Laboratoriet har pratat med Ann-Marie Wennberg, professor och sjukhusdirektör för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, men sedan drygt ett år också ordförande för det relativt nyinrättade Nationella vårdkompetensrådet. Rådet beskrivs på Socialstyrelsens webbplats som ett rådgivande samverkansforum mellan regioner, kommuner, lärosäten, Socialstyrelsen och Universitetskanslerämbetet. Rådet som inrättats på uppdrag av regeringen, och består förutom Ann-Marie Wennberg av 13 ledamöter, har varit igång sedan januari 2020 och i november publicerade de en pandemianalys.

– I analysen tar vi upp att vården har kraftsamlat och mobiliserat för att möta behovet av bemanning av kritiska resurser inom vården. Och vi har bland annat explicit uttryckt behovet av biomedicinska analytiker. Trycket på yrkesgruppen har ju varit hög, bland annat för att öka testkapaciteten under pandemin. Och sedan ser ju jag som sjukhusdirektör för Sahlgrenska det stora behovet av biomedicinska analytiker inom många områden, säger Ann-Marie Wennberg.

Regionala vårdkompetensråd

Bristen konstateras också i Socialstyrelsens årliga rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård – Nationella planeringsstödet 2021” som publicerades i slutet av februari och där 18 av 21 regioner bedömer att efterfrågan är större än tillgången på biomedicinska analytiker. Men sedan, när bristen är konstaterad av alla inblandade, är den intressanta frågan vad det går att göra åt saken.

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ordförande för Nationella vårdkompetensrådet.

– Till att börja med är det viktigt att bristen påtalas, att frågan lyfts fram på bordet. Nu gör vi det, bland annat i vår pandemianalys. Sedan måste man börja bena i ”varför är det så?”, och som jag förstår det så beror det på betydande pensionsavgångar men också på stora avhopp från utbildningen. Där måste lärosätena fundera på hur de ska förbättra detta. Och på vilket sätt kan då vi i rådet bidra? En av våra uppgifter är att främja samverkan och föra dialog med berörda aktörer. Just det här med samverkan mellan lärosäten och sjukvårdens huvudmän, det är en sak som inte har varit helt perfekt, så där kan vi bidra, säger Ann-Marie Wennberg.

Som ett första steg i en bättre samverkan mellan lärosäten och vårdens huvudmän har vårdkompetensrådet under hösten etablerat regionala vårdkompetensråd inom varje sjukvårdsregion.

– Bara det nu att man sitter och kan prata med varandra i de här regionala vårdkompetensråden gör ju att man kan kavla upp ärmarna och ta sig an det hela. Och vad är det då som ligger på vem? Jo, lärosätena måste ju titta på varför det sker så stora avhopp och vad man kan göra för att avhjälpa det. En viktig sak vid stora avhopp, det sker ju även för andra yrkeskategorier, det är att jobba med intagningen och att jobba med själva utbildningen. Något som ofta påtalas är bristen på kliniska lärare med tillräcklig akademisk kompetens, det är en viktig sak. Sedan måste det här arbetet synliggöras, det är viktigt att marknadsföra det. Och det är viktigt att jobba med karriärvägar. Det är någonting som vi generellt ser, vikten av att ha karriärvägar.

Vikten av karriärvägar

Exakt hur, när och varför biomedicinska analytiker hamnade i läget att vara ett bristyrke med dokumenterat dålig löneutveckling (SACO:s livslönerapport från 2020 placerade biomedicinska analytikerutbildningen som minst lönsam av 35 kartlagda utbildningar, jämfört med enbart gymnaiseutbildning) är förstås svårt att säga och rådets uppdrag är framför allt att kartlägga nuläget och föreslå vägar framåt. Ann-Marie Wennberg tar upp synliggörandet av yrket, att sjukvården står upp för behovet av biomedicinska analytiker och att det finns tydliga karriärvägar som viktiga faktorer för att motverka bristen.

– Jag återkommer till det här med att synliggöra och öka yrkets attraktionskraft. Och att sjukvården verkligen står upp för vikten av att ha just biomedicinska analytiker. Jag skulle vilja säga att förutom pandemin så ser man ju att mycket av det som händer inom sjukvården nu, precisionsmedicin till exempel, också pekar på vikten av biomedicinska analytiker. Skulle jag våga mig på en spaning så skulle jag vilja säga att det är ett yrke på frammarsch. Och då kommer jag tillbaka till karriärvägar med tydliga steg, som du kan koppla lön till också. Det tycker jag är en mycket viktig sak. Och sedan att du kopplar på det akademiska också så att du kan bedriva forskning. Det är sådant vi (vårdkompetensrådet) kan gå in och ge rekommendationer om. Och att man måste verka för ett hållbart yrkesliv. För det är ju inte bara det att komma ut och få ett arbete, utan sedan ska du trivas, det ska finnas definierade karriärvägar, så att du väljer att stanna kvar inom yrket.

En karriärväg som IBL och många yrkesverksamma och blivande biomedicinska analytiker hoppas på är en nationellt reglerad specialistutbildning som leder till definierade specialistroller (lokala specialisttjänster finns på flera håll idag). Ann-Marie Wennberg tror att behovet behöver uttryckas av sjukvårdsregionerna för att få bollen i rullning.

– Om sjukvården ser ett behov av det, vilket jag är övertygad om att man gör, då kan man sätta igång och arbeta för det. Jag ser ju att det kommer mer och mer det här med definierade karriärvägar. Både kliniska och akademiska.

Kartläggning av flödet på gång

Flera intressanta och konkreta saker är på gång från vårdkompetensrådet framöver, bland annat en kartläggning av flödet för biomedicinska analytiker.

– Just nu håller vi på och bearbetar pandemianalysen, och kommer att komma med konkreta förslag utifrån den. Det ligger i vårt uppdrag att vi ska främja dialog och samverkan, men också kartlägga och analysera och göra bedömningar av kompetensförsörjningsbehovet. En annan viktig uppgift är att sprida och kommunicera våra bedömningar, bland annat via statistikflöden. Vi tittar till exempel på flödesscheman för olika yrkesgrupper. Vi har nyligen tittat på läkare men nu är det biomedicinska analytiker som lyfts fram som en extra angelägen yrkesgrupp utifrån lärdomarna från pandemin. Då följer vi hela vägen från att man går in i en utbildning, hur det fungerar under utbildningen och sedan vidare ut i yrkeslivet, tittar på var det finns flaskhalsar och andra saker som påverkar. Då får vi det väldigt specifikt påtalat hur det ser ut, och det är också ett sätt att sätta ljuset på en yrkesgrupp. Det ska vi göra under våren.