Jag har haft förmånen att besöka Zagreb och EFLMs (European federation of Clinical Chemistry and Laboratory Medicine) konferens med titeln ”Preanalytical challenges – time for solutions”. Konferensen ägde rum den 22-23 mars med runt 600 deltagare, nästan 200 postrar och ett fullspäckat program. Det stipendium som jag blev tilldelad från IBL hjälpte till i argumentationen med min chef för att få åka på denna konferens. Ytterligare argument från min sida var att det är en självklar del i min kompetensutveckling att få ta del av vetenskapliga föreläsningar, diskussioner och personliga möten.

Ett av mina uppdrag som biomedicinsk analytiker på klinisk kemi i Umeå är att lära provtagande personal om preanalys och hur viktigt det är att ett blodprov tas korrekt och vilka konsekvenser det får om prov tas på felaktigt sätt.

Preanalys innefattar

• val av analys (för att ställa diagnos eller sätta in behandling),
• remisshantering,
• patientförberedelser,
• provtagning (identifiering, märkning av rör, rörföljd, fyllnadsgrad, blandning, etc.),
• provhantering,
• och slutligen transport till laboratorium.

När provet anländer laboratoriet så initieras skedet analys där proverna ankomstregistreras, kontrolleras, eventuellt upparbetas och analyseras. När ett analysresultat har genererats så initieras det postanalytiska skedet där resultatet ska nå beställaren, journalföras och tolkas. Alla dessa steg behöver ske korrekt för att säkerställa provets kvalitet och analysens riktighet för att ge ett patientsäkert svar.

UTMANINGAR OCH LÖSNINGAR

Som titeln på konferensen avslöjar så var fokus på vilka utmaningar vi har framför oss vad gäller preanalys och vilka lösningar vi eventuellt kan jobba med. Mads Nybo från Danmark pratade om att högautomatiserade laboratorier innebär nya utmaningar och att preanalytiska variabler bör följas upp, inte bara vid installation av nya tekniska lösningar, utan kontinuerligt. Alexander von Meyer från Tyskland visade på vikten av att veta den exakta provtagningstiden och att det skiljer sig väldigt mycket i Europa hur provtagningstiden rapporteras (om den rapporteras över huvud taget). I Sverige ser vi det nog som en självklarhet då vi arbetar med elektroniska beställningar där provtagningstid trycks på etiketten, som kan ändras av provtagaren om provtagningen dröjer, och som vi aktivt tar hänsyn till när provet registreras vid ankomst till laboratoriet. Alexander von Meyer redovisade flera tekniska lösningar som idag är tillgängliga men tyvärr väldigt dyra och därför inte ett alternativ i alla europeiska länder. Venösa blodprover är det absolut största biologiska materialet som det analyseras på inom laboratoriemedicin, så när vi pratar preanalys så är det främst i samband med venprovtagning, men vi utför analyser på så många fler material. I konferensens program fick även andra provmaterial som cerebrospinalvätska och faces uppmärksamhet, vilket är bra, så att kunskapen och arbetet med att ta fram evidensbaserade riktlinjer kring provtagning och hantering av detta material också stärks.

TRÅNGT BLAND POSTRARNA

Mitt bidrag till konferensen var en poster där jag sammanställt resultatet av en pinnstatistik-studie som min kollega Camilla Selenius samordnade på tre sjukhuslaboratorier inom region Västerbotten i oktober 2018. Med postern så visar vi att det vanligast förekommande preanalytiska felet som personal på laboratoriet får hantera är att beställningen/remissen inte är överförd från beställarsystemet (RoS) till vårt labbdatasystem (FlexLab). När detta moment missas av provtagande personal så har vi ingen information om provet när det anländer till laboratoriet. Under de dagar som studien genomfördes så försenades 1718 provsvar med mellan 30 och 180 minuter och ökade personalens arbetsbelastning med runt 2 timmar per dag.

Förra gången konferensen anordnades (Amsterdam 2017) upplevde jag postersessionerna som utmärkt organiserade, så mina förväntningar var höga i år. Tyvärr grusades mina förväntningar redan vid första fikat som också sammanföll med postersessionerna. Lokalerna där fika och lunch serverades var alldeles för trånga och inte anpassade för att 600 människor skulle få plats och dessutom var postrarna utspridda på samma trånga yta. Följden av detta blev att postrarna inte blev välbesökta, utan deltagarna trängdes i kaffekön i stället.

INTRESSANTA PREANALYTISKA FALL

Det jag tyckte var mest intressant under konferensen var preanalytiska fall som presenterades av olika deltagare. Fallen bestod av upptäckta felaktigheter och förklaringar till felen – och framför allt den spännande vägen däremellan! Bas Calcoen från Belgien beskrev följande fall: En biomedicinsk analytiker (motsvarande lab technician) reagerar på ovanligt många clot-larm från deras ACL TOP 700-analysinstrument kopplat till en automatiserad bana. Han får manuellt inspektera ett stort antal prover och finner både stora och små koagel i Na-citrat-rören. Efter en genomgång av larmen så identifieras ett fåtal avdelningar som proverna kommer ifrån och han börjar pilla bort etiketterna för att upptäcka att alla påverkade rör har samma lot-nummer. Ett varningsmeddelande går då omedelbart ut till alla avdelningar inom sjukhuset om att inte använda rör med det lot-numret. Vidare undersökningar på de inkomna rören visar att 44 % av redan utsvarade förlängda PT-(PK-INR)- och APTT-resultat kommer från rör med det lotnumret, vilket resulterar i att dessa resultat dras tillbaka omedelbart. När de kvarvarande förpackningarna med det specifika lot-numret undersöks visar det sig att vissa rör helt saknar tillsats av Na-citrat, medan andra rör har tillsats av halva mängden Na-citrat. Tillverkaren återkallar genast hela leveransen med det specifika lot-numret.

VI MÅSTE SPRIDA VÅR KUNSKAP

I det här fallet ledde laboratoriepersonalens rimlighetstänk så väl som kunskaper inom preanalys till omedelbara åtgärder för att undvika ytterligare felaktiga provsvar. Likväl så kan jag inte låta bli att tänka att OM provtagande personal hade sett, förstått och reagerat på de felaktiga rören hade proverna aldrig nått laboratoriet och felaktiga svar hade inte gått ut. För mig som instruktör blev det här fallet ett tydligt exempel på hur vi som tar emot proverna och utför analyserna på laboratoriet måste sprida våra kunskaper till provtagande personal.

Efter de intensiva dagarna i Zagreb så har jag inspirerats och lärt mig mycket, men också tagit med mig idéer och förslag till det kommande Vårmötet i Klinisk kemi som Umeå står som arrangör för år 2020, så då uppfyllde jag även min chefs önskan om motprestation för mitt deltagande.

IBL delar ut stipendier två gånger per år, läs mer och ansök här.

Av: Britta Willman

Tack alla för den otroligt roliga, stimulerande och innehållsrika tid jag haft i IBL under de senaste sex åren. När jag blev invald i styrelsen, först som vice ordförande och ett år senare som ordförande, ställdes frågan om jag accepterade att vara med i sex år. Jag lovade det och har nu slutfört det hela.

Detta uppdrag har tagit många timmar men det har det varit värt. Att få förmånen att arbeta för min profession genom IBL har jag sett som en tillgång även i mitt ordinarie arbete som chef inom laboratoriemedicin i Örebro. Det är så många frågor som överlappar. Att synliggöra och göra yrket känt är lika viktigt för mig som arbetsgivare som för IBL. Fler behöver utbildas och då behöver yrket vara tillräckligt attraktivt med goda villkor och tydliga karriärvägar. Vårdgivarna behöver specialistutbildade biomedicinska analytiker som kan ta över när den äldre generationen går i pension. En stor fråga för IBL som behöver kroka arm med arbetsgivarna. Vi behöver även kontinuerlig fortbildning för alla biomedicinska analytiker. Där kan IBL bidra med kompetenspåfyllnad genom en kursverksamhet som är efterfrågad utifrån verksamheternas behov.

Nu tar jag en lång semester som övergår i pension under våren. Många frågar vad jag ska göra och hur det känns. Min pappa skrev en dikt för många år sedan och jag tycker nog att den till viss del beskriver hur jag känner just nu.

Så underligt, att snart får man inte veta vad som hände sedan.
Så egendomligt, att ens tid bara rinner bort som smältvattnet över takstickorna, bara blir till en skimrande droppe, som lever en kort sekund under fallet, innan den splittras mot marken och sugs in i jorden.
Så småaktigt, att man inte en enda minut kunde få vända tillbaka och få veta hur det gick sedan för alla man ängslats över, för allt man gett sin bästa tid.
Så snopet, att bli en före detta!

(J O Colliander)

För att inte bara bli en före detta kommer jag att fortsätta följa utvecklingen av mitt yrke och stödja IBL även i framtiden. Jag kommer att ta tillvara på dagarna så att de inte bara rinner bort. Jag kommer även fortsätta ängslas över er alla. Men jag ska försöka leva i nuet och glädjas åt den dag som kommer.

Av: Agneta Colliander

Charotte Wigermo är Årets biomedicinska analytiker 2018

”Jag vill nominera Charlotte Wigermo till årets Biomedicinska analytiker för hennes fantastiska arbete, att som processledare inom Klinisk kemi, under mer än 10 år bygga upp PNA-verksamheten i Skåne till det den är idag.

Charlottes engagemang och aldrig sinande ork inspirerar medarbetarna att tillsammans förbättra och driva utvecklingen framåt med fokus på kund och kvalitet. Charlotte lägger ner hela sin själ och sitt hjärta för att PNA i Skåne ska ligga i framkant såväl nationellt som internationellt. Genom att nätverka med andra som har samma roll i andra regioner delar hon med sig av sitt kunnande och tar även del och lär av vad andra uppnått.

Charlotte verkar ha outsinliga krafter och det är en förmån att få arbeta med henne i denna så viktiga uppgift att höja kvaliteten på vårt patientnära analyserande.

Så lyder nomineringen från den kollega som nominerade Charlotte Wigermo, och som ledde fram till att hon nu utsetts till Årets biomedicinska analytiker 2018. Det var många som ville uppmärksamma sina kollegor den här gången, hela elva nomineringar kom in till IBL under hösten.

CHARLOTTE WIGERMO, GRATTIS TILL UTMÄRKELSEN ÅRETS BIOMEDICINSKA ANALYTIKER. HUR KÄNNS DET HÄR?

– Jag är mycket glad och mycket överraskad! Det känns som en stor ära och väldigt kul att bli uppskattad för sitt arbete. Nomineringen värmde! Det känns också bra att just arbetet med patientnära analyser blir uppmärksammat. Men utan min grupp och mina medarbetare hade jag inte kunnat göra något, det är teamet som tillsammans åstadkommer de stora förändringarna.

Charlotte Wigermo började arbeta som biomedicinsk analytiker 1976 – då med titeln laboratorieassistent – och med över 40 år i yrket har hon sett en förändring från mycket manuellt pipetterande till dagens högteknologiska analysplattformar.

– Idag arbetar vi också mer utåtriktat som hjälp och stöd till vården än när jag började, berättar hon.

YRKESVALET VAR EN SLUMP

Att bli biomedicinsk analytiker var inget självklart val, hon beskriver det som mer av en slump, och ett tag var hon nästan på väg att skola om sig.

– Jag ville inte bli lärare. Civilingenjör som jag nog velat bli var det inte så vanligt att tjejer läste till på den tiden. Jag var inte tufft nog att söka. I mitten av mitt yrkesliv var jag trött på mitt yrke och funderade på att läsa till ingenjör, men av familjeskäl blev det inte så. Jag började då istället fundera mer på hur jag kunde utvecklas i mitt nuvarande arbete. Runt 2000 började jag arbeta mer patientnära och när Labmedicin i Skåne omorganiserades 2009 sökte jag en Skåneövergripande tjänst för att jag ville förbättra det patientnära arbetet. Jag fick tjänsten och därefter har jag inte ångrat mitt yrkesval en sekund.

HÖJD PATIENTSÄKERHET GENOM PATIENTNÄRA ANALYSER

Nomineringen tar upp just hennes arbete med patientnära analyser. Som tidigare nämnts började hon arbeta mer patientnära runt 2000, då med blodgas.

– Vi ackrediterade den verksamheten 2002, vilket var tidigt. Eftersom andra småinstrument inte var med i kvalitetsarbetet på samma sätt önskade jag att man kunde koppla upp dem så att svaren gick direkt till journalen. Det tog några år, eftersom it-systemen inte var öppna i början. Man kunde bara koppla upp företagens egna instrument. Men vi vann den kampen och nu finns det flera it-system på den svenska marknaden där man kan koppla upp instrument från olika företag. I Skåne har vi ett system där vi kan övervaka instrument och bara personal som fått utbildning av oss kan logga in och utföra analys. Det har höjt patientsäkerheten avsevärt, men det finns massor mer att göra för att förbättra kvaliteten ytterligare. Det är ett arbete som bara växer. I nuläget är vi 16 personer som arbetar med patientnära analyser i Skåne men vi behöver bli fler för att kunna stötta vården ännu bättre.

FÖRBÄTTRING ÄR DRIVKRAFTEN

Nomineringen tar också upp en aldrig sinande ork och outsinliga krafter. Känner hon igen sig i den beskrivningen, och hur gör man för att utstråla den energin efter över 40 år i yrket?

– Ja, för det mesta kan jag känna igen mig. Min drivkraft är och har alltid varit att om jag kan förbättra någonting så kämpar jag för det. Man måste ta ansvar och vilja driva saker framåt. Jag tror på att om man har ett mål så kommer man oftast dit om inte sjukdom eller något annat sätter stopp. Målbilder är viktigt att ha både i stort och smått. Jag har lärt mig genom åren att inte stressa upp mig när jag inte hinner allt jag tänkt, och istället beta av arbetsuppgifter efter hand. Likaså att inte ha för höga krav på sig själv. Oftast blir det bra ändå och det kan annars vara lätt att bränna ut sig. Det är också viktigt att ha en meningsfull fritid där man släpper arbetet helt. Jag arbetar med botanik och hotade växter på min lediga tid och har fullt upp även med det. Då släpper jag arbetet helt när jag är ledig, och naturen ger väldigt mycket kraft tillbaka.