”Vi ska inte ändra när vi kämpat i så många
år för att få bort laboratorieassistent”
Susanne Widell. 75 år, Rockneby
– Jag har tänkt på det här och diskuterat med en disputerad biomedicinsk analytiker på universitetet. Det är svårt att ändra titel nu när folk äntligen, på grund av pandemin, förstått vad vi gör. Men i så fall ska det vara internationellt gångbart. Felet har hela tiden varit att vi inte själva gjort reklam för vårt yrke, utan alltid varit tysta. Professor Matti Sellberg som synts massor i media i vaccinfrågor är biomedicinsk analytiker, och det både berättar han och presenteras som. Flera andra biomedicinska analytiker med akademisk examen börjar också synas nu, det vore inte bra att då ändra titel. Bättre att göra fler reportage och mer reklam för vår yrkesgrupp och även berätta att lönen måste höjas, vi har ju faktiskt en akademisk kandidatexamen och yrkeslegitimation. Jag anser därför att vår titel ska behållas men att medier borde berätta hur viktigt det är att kliniska laboratorieanalyser som utgör beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning utförs av legitimerade biomedicinska analytiker. I Norge heter det bioingenjör men det säger inte alls vad vi gör. Engelskans biomedical scientist är bättre isåfall. Behåll titeln och förkorta det som ”leg. biomedanalytiker” om man tycker det är för långt. Men vi ska inte ändra när vi kämpat i så många år för att få bort laboratorieassistent, vi är inga assistenter utan en egen jätteviktig yrkesgrupp. Nu börjar dessutom fler söka utbildningen.
”Konsekvent användning av
hela titeln skulle bidra positivt”
Petra Lindberg, 69 år, Jönköping
– Jag tror att det finns andra och mer effektiva sätt att göra yrket känt än att byta yrkestitel. Laboratorieassistent var inte rättvisande så namnbytet på 1990-talet var väl motiverat. Att byta namn en gång till tror jag bara förvirrar ännu mer. Istället tror jag konsekvent användning av hela titeln skulle bidra positivt. Att vi direkt efter titelbytet på 90-talet började förkorta det som BMA tror jag försvårat förståelsen för vårt viktiga arbete. Jag ser hur några av våra mer kända kollegor som syns i media, konsekvent använder hela titeln biomedicinsk analytiker eller ämnet biomedicinsk analys. Det får vi tacka dem för!
”Det kanske kunde ha varit två titlar,
bioanalytiker och fysioanalytiker”
Agneta Colliander, 67 år, Örebro
– Den gamla titeln Laboratorieassistent hade jag egentligen inte något problem med. När jag valde att utbilda mig i början på 70-talet så kändes titeln ganska rätt för mig. Jag ville arbeta på ett laboratorium och för mig var titeln tydlig. Sen vet jag ju att det är många som beskrivit att titeln assistent inte visar på den självständighet som man ändå har och man assisterar ju inte någon direkt. När det blev aktuellt med en ny titel var det flera alternativ som man valde mellan. Jag tycker att det är synd att man valde en titel som var så lång att den direkt blev en förkortning. Vilket gör att man tituleras som BMA. För mig fullständigt fel och totalt anonymt. För allmänheten har det ju inte blivit tydligare vad man arbetar med och inom vilken bransch. Personligen tycker jag att vi skulle ha titulerats bioanalytiker om man var tvungen att byta namn. Då gör man ingen förkortning. I Danmark har man den titeln. Att man valde biomedicinsk har jag uppfattat var för att vi även har en tydlig nisch inom klinisk fysiologi. Det kanske kunde ha varit två titlar, bioanalytiker och fysioanalytiker. Vi arbetar ju på laboratorium så man kan även heta laboratorieanalytiker för att beskriva var man arbetar. Tyvärr kan det bli en ny förkortning till labbanalytiker och det känns inte som en titel utan något man är. Kärnämnet biomedicinsk laboratorievetenskap ger en tydlig beskrivning av ämnet och inom vilket område vi befinner oss och det är bra. Med facit i hand så uppfattar inte jag att titelbytet gjort att yrket har blivit mer känt och erkänt.