I veckan lämnade Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) in ett förslag till regeringen för att effektivisera kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. I samband med det publicerades en debattartikel hos Dagens Samhälle: ”Så får vi en mer effektiv kompetensförsörjning (länk till artikeln)”, undertecknad av Olivia Wigzell från Socialstyrelsen och Anders Söderholm från Universitetskanslersämbetet.
Bland annat föreslår myndigheterna att ett nationellt råd bör inrättas för samverkan mellan regioner, kommuner, universitet och högskolor. Detta görs i syfte att hantera befintliga utmaningar med brist på många yrkesgrupper, dimensionering och utbud av utbildningar samt för att möta kompetensbehov för framtidens hälso- och sjukvård och vårdbehov.
Ett bristyrke som spelar en viktig roll i vårdkedjan
Biomedicinska analytiker är tyvärr en yrkesgrupp som oftast glöms bort när både nationella och regionala råd tillsätts och det blir svårt att strida för ett av vårdens viktigaste jobb efter att satsningar har gjorts. En viktig förutsättning för ett effektivt samarbete om kompetensförsörjningen är att berörda aktörer har tillgång till en samlad bild av personal- och kompetensbehoven. Biomedicinska analytiker är en legitimerad yrkesgrupp och det råder brist i stort sett hela landet. Arbetsgivaren väljer då istället att anställa personal med ”motsvarande” utbildning men som saknar legitimation istället för att tänka långsiktigt och satsa på tydliga karriärmöjligheter för att göra yrket attraktivt. Vi har en viktig roll i vårdkedjan och görs det inte tydliga satsningar på vår profession hotas både patientsäkerheten och kvaliteten inom svensk hälso- och sjukvård.
”Även om vi får ut en masterexamen så är det inte säkert att det syns på arbetsuppgifterna eller i lönekuvertet”
Olivia Wigzell, som är generaldirektör för Socialstyrelsen, skriver att under deras arbete med uppdraget har Socialstyrelsen och UKÄ utvecklat ny statistik och nya prognosmodeller där de bland annat kunnat visa hur många som fullföljer utbildningen, var de börjar arbeta efter examen och hur de vidareutbildar sig. Vi kommer se över denna så att biomedicinska analytiker finns med bland statistiken. Det är siffror som IBL länge följt när det gäller biomedicinska analytiker och framtiden ser skrämmande ut med stora pensionsavgångar och stora avhopp från de flesta universitet och högskolor.
Moment 22
Det finns idag möjlighet till vidareutbildning på avancerad nivå för biomedicinska analytiker på flera lärosäten men även om vi får ut en masterexamen så är det inte säkert att det syns på arbetsuppgifterna eller i lönekuvertet. Detta trots att IBL under de senaste fem åren försökt skapa arenor mellan verksamhetsföreträdare och utbildningsansvariga. Utbildningsansvariga har i sitt nätverk arbetat fram en gemensam modell för hur en reglerad specialistutbildning kan se ut och ändå händer det ingenting från arbetsgivarens sida. Det har till och med lämnats in en motion till riksdagen om en reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker men svaret blev att det inte finns något som förhindrar detta om arbetsgivaren ser ett behov. Problemet är att arbetsgivaren inte kommer att göra några satsningar om det inte finns en reglering kring detta. Vi hamnar därför i ett moment 22. Det räcker inte med rekommendationer utan det måste komma tydliga uppdrag. Vi har full förståelse för att detta inte händer över en dag.
Vi kräver att få vara med
Så om det ska bildas nationella eller regionala råd så kräver vi att IBL finns med och kan tala för vår profession så att vi inte återigen glöms bort. Vården har inte råd att förlora vår kompetens och händer det inget så kommer vi även ha svårt att rekrytera den yngre generationen som kräver tydliga karriärvägar.
Vi ser fram emot detta arbete och hoppas att dessa råd kommer ha mandat för faktiska framtida förändringar för vården, professioner och patienternas bästa.
Styrelsen för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)
Yrkesorganisation för biomedicinska analytiker