[DISPLAY_ULTIMATE_SOCIAL_ICONS]
I början av oktober släppte Saco rapporten ”Lönar sig högre utbildning – Livslönerapport 2020” där organisationens utredare beräknar livslöner för 35 olika högskoleutbildningar. Utbildningarnas livslöner jämförs sedan med livslönen för den som börjar arbeta direkt efter avslutat gymnasium, alltså om det lönar sig ekonomiskt att skaffa sig en akademisk examen. Utöver arbetsinkomst tar livslönerapporten även hänsyn till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet, pension, inkomstskatt och studiemedel.
En av de 35 högskoleutbildningarna som undersökts, och tyvärr också en av de 11 olönsamma, är biomedicinsk analytikerutbildningen. Inte nog med det, biomedicinsk analytiker är det yrke det lönar sig allra sämst att utbilda sig till, av de som undersökts, med en bruttoavkastning på -12% (-10% netto) jämfört med livslönen för gymnasieutbildade. I rapporten beräknas livslönen för biomedicinska analytiker till 22,7 miljoner i bruttolön,
och 17,2 miljoner i nettolön. I jämförelsen med gymnasieutbildade har biomedicinska analytiker jämförts
med dem som gått naturvetenskapligt program. Jämförelsegruppen har en beräknad livslön på 25,9 miljoner brutto och 19,1 miljoner netto.
Inget tydligt samband mellan lön och söktryck
Ansökningssiffrorna till biomedicinsk analytikerprogrammet ökade i år efter flera års nedåtgående trend. Det går att anta att rapporter om olönsamma livslöner knappast hjälper siffrorna åt rätt håll, även om det inte finns några fastslagna samband mellan lön och söktryck.
– Vi har inte tittat på något samband mellan livslön och söktryck och det är nog svårt att hitta ett entydigt sådant samband. Exempelvis har det varit ett ganska lågt söktryck till lärarutbildningar samtidigt som det är ett väldigt högt söktryck till fysioterapeututbildningen. I båda fallen handlar det om utbildningar som har dålig lönsamhet. Dessutom varierar söktrycket över tid. I vårt dataunderlag finns allt från nyutexaminerade till dem som tog examen för 40 år sedan och under den tiden har söktrycket för många utbildningar ändrats flera gånger, säger Thomas Ljunglöf som är utredare på Saco och en av författarna till rapporten.
IBL:s ordförande Maysae Quttineh kommenterade rapporten i samband med att den släpptes i oktober:
– Efterfrågan på biomedicinska analytiker har ökat de senaste åren. Ändå har löneutvecklingen knappast hängt med i den ekonomiska inflationen där allt i samhället blir dyrare. Löneökningar som ligger på ett par procent för en redan för lågt värderad kompetens är inte tillräckligt. Vi behöver få fart på enhetliga och långsiktiga strategier för att rekrytera nya till utbildningen och behålla yrkesskickliga biomedicinska analytiker. Många vidareutbildar sig till både master- och doktorsexamen, men det bygger ofta på eget initiativ, och att det sker på betald arbetstid är mer undantag än regel trots att vidareutbildningar ger specialistkunskaper som bidrar till att vi kan hantera till exempel en pandemi. Specialisering måste bli en karriärväg som betalar sig och inte en förlustaffär för den som skaffar sig värdefulla specialistkunskaper som är till nytta för arbetsgivaren.
