenges – times for solutions”

IBL strävar efter att ständigt skapa möjligheter till både bredare och djupare kompetensutveckling för biomedicinska analytiker, bland annat genom att dela ut stipendier till medlemmar. En av vårens stipendiater är Britta Willman – till vardags på klinisk kemi i Umeå – som här berättar om sin resa till Zagreb.

Jag har haft förmånen att besöka Zagreb och EFLMs (European federation of Clinical Chemistry and Laboratory Medicine) konferens med titeln ”Preanalytical challenges – time for solutions”. Konferensen ägde rum den 22-23 mars med runt 600 deltagare, nästan 200 postrar och ett fullspäckat program. Det stipendium som jag blev tilldelad från IBL hjälpte till i argumentationen med min chef för att få åka på denna konferens. Ytterligare argument från min sida var att det är en självklar del i min kompetensutveckling att få ta del av vetenskapliga föreläsningar, diskussioner och personliga möten.

Ett av mina uppdrag som biomedicinsk analytiker på klinisk kemi i Umeå är att lära provtagande personal om preanalys och hur viktigt det är att ett blodprov tas korrekt och vilka konsekvenser det får om prov tas på felaktigt sätt.

Preanalys innefattar

  • val av analys (för att ställa diagnos eller sätta in behandling),
  • remisshantering,
  • patientförberedelser,
  • provtagning (identifiering, märkning av rör, rörföljd, fyllnadsgrad, blandning, etc.),
  • provhantering,
  • och slutligen transport till laboratorium.

När provet anländer laboratoriet så initieras skedet analys där proverna ankomstregistreras, kontrolleras, eventuellt upparbetas och analyseras. När ett analysresultat har genererats så initieras det postanalytiska skedet där resultatet ska nå beställaren, journalföras och tolkas. Alla dessa steg behöver ske korrekt för att säkerställa provets kvalitet och analysens riktighet för att ge ett patientsäkert svar.

 

UTMANINGAR OCH LÖSNINGAR

Mads Nybo föreläste om utmaningar i högautomatiserade laboratorium.

Som titeln på konferensen avslöjar så var fokus på vilka utmaningar vi har framför oss vad gäller preanalys och vilka lösningar vi eventuellt kan jobba med. Mads Nybo från Danmark pratade om att högautomatiserade laboratorier innebär nya utmaningar och att preanalytiska variabler bör följas upp, inte bara vid installation av nya tekniska lösningar, utan kontinuerligt. Alexander von Meyer från Tyskland visade på vikten av att veta den exakta provtagningstiden och att det skiljer sig väldigt mycket i Europa hur provtagningstiden rapporteras (om den rapporteras över huvud taget). I Sverige ser vi det nog som en självklarhet då vi arbetar med elektroniska beställningar där provtagningstid trycks på etiketten, som kan ändras av provtagaren om provtagningen dröjer, och som vi aktivt tar hänsyn till när provet registreras vid ankomst till laboratoriet. Alexander von Meyer redovisade flera tekniska lösningar som idag är tillgängliga men tyvärr väldigt dyra och därför inte ett alternativ i alla europeiska länder. Venösa blodprover är det absolut största biologiska materialet som det analyseras på inom laboratoriemedicin, så när vi pratar preanalys så är det främst i samband med venprovtagning, men vi utför analyser på så många fler material. I konferensens program fick även andra provmaterial som cerebrospinalvätska och faces uppmärksamhet, vilket är bra, så att kunskapen och arbetet med att ta fram evidensbaserade riktlinjer kring provtagning och hantering av detta material också stärks.

 

TRÅNGT BLAND POSTRARNA

Mitt bidrag till konferensen var en poster där jag sammanställt resultatet av en pinnstatistik-studie som min kollega Camilla Selenius samordnade på tre sjukhuslaboratorier inom region Västerbotten i oktober 2018. Med postern så visar vi att det vanligast förekommande preanalytiska felet som personal på laboratoriet får hantera är att beställningen/remissen inte är överförd från beställarsystemet (RoS) till vårt labbdatasystem (FlexLab). När detta moment missas av provtagande personal så har vi ingen information om provet när det anländer till laboratoriet. Under de dagar som studien genomfördes så försenades 1718 provsvar med mellan 30 och 180 minuter och ökade personalens arbetsbelastning med runt 2 timmar per dag.

Förra gången konferensen anordnades (Amsterdam 2017) upplevde jag postersessionerna som utmärkt organiserade, så mina förväntningar var höga i år. Tyvärr grusades mina förväntningar redan vid första fikat som också sammanföll med postersessionerna. Lokalerna där fika och lunch serverades var alldeles för trånga och inte anpassade för att 600 människor skulle få plats och dessutom var postrarna utspridda på samma trånga yta. Följden av detta blev att postrarna inte blev välbesökta, utan deltagarna trängdes i kaffekön i stället.

 

INTRESSANTA PREANALYTISKA FALL

Konferensen använde sig av en app där deltagare fick vara aktiva och svara på frågor som föreläsare förberett.

Det jag tyckte var mest intressant under konferensen var preanalytiska fall som presenterades av olika deltagare. Fallen bestod av upptäckta felaktigheter och förklaringar till felen – och framför allt den spännande vägen däremellan! Bas Calcoen från Belgien beskrev följande fall: En biomedicinsk analytiker (motsvarande lab technician) reagerar på ovanligt många clot-larm från deras ACL TOP 700-analysinstrument kopplat till en automatiserad bana. Han får manuellt inspektera ett stort antal prover och finner både stora och små koagel i Na-citrat-rören. Efter en genomgång av larmen så identifieras ett fåtal avdelningar som proverna kommer ifrån och han börjar pilla bort etiketterna för att upptäcka att alla påverkade rör har samma lot-nummer. Ett varningsmeddelande går då omedelbart ut till alla avdelningar inom sjukhuset om att inte använda rör med det lot-numret. Vidare undersökningar på de inkomna rören visar att 44 % av redan utsvarade förlängda PT-(PK-INR)- och APTT-resultat kommer från rör med det lotnumret, vilket resulterar i att dessa resultat dras tillbaka omedelbart. När de kvarvarande förpackningarna med det specifika lot-numret undersöks visar det sig att vissa rör helt saknar tillsats av Na-citrat, medan andra rör har tillsats av halva mängden Na-citrat. Tillverkaren återkallar genast hela leveransen med det specifika lot-numret.

 

VI MÅSTE SPRIDA VÅR KUNSKAP

Britta Willman (i orange) i publiken på en av konferensens föreläsningar.

I det här fallet ledde laboratoriepersonalens rimlighetstänk så väl som kunskaper inom preanalys till omedelbara åtgärder för att undvika ytterligare felaktiga provsvar. Likväl så kan jag inte låta bli att tänka att OM provtagande personal hade sett, förstått och reagerat på de felaktiga rören hade proverna aldrig nått laboratoriet och felaktiga svar hade inte gått ut. För mig som instruktör blev det här fallet ett tydligt exempel på hur vi som tar emot proverna och utför analyserna på laboratoriet måste sprida våra kunskaper till provtagande personal.

Efter de intensiva dagarna i Zagreb så har jag inspirerats och lärt mig mycket, men också tagit med mig idéer och förslag till det kommande Vårmötet i Klinisk kemi som Umeå står som arrangör för år 2020, så då uppfyllde jag även min chefs önskan om motprestation för mitt deltagande.

IBL delar ut stipendier två gånger per år, läs mer och ansök här.

Av: Britta Willman

Läs mer

”Att assistera var inte min grej”

Per Lindqvist valde en akademisk karriär och är nu Sveriges första professor i klinisk fysiologi med bakgrund som biomedicinsk analytiker.

I mitten av maj befordrades Per Lindqvist till professor i klinisk fysiologi vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet. Nu hoppas och tror han att hans utnämning ska kunna visa yngre kollegor att det går att göra en akademisk karriär som biomedicinsk analytiker.

Pionjärprofessor. Per Lindqvist är Sveriges första professor i klinisk fysiologi med biomedicinsk analytikerbakgrund.

– Oerhört skönt att det är klart. Formellt skrev rektorn under i måndags (13 maj), men det har varit en lång process, säger Per Lindqvist.
Det har gått över 30 år sedan examen från grundutbildningen, och vad det verkar är han nu landets första och enda professor i klinisk fysiologi med biomedicinsk analytikerbakgrund.

– Jag har letat och frågat och inventerat hos olika personer men jag har inte hört talas om n.gon annan. Det är ännu inte tradition att göra en karriär mot att bli professor som biomedicinsk analytiker på samma sätt som inom till exempel läkaryrket. Jag ser min befordran som en möjlighet för de unga som kommer efter. Jag tror inte man alltid har sett den här möjligheten.

 

DISPUTERADE FÖR 14 ÅR SEDAN

Per Lindqvist disputerade 2005 med avhandlingen Right Heart Function In Health And Disease. A Doppler Echocardiography And Doppler Tissue Imaging Study (Svensk titel: Högersidig hjärtfunktion hos hjärtfriska och hos patienter med hjärtsjukdom. En studie i Doppler-Ekokardiografi och Vävnads-Doppler) och blev docent 2009. Tanken på att bli professor dök upp längs vägen i takt med att han fortsatte forska.

– Jag insåg så småningom att jag hade det som krävdes för att i alla fall bli pr.vad. Huvudincitamenten är ju undervisning, bra forskning med viss volym, och att man har erhållit ett antal externa anslag i konkurrens.

 

STÖD FRÅN ARBETSPLATSEN

Efter examen från grundutbildningen i Umeå 1987, till det som då kallades laboratorieassistent, hamnade han i Sundsvall.

– Klinfyslabbet i Sundsvall var då ett av Sveriges modernaste, med en chef som hette Gunnar Sundström. Jag gjorde ett par kliniska år men kände tidigt att det här med att assistera inte var min grej, jag ville drivas av mina egna intressen. Arbetsplatsen och chefen hanterade det där bra, och med stöd därifrån var vi faktiskt två stycken biomedicinska analytiker i Sundsvall som disputerade vid ungefär samma tid. Sedan har nog resan varit lite mer komplicerad för oss som inte är läkare, i perioder kan man få känslan av att det finns de som tycker att ”det här ska väl inte ni hålla på med”, lite grann.

 

BRA GROGRUND I UMEÅ

Stödet från arbetsplatsen i Sundsvall var en viktig start på resan fram till professuren. I Umeå ser han goda möjligheter för biomedicinska analytiker som känner likadant som han själv gjorde för 30 år sedan.

– Jag tror inte att det är många klinfyslabb i Sverige som har sex stycken disputerade biomedicinska analytiker, och jag märker ju på de studenter jag undervisar att de inser att det är möjligt. även om det kan vara en väldigt lång resa. Den chef vi har just nu på klinfyslabbet här i Umeå får frågor från sina medarbetare om vidareutbildning till magister eller att kunna bli doktorand. Och hon skickar dem till mig för att diskutera en vidare plan. Och det tycker jag är väldigt häftigt. Så var det ju inte för tio år sedan, det fanns inte ens på tapeten då. Nu ser även landstinget fördelen med att ha välutbildade biomedicinska analytiker. Så är det här i Umeå och jag hoppas att det ska bli så på fler ställen.

Av: Marcus Rehnberg

Läs mer

”Att läsa till biomedicinsk analytiker är det bästa jag gjort”

Satu Thulin laddar prover som ska köras i ett av laboratoriets analysinstrument.

Arbetet med att berätta om vårt livsviktiga yrke pågår ständigt. I artikelserien En dag på jobbet låter vi biomedicinska analytiker själva beskriva sin arbetsdag och sin arbetsplats. Den här gången berättar Satu Thulin om att hitta hem på laboratoriet efter tio år som undersköterska.

Jag kommer ihåg när laboratoriepersonalen kom tidigt på morgonen med sina provtagningsvagnar till avdelningen. Det var början av 2000-talet och jag var undersköterska på en medicinavdelning på Enköpings lasarett. Labbet tog alla morgonprover på patienterna på den tiden. Vad en biomedicinsk analytiker var för något visste jag inte då trots jag var i branschen själv. Yrket är väl dolt bakom låsta dörrar.

Att läsa till biomedicinsk analytiker var en omväg då sjuksköterska låg närmare till hands, men alla kan ju inte bli sjuksköterskor heller. Min kropp sa ifrån för tungt arbete och att det blev biomedicinsk analytiker för jag tacka en tjej som heter Sandra för – och Saco för sin lista över bristyrken.

JAG HADE KOMMIT HEM

Min första verksamhetsförlagda utbildning råkade bli på just Enk.pings lasarett. Dagen då jag klev in på laboratoriet kommer jag aldrig glömma. Tio år som undersköterska på sjukhuset och att nu kliva in som biomedicinsk analytikerstudent – jag hade kommit hem. Två år senare blev Klinisk kemi och farmakologi på Akademiska sjukhuset min arbetsplats.

Jag arbetar i Enköping men vi tillhör Akademiska sjukhuset. Vi är ett eget litet laboratorium med 15 anställda. Jag brukar tänka på oss som att vi är unika, som en stor familj. Ingen dag hos oss är den andra lik eftersom vi roterar mellan fyra olika placeringar. Sedan har vi även kväll-, helg- och nattjänstgöring. Kvällar, helger och nätter jobbar vi ensamma. Alla biomedicinska analytiker hos oss kan allt och eftersom vi inte har ingenjörer på plats så har vi även kunskap om hur man fixar problem som kan uppkomma med instrumenten.

VIKTEN AV PREANALYS

En placering som ligger mig varmt om hjärtat är vår provtagning. Hit kommer allt från nyfödda till svårstuckna och vi har 50-100 patienter per dag. Det är en bra kompetens att kunna preanalys, ta prover, analysera, tolka svaren och svara ut. Det var först som biomedicinsk analytiker som jag förstod varför preanalys är så viktigt. Denna kunskap är svår att förstå utan att ha fått besöka ett laboratorium.

Just nu jobbar vi på att ha studiebesök hos oss för sjukhusets personal. Just för att visa vad som händer med proverna de lämnar hos oss. Detta är bara en av alla extrauppgifter en biomedicinsk analytiker kan ha.

HJÄRTAT PÅ LABORATORIET

Vår provmottagning är hjärtat på laboratoriet. Hit kommer prover från sjukhusets avdelningar och akutmottagningen, men även från primärvården. På eftermiddagen är tempot högt när alla leveranser från primärvården kommer in. Vi sorterar proverna som antingen ska till oss eller packas om och skickas till Akademiska sjukhuset – antingen till klinisk kemi, patologen eller klinisk mikrobiologi.

De två sista placeringarna är vid analysinstrumenten. Vi har cirka 50 analyser på vårt kemiinstrument och sedan har vi hematologi och koagulation. Vi har även en del manuell hematologi som att räkna neutrofila granulocyter eller en cerebrospinalvätska i mikroskop. Utöver detta så assisterar vi även vid benmärgsprovtagning, vi stöttar avdelningar vid svårstuckna patienter och tar kapillära prover på barn när de uppsöker akutmottagningen.

EN OVANLIG DAG PÅ JOBBET

Jag tror att många tänker på det misstänkta ebolafallet (januari 2019) när man hör Enköpings lasarett nämnas. Jag var en av dem som blev kvar på jobbet den dagen. Jag har försökt att sätta ord på den dagen och kvällen, men det finns inga ord. Det var en arbetsdag som alla andra med en del rädsla och oro men samtidigt var vi där tillsammans, jag och min andra familj.

Att läsa till biomedicinsk analytiker är det bästa jag gjort och att arbeta på klinisk kemi är mer spännande än jag kunde ana.

Läs mer

Uppsatstävling för biomedicinska analytikerstudenter

For att uppmärksamma våra biomedicinska analytikerstudenter utlyser IBL:s Vetenskapliga råd en tävling för studentuppsatser på kandidatnivå.

Skicka in tävlingsbidrag senast 1 juli

Varje lärosäte som utbildar biomedicinska analytiker kan sända in ett tävlingsbidrag till IBL, givetvis i samråd med författaren.

Sista dagen för att skicka in tävlande bidrag är 1 juli 2019.
Vetenskapliga rådet utser därefter en vinnare – bästa kandidatuppsats 2019.
Studenten som har skrivit den vinnande uppsatsen vinner ett års medlemskap i IBL, ett presentkort på Akademibokhandeln värt 1 000 kr och en IBL-goodiebag!

Vinnande bidrag kommer att presenteras på IBL:s hemsida och i Laboratoriet under hösten 2019. IBL:s Vetenskapliga råds beslut om bästa kandidatuppsats går inte att överklaga.

Bidragen skickas in via mejl till kansli@ibl-inst.se.

Senaste årens vinnare

2018 – Ellinor Lindgren, Umeå universitet, med uppsatsen ”Effekten av vätesulfid på titaninducerad IL-1β-frisättning från makrofager (En in vitro-studie på THP-1-celler)”

2017 – Malin Bengtsson, Göteborgs universitet, med uppsatsen ”Functional study of a disease-causing mutation in MGME1”

2016 – Albin Norman, Uppsala universitet, med uppsatsen ”Co-localization of CYP4F22 and CERS3 in HeLa and HEKn cells could point towards metabolic pathway interactions”

Läs mer

Låt oss tala om etik: Patienten som mäter blodtrycket själv

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. IBL:s etiska kommitté beskriver situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor. Dilemman presenteras i tidningen Laboratoriet, på IBL:s webbplats samt på IBL:s Facebooksida.

Dilemma nr 2 – 2019: Patienten som mäter blodtrycket själv

För att en insats från vården ska få utföras finns nationella riktlinjer som säger att övertryck respektive undertryck ska ligga under vissa angivna värden. På plats på sjukhuset uppmäts ett blodtryck som är högre än gränsvärdet. Patienten uppger muntligen ett värde, uppmätt hemma av hen själv, som ligger under gränsvärdet. Hur hade du agerat?

Överväger du att inte mäta blodtrycket på plats, om patienten redan innan du mäter talar om sitt eget uppmätta tryck?

Hade du agerat olika om patienten gick på regelbundna blodtryckskontroller och fått mätutrustningen av sjukvården eller om hen mäter på utrustning köpt på eget initiativ?

Om vi vill arbeta personcentrerat innebär det att vi måste se patienten som en aktiv partner, med den nödvändiga kunskap och kompetens som krävs för att kunna utforma en vård som är ändamålsenlig för hen som person.

Påverkar detta synsätt den ovan beskrivna situationen?

Hur kan ett sådant synsätt samspela med behovet av att veta att apparaten mäter korrekt, givaren mäter rätt och att givaren kommer ihåg resultatet rätt?

VAD SKULLE DU HA GJORT?


Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta om era tankar och diskussioner. Har ni kanske varit med om ett liknande fall? Ni kan också diskutera dilemmat på IBL:s Facebooksida.

Läs mer

Hur ser din arbetsdag ut?

Vad gör din arbetsplats och arbetsdag speciell?

Biomedicinsk analytiker är ett komplext yrke med många inriktningar. I artikelserien ”En dag på jobbet” låter vi biomedicinska analytiker från hela landet berätta om sin arbetsplats.

Vilka utmaningar och möjligheter finns beroende på om man jobbar på ett stort eller ett litet labb? Hur är det att ha följt yrkets utveckling i 40 år och hur är det att vara helt ny på jobbet?

Hör av dig laboratoriet@ibl-inst.se om du vill berätta om just din arbetsplats.

Vad gör din arbetsplats och arbetsdag speciell?

Biomedicinsk analytiker är ett komplext yrke med många inriktningar. I artikelserien ”En dag på jobbet” låter vi biomedicinska analytiker från hela landet berätta om sin arbetsplats.

Vilka utmaningar och möjligheter finns beroende på om man jobbar på ett stort eller ett litet labb? Hur är det att ha följt yrkets utveckling i 40 år och hur är det att vara helt ny på jobbet?

Hör av dig laboratoriet@ibl-inst.se om du vill berätta om just din arbetsplats.

Läs mer

Allting har ett slut

IBL:s avgående ordförande Agneta Colliander tackar för sig efter fem år på posten (ledartext publicerad i Laboratoriet nr. 2 2019).

Tack alla för den otroligt roliga, stimulerande och innehållsrika tid jag haft i IBL under de senaste sex åren. När jag blev invald i styrelsen, först som vice ordförande och ett år senare som ordförande, ställdes frågan om jag accepterade att vara med i sex år. Jag lovade det och har nu slutfört det hela.

Detta uppdrag har tagit många timmar men det har det varit värt. Att få förmånen att arbeta för min profession genom IBL har jag sett som en tillgång även i mitt ordinarie arbete som chef inom laboratoriemedicin i Örebro. Det är så många frågor som överlappar. Att synliggöra och göra yrket känt är lika viktigt för mig som arbetsgivare som för IBL. Fler behöver utbildas och då behöver yrket vara tillräckligt attraktivt med goda villkor och tydliga karriärvägar. Vårdgivarna behöver specialistutbildade biomedicinska analytiker som kan ta över när den äldre generationen går i pension. En stor fråga för IBL som behöver kroka arm med arbetsgivarna. Vi behöver även kontinuerlig fortbildning för alla biomedicinska analytiker. Där kan IBL bidra med kompetenspåfyllnad genom en kursverksamhet som är efterfrågad utifrån verksamheternas behov.

Nu tar jag en lång semester som övergår i pension under våren. Många frågar vad jag ska göra och hur det känns. Min pappa skrev en dikt för många år sedan och jag tycker nog att den till viss del beskriver hur jag känner just nu.

Så underligt, att snart får man inte veta vad som hände sedan.
Så egendomligt, att ens tid bara rinner bort som smältvattnet över takstickorna, bara blir till en skimrande droppe, som lever en kort sekund under fallet, innan den splittras mot marken och sugs in i jorden.
Så småaktigt, att man inte en enda minut kunde få vända tillbaka och få veta hur det gick sedan för alla man ängslats över, för allt man gett sin bästa tid.
Så snopet, att bli en före detta!

(J O Colliander)

För att inte bara bli en före detta kommer jag att fortsätta följa utvecklingen av mitt yrke och stödja IBL även i framtiden. Jag kommer att ta tillvara på dagarna så att de inte bara rinner bort. Jag kommer även fortsätta ängslas över er alla. Men jag ska försöka leva i nuet och glädjas åt den dag som kommer.

Av: Agneta Colliander

Läs mer

Valberedningens förslag

På årsmötet 24 april väljs IBL:s styrelse, sektionernas styrelser samt revisorer. Alla uppdrag har mandatperioder på två år. Här presenteras valberedningens förslag.

På årsmötet 24 april väljs IBL:s styrelse, sektionernas styrelser samt revisorer. Alla uppdrag har mandatperioder på två år. Här presenteras valberedningens förslag.

Nominerade till IBL:s styrelse

Maysae Quttineh

Maysae Quttineh, ordförande – nyval

Leg. biomedicinsk analytiker, Laboratoriemedicin Länssjukhuset Ryhov, Utvecklingsledare Qulturum.
Ledamot i IBL:s styrelse sedan 2012, vice ordförande 2015-2017.

”Jag tror på vår vision ”IBL får Sveriges biomedicinska analytiker att växa – en profession som gör skillnad”. Genom att bygga upp vår kursverksamhet ökar vi kompetensen bland våra medlemmar och med det kommer yrkesstolthet och förmågan att göra det bättre för dem vi finns till för. Jag vill skapa ännu mer värde för våra medlemmar och bli den självklara organisationen för biomedicinska analytiker. Genom ett större engagemang kan vi göra mycket tillsammans.”

Gabriella Lillsunde Larsson – omval

Gabriella Lillsunde Larsson

Leg. biomedicinsk analytiker, Med Dr, Utbildningssamordnare Universitetssjukhuset Örebro.

Ledamot i IBL:s styrelse sedan 2015, vice ordförande sedan 2017.

”Jag vill fortsatt engagera mig i IBL eftersom det är viktigt att det finns en professionsförening som arbetar för biomedicinska analytiker. Vi behöver jobba tillsammans som yrkeskår för att kunna påverka i viktiga frågor som exempelvis reglerad specialistutbildning. Jag hoppas att IBL under den kommande mandatperioden växer som organisation och att vi, tillsammans med våra medlemmar, får biomedicinska analytiker att växa.”

Jennifer Arnqvist – omval

Jennifer Arnqvist

Leg. biomedicinsk analytiker. Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
Ledamot i IBL:s styrelse sedan 2016.

”Jag ser ett behov av att lyfta biomedicinska analytikerprofessionen i samhället, bland politiker och andra professioner i sjukvården. Jag ser att den bästa kanalen för det är IBL där biomedicinska analytiker kan samlas oberoende facklig tillhörighet. Jag hoppas att vi nästa mandatperiod ska kunna undersöka och öka informationen till gymnasieelever om professionen inför ansökan till universitet, samt att processen att kartlägga och utforma nationella specialistutbildningar kan påbörjas.”

Victoria Heldestad – nyval

Victoria Heldestad

Universitetslektor, Medicine doktor, Leg. biomedicinsk analytiker, Klinisk mikrobiologi, Infektion och Immunologi, Biomedicinsk analytikerprogrammet. Umeå universitet.

”Jag vill att IBL ska fortsätta synliggöra yrket och vår viktiga roll i vårdkedjan. Vi är tyvärr väldigt osynliga. Det behövs flera specialistutbildningar inom både laboratoriemedicin och klinisk fysiologi. Många har idag komplicerade arbetsuppgifter, med svarsskrivning och signering vilket måste synliggöras och prioriteras.”

Andreas Malmgren – nyval

Andreas Malmgren

Leg. biomedicinsk analytiker/MSc och klinisk lärare. Doktorand inom klinisk medicin med inriktning klinisk fysiologi, Lunds universitet.

”Jag vill fortsätta arbetet för inrättande av en reglerad specialistutbildning men även med andra frågor såsom utbildningsmöjligheter, kompetensutveckling och olika karriärvägar. Genom att vara en del av IBLs styrelse hoppas jag kunna inspirera andra biomedicinska analytiker runt om i landet att ta del av det viktiga arbete som görs och alla de aktiviteter och kurser som anordnas.”

Elisabeth Wiklund – nyval

Elisabeth Wiklund

PhD, Leg. biomedicinsk analytiker/AKA, Omvårdnadsansvarig Karolinska Universitetslaboratoriet.

”Som omvårdnadsansvarig och biomedicinsk analytiker har jag ett övergripande ansvar för utbildningsfrågor samt kompetens inom biomedicinsk laboratorievetenskap, områden jag brinner för. Biomedicinska analytiker bär på unik och gedigen kompetens som vi måste ta vara på, något jag vill lyfta. Samhället och vården behöver den, och efterfrågan är stor. Laboratoriet är ett nav och en förutsättning för vården. Därför är det viktigt att synliggöra yrket och vår roll i samhället.”

Jorge Hernandez – nyval

Jorge Hernandéz

Ledamot . PhD, Leg. biomedicinsk analytiker. Diagnostiskt centrum. Kalmar läns sjukhus.

”Jag vill engagera mig i IBL för att bidra till att utveckla professionen biomedicinsk analytiker! Sedan yrket blev legitimerat 2006 har det inte skett någon utveckling av samma magnitud. Det är dags att ta nästa kliv in i framtiden och kvalitativt uppåt. IBL ska driva frågan om specialistutbildning, agera för bättre arbets- och lönevillkor och att biomedicinska analytiker ska bli den yrkesgrupp som är bäst rustad att utföra patientanalys/patientundersökningar genom rekommendation eller krav från Socialstyrelsen”

Övriga nominerade

Karin Olander – nyval

Karin Olander

Leg. biomedicinsk analytiker. Huvudhandledare, Laboratoriemedicin Dalarna.

”IBL är en organisation som har stor potential att utveckla Biomedicinska analytiker som profession. Tillsammans kan vi marknadsföra vår kompetens och hjälpa till så att vi hela tiden ligger i framkant vad gäller den kunskap vi behöver. Vi bör hela tiden sträva efter att en specialistutbildning blir en del i vår karriär. Jag kan tillföra IBLs styrelse erfarenhet av praktiskt laboratoriearbete, studenthandledning, kursverksamhet samt lång erfarenhet och bred kunskap inom mitt huvudområde hematologi.”

Alena Lagumdzija – nyval

Alena Lagumdzija

PhD, Leg biomedicinsk analytiker KUL24sju, Karolinska Universitetslaboratoriet.

”Med min erfarenhet och engagemang, skulle jag vilja driva fram frågor inom laboratorievetenskap med betoning på nytänkande, legitimation, skyddade arbetsuppgifter, tydlighet, produktivitet, rättvisa och ökad kompetens. Viktiga frågor för IBL att driva är skyddade arbetsuppgifter för legitimerade biomedicinska analytiker, specialistutbildning, hur man kan lyfta upp disputerade biomedicinska analytikers kompetens och kunskaper inom olika verksamheter och forskningsmiljöer.”


Nominerade till Sektionen för klinisk kemi och transfusionsmedicins styrelse

Anna-Lena Henriksson – omval

Anna-Lena Henriksson

Leg. biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi, sektionssamordnare Preanalys/ laboratorieinstruktör, Östersunds sjukhus.

”Biomedicinska analytiker har idag svårt att vara med på kurser och annat inom disciplinerna. Jag vill ge fler möjlighet genom bra innehåll på kurser och ge bidrag i ett kärvt ekonomiskt läge. Jag vill samarbeta med IBL för att påverka utbildningen till det bättre, så att inskolningen av nyutbildade blir kortare och bättre då kommande pensionsavgångarna gör att nyutbildade behövs i verksamheterna snabbare.”

Ewa Grönvall – omval

Ewa Grönvall

Leg. biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi, Gävle sjukhus.

”Det är viktigt att vi på Klinisk kemi och transfusionsmedicin har en kanal att påverka i, att små laboratorier inte glöms bort. Vi utgör trots allt den största delen verksamma biomedicinska analytiker. Jag önskar att vi kan få att fler att utbilda sig till biomedicinska analytiker så att våra labb kan få lite luft för utveckling. Befintlig personal sliter hårt idag.”

Maud Andersson – omval

Leg. biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi, sektionsledare benmärgslabb, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Maud Andersson

”Jag vill jobba för möjligheten att specialisera sig inom något ämnesområde och därmed få ett utökat ansvar. Vad krävs för att bli specialist- eller specialbiomedicinsk analytiker och finns den titeln på alla labb? Hur benämner man de olika funktionerna på labb: sektionsledare, funktionsansvariga med mera och hur ser det ut nationellt?”

Ewa Martin – omval

Leg. biomedicinsk Analytiker, Klinisk Kemi/ Transfusionsmedicin, Skellefteå.

Ewa Martin

”Jag tycker fortfarande att det är viktigt att synliggöra vår profession genom att vara aktiv i till exempel sociala medier. Vi ska vara delaktiga vid olika möten tillsammans med IBL samt dela ut stipendier till våra medlemmar som annars kan ha svårt att få kompetensutveckla sig.”

 

 


Nominerade till Sektionen för Klinisk fysiologis styrelse

Andreas Malmgren – omval

Andreas Malmgren

Leg. biomedicinsk analytiker/MSc och klinisk lärare. Doktorand inom klinisk medicin med inriktning klinisk fysiologi, Lunds universitet.

”Jag hoppas att vi kan få ihop ett rikstäckande nätverk mellan våra klinisk fysiologiavdelningar för att tillsammans kunna driva och arbeta med aktuella frågor som rör vår profession såsom karriärvägar och utbildningsfrågor. Ett realistiskt mål är att sektionen ska kunna erbjuda 2-4 kurser per år vilka våra medlemmar efterfrågar för att öka och utveckla sin kompetens.”

Ulrika Johansson – omval

Ulrika Johansson

Leg. biomedicinsk analytiker med specialistfunktion, Funktionsansvarig Labbsektionen Klinisk Fysiologi, Norrlands Universitetssjukhus.

“Jag vill engagera mig i sektionen för att jag vill lyfta fram vårt fantastiska yrke och särskilt inriktningen Klinisk fysiologi, som troligtvis är ännu mer okänt bland allmänheten än laboratoriemedicininriktningen. Det är viktigt att vi syns mer så att vi kan rekrytera fler till utbildningarna och därigenom får fler kollegor runtom i Sverige. Vårt yrke är livsviktigt!”

Jenny Fahlén – nyval

Jenny Fahlén

Leg biomedicinsk analytiker, Fysiologavdelningen, Östersunds sjukhus

”Jag vill försöka hjälpa till att synliggöra vårt yrke och hitta möjligheter för oss biomedicinska analytiker att utveckla vår profession. Vi behöver skapa oss en samlad bild över vilket behov det finns av vidareutbildning i landet. Behovet kan se olika ut beroende vilken arbetsplats det gäller.”

Sajjad Saffari – nyval

Sajjad Saffari

Leg. biomedicinsk analytiker. Founder, Board Member, CEO Kroppskollen Sverige AB,

”Jag tror att vi i framtiden kommer ta en allt större roll och mer ansvar i hälso- och sjukvården. Samtidigt tycker jag att yrket bör synliggöras mer redan idag. Den kompetens vi innehar och det vi gör är en oerhört viktig länk i hälso- och sjukvården. Men, den kan ha en större och bredare roll än den har idag. Bland annat genom specialistutbildningar och via nya arbets- och utvecklingsmöjligheter. Jag vill vara med och utveckla och påverka dessa.”


Nominerade till revisorer

Kristina Malm Jansson – ordinarie

Anne Lindgren Berndt – ordinarie

Bianca Bugge – suppleant

Michelle Dobos Sandell – suppleant

Läs mer

Kämpar ALLTID för förbättring

Det var många som tyckte att just deras kollega skulle bli Årets biomedicinska analytiker 2018. Bland elva nominerade utsågs Charlotte Wigermo, vi har pratat ned henne om patientnära analyser och om att utstråla energi efter 40 år i yrket.

Charotte Wigermo är Årets biomedicinska analytiker 2018

”Jag vill nominera Charlotte Wigermo till årets Biomedicinska analytiker för hennes fantastiska arbete, att som processledare inom Klinisk kemi, under mer än 10 år bygga upp PNA-verksamheten i Skåne till det den är idag.

Charlottes engagemang och aldrig sinande ork inspirerar medarbetarna att tillsammans förbättra och driva utvecklingen framåt med fokus på kund och kvalitet. Charlotte lägger ner hela sin själ och sitt hjärta för att PNA i Skåne ska ligga i framkant såväl nationellt som internationellt. Genom att nätverka med andra som har samma roll i andra regioner delar hon med sig av sitt kunnande och tar även del och lär av vad andra uppnått.

Charlotte verkar ha outsinliga krafter och det är en förmån att få arbeta med henne i denna så viktiga uppgift att höja kvaliteten på vårt patientnära analyserande.

Så lyder nomineringen från den kollega som nominerade Charlotte Wigermo, och som ledde fram till att hon nu utsetts till Årets biomedicinska analytiker 2018. Det var många som ville uppmärksamma sina kollegor den här gången, hela elva nomineringar kom in till IBL under hösten.

Charlotte Wigermo, Klinisk kemi, Labmedicin i Region Skåne är Årets biomedicinska analytiker 2018
CHARLOTTE WIGERMO, GRATTIS TILL UTMÄRKELSEN ÅRETS BIOMEDICINSKA ANALYTIKER. HUR KÄNNS DET HÄR?

– Jag är mycket glad och mycket överraskad! Det känns som en stor ära och väldigt kul att bli uppskattad för sitt arbete. Nomineringen värmde! Det känns också bra att just arbetet med patientnära analyser blir uppmärksammat. Men utan min grupp och mina medarbetare hade jag inte kunnat göra något, det är teamet som tillsammans åstadkommer de stora förändringarna.

Charlotte Wigermo började arbeta som biomedicinsk analytiker 1976 – då med titeln laboratorieassistent – och med över 40 år i yrket har hon sett en förändring från mycket manuellt pipetterande till dagens högteknologiska analysplattformar.

– Idag arbetar vi också mer utåtriktat som hjälp och stöd till vården än när jag började, berättar hon.

YRKESVALET VAR EN SLUMP

Att bli biomedicinsk analytiker var inget självklart val, hon beskriver det som mer av en slump, och ett tag var hon nästan på väg att skola om sig.

– Jag ville inte bli lärare. Civilingenjör som jag nog velat bli var det inte så vanligt att tjejer läste till på den tiden. Jag var inte tufft nog att söka. I mitten av mitt yrkesliv var jag trött på mitt yrke och funderade på att läsa till ingenjör, men av familjeskäl blev det inte så. Jag började då istället fundera mer på hur jag kunde utvecklas i mitt nuvarande arbete. Runt 2000 började jag arbeta mer patientnära och när Labmedicin i Skåne omorganiserades 2009 sökte jag en Skåneövergripande tjänst för att jag ville förbättra det patientnära arbetet. Jag fick tjänsten och därefter har jag inte ångrat mitt yrkesval en sekund.

HÖJD PATIENTSÄKERHET GENOM PATIENTNÄRA ANALYSER

Nomineringen tar upp just hennes arbete med patientnära analyser. Som tidigare nämnts började hon arbeta mer patientnära runt 2000, då med blodgas.

– Vi ackrediterade den verksamheten 2002, vilket var tidigt. Eftersom andra småinstrument inte var med i kvalitetsarbetet på samma sätt önskade jag att man kunde koppla upp dem så att svaren gick direkt till journalen. Det tog några år, eftersom it-systemen inte var öppna i början. Man kunde bara koppla upp företagens egna instrument. Men vi vann den kampen och nu finns det flera it-system på den svenska marknaden där man kan koppla upp instrument från olika företag. I Skåne har vi ett system där vi kan övervaka instrument och bara personal som fått utbildning av oss kan logga in och utföra analys. Det har höjt patientsäkerheten avsevärt, men det finns massor mer att göra för att förbättra kvaliteten ytterligare. Det är ett arbete som bara växer. I nuläget är vi 16 personer som arbetar med patientnära analyser i Skåne men vi behöver bli fler för att kunna stötta vården ännu bättre.

FÖRBÄTTRING ÄR DRIVKRAFTEN

Nomineringen tar också upp en aldrig sinande ork och outsinliga krafter. Känner hon igen sig i den beskrivningen, och hur gör man för att utstråla den energin efter över 40 år i yrket?

– Ja, för det mesta kan jag känna igen mig. Min drivkraft är och har alltid varit att om jag kan förbättra någonting så kämpar jag för det. Man måste ta ansvar och vilja driva saker framåt. Jag tror på att om man har ett mål så kommer man oftast dit om inte sjukdom eller något annat sätter stopp. Målbilder är viktigt att ha både i stort och smått. Jag har lärt mig genom åren att inte stressa upp mig när jag inte hinner allt jag tänkt, och istället beta av arbetsuppgifter efter hand. Likaså att inte ha för höga krav på sig själv. Oftast blir det bra ändå och det kan annars vara lätt att bränna ut sig. Det är också viktigt att ha en meningsfull fritid där man släpper arbetet helt. Jag arbetar med botanik och hotade växter på min lediga tid och har fullt upp även med det. Då släpper jag arbetet helt när jag är ledig, och naturen ger väldigt mycket kraft tillbaka.

Läs mer

Britta Willman – Årets studenthandledare 2018

Nomineringen tar upp hennes engagemang och förmågan att få studenter att känna sig välkomna på arbetsplatsen. En annan framgångsfaktor är enligt henne själv att hon tycker det är väldigt roligt att handleda. Läs intervjun med Årets studenthandledare 2018 – Britta Willman.

Britta Willman har utsetts till Årets studenthandledare 2018. Utmärkelsen delas ut för att uppmärksamma den som på ett inspirerande sätt introducerar studenter till deras kommande verksamhetsområde under den verksamhetsförlagda utbildningen.

Årets studenthandledare 2018.
Britta Willman, Leg. Biomedicinsk analytiker, PhD Laboratorieinstruktör, Samordnare, Huvudhandledare Laboratoriemedicin, Klinisk kemi, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå
GRATTIS TILL UTMÄRKELSEN ÅRETS STUDENTHANDLEDARE 2018!

– Tack! Det känns bra, jag blev oerhört glad och stolt när jag fick veta det. Jag hade ingen aning om att jag var nominerad, så det blev verkligen en överraskning.

VILKA EGENSKAPER TROR DU DET ÄR SOM GÖR ATT JUST DU NOMINERATS?

– Jag är bra på att lyssna, jag ser till att vara tillgänglig och försöker vara uppmärksam på studenternas olika behov. Sammanlagt tror jag att det gör att studenterna kan känna sig trygga och ha tillit till mig som huvudhandledare. Sedan tycker jag att det är väldigt roligt att handleda, och det är nog en framgångsfaktor!

Britta har handlett studenter sedan 2015, först genom att gå bredvid dåvarande huvudhandledaren på Klinisk kemi på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, och efter att ha genomgått den obligatoriska universitetsutbildningen blev hon officiellt huvudhandledare 2016. Hon säger att hon fortfarande lär sig saker, och att det inte finns någon standardmall för hur man handleder studenter. Alla studenter är olika och kräver handledning på olika sätt.

VIKTIGT ATT LÄMNA ETT GOTT INTRYCK HOS STUDENTERNA

Hennes egen tid som student på verksamhetsförlagd utbildning är ett positivt minne.

– Som student hade jag många bra handledare. Jag minns att handledarna gav mig förtroende att göra mycket och jag fick känna mig delaktig på arbetsplatsen vilket var viktigt för mig. Jag minns att lärarna på utbildningen sa att vi skulle se VFU:n som en arbetsintervju, så det var viktigt att vi skötte oss. Men nu när jag är huvudhandledare skulle jag vilja säga att det är minst lika viktigt att arbetsplatsen lämnar ett gott intryck hos studenterna, så att de vill komma tillbaka som kollegor, så det är också en drivkraft i mitt arbete. Anledningen till att jag sökte mig till Klinisk kemi var just en möjlighet att få undervisa och handleda, och jag fick också möjligheten att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen.

HA ROLIGT PÅ VÄGEN

Britta Willman berättar att det är väldigt givande att se studenterna utvecklas under tiden de är på arbetsplatsen. Att få se dem lära sig hur arbetsplatsen fungerar och få insikter om sig själva och sitt lärande. Hennes bästa tips till andra handledare och blivande handledare då?

– En bra grundstruktur kommer man långt med, men se till att ha så många verktyg i lådan som möjligt för att kunna anpassa handledningen allt eftersom. Och ha roligt på vägen!

NOMINERINGEN

”Britta är positiv, har bra energi och är väldigt engagerad i sin roll som handledare och har fått mig som student att känna mig välkommen på arbetsplatsen. Hon är väl förberedd, planerar schemat och sätter av tid till reflektion efter varje arbetsdag vilket är väldigt givande då det lätt kan bli många intryck och frågor under en praktik där mycket ska hinnas med. Praktiken ger en bra inblick i vad man kommer få jobba med om man söker sig till arbetsplatsen i framtiden och en känsla för hur man skulle trivas, att få bra handledning gör väldigt stor skillnad och därför vill jag verkligen hylla den stora insats som Britta gör på Klinisk kemi i Umeå.”

Läs mer