Det sägs att det är de små sakerna i livet som ger eller gör det där lilla extra. Små saker som ett leende, en solstråle som tar sig igenom flera dagars mulenhet eller något gott till kaffet. Det lilla kan också ha betydelse när det kommer till vår kropp och sjukdomar som kan drabba den, där det lilla kan vara av yttersta vikt.
I takt med att vi människor blir äldre och håller oss friskare allt längre upp i ålder ökar risken att fler individer med tiden drabbas av åldersrelaterade sjukdomar. Mest frekventa är hjärtkärlsjukdomar, tätt följt av cancer. Prostatacancer är en av de vanligast förekommande cancersjukdomarna i världen och i Sverige den främst förekommande cancerrelaterade dödsorsaken bland män. Men, myntet har en framsida. Allt fler överlever tack vare tidigare ställd diagnos och effektivare behandling, även vid avancerad sjukdom [1]. Idag lever cirka 120 000 män med prostatacancer i Sverige, vilket är tre gånger fler än för bara 20 år sedan.
En fusion mellan PET och CT
Positronemissionstomografi kopplat
till datortomografi (PET-CT)
Bildtagningsteknik som positronemissionstomografi (PET) kopplat till datortomografi (CT) används idag för att diagnostisera och se hur långt framskriden sjukdomen är, då den delas in i olika stadier. Min forskning handlar om just kombinationen av PET-CT vid prostatacancer och mer specifikt en ny teknik inom PET-CT, där ett syfte var att se om det går att upptäcka mindre metastaser från cancern med större noggrannhet. Detta då både hårdvara och mjukvara i PET-tekniken har utvecklats och förbättrats, samt att nya spårämnen tagits fram.
PET-kameran ger en fysiologisk avbildning av patientens organ och vävnader vilken fusioneras med en anatomisk avbildning från CT-undersökningen [2]. En liten mängd av ett radioaktivt spårämne injiceras intravenöst till patienten och ett sönderfall av spårämnet sker där små partiklar, positroner, skickas iväg. Positronerna kolliderar med elektroner och fotoner bildas. Dessa kolliderar med detektorer i PET-kameran och en bild genereras.
Ökad diagnostisk noggrannhet
Den nya och förbättrade hårdvaran bidrar till en ökad diagnostisk noggrannhet och att mindre strukturer kan åskådliggöras. Mjukvaran som uppdaterats ger ökad kontrast mellan upptag och bakgrund i bilderna samtidigt som det brus som kan störa analysen är betydligt lägre än tidigare. Sammantaget bidrar detta till att mindre strukturer kan upptäckas i allt större utsträckning [3].
Tvärsnittlig bild av patient med prostatacancer. Pilen visar en metastaserad lymfkörtel. Bild A representerar PET, bild B CT och bild C fusionerad PET-CT.
Resultatet med störst tyngd utifrån min forskning var att kolin, det radioaktiva spårämne som vanligast använts vid diagnostisering och stadieindelning av prostatacancer med PET-CT, inte är tillräckligt specifikt för prostatacancer [4, 5]. Kolin tas upp i prostatacancercellerna via en uppreglering av enzymet kolinkinas. Tyvärr tas det också upp vid andra förändringar än cancer i prostatan, samt även i andra vävnader. Detta gör att det är svårt att särskilja cancervävnad från frisk vävnad [6].
Tvärsnittlig bild av patient med prostatacancer. Pilen visar metastas i skelettet. Bild A representerar PET, bild B CT och bild C fusionerad PET-CT.
Trots PET-teknikens utveckling och de möjligheter den ger att kunna upptäcka mindre metastaser så hindras diagnostisering av att spårämnet kolin inte är tillräckligt specifikt för enbart prostatacancer. Resultatet stöds av andra studier med liknande resultat varför spårämnet kolin i undersökningsmetoden numera bytts ut mot ett nytt radioaktivt spårämne. Prostataspecifikt membranantigen-ligander (PSMA) är ett mer specifikt spårämne för prostatacancer, eftersom en ökad mängd PSMA binds in vid cancer [7].
Glädje och förtvivlan
Mimmi Bjöersdorff, Legitimerad biomedicinsk analytiker, Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Skånes universitetssjukhus i Malmö Doktorand vid medicinska fakulteten, Lunds universitet
Vår förhoppning är att PSMA, tillsammans med den nya PET-tekniken, ska kunna lokalisera mindre metastaser med större noggrannhet och korrekthet. Då PSMA nyligen börjat användas kliniskt är det viktigt att förstå hur PSMA fördelar sig i kroppen och vilken strålningsbelastning kroppen utsätts för vid PSMA-PET-CT. Att bättre förstå detta är vad mina kollegor och jag arbetar med nu.
Att kunna se små saker kan ge glädje och tacksamhet, men kan även skapa oro och förtvivlan. Om min forskning kan bidra till att byta oro mot lättnad, det vill säga om det lilla upptäcks i tid, är mycket vunnet. Att få vara en del i forskningen kring att kunna detektera det allra minsta för att skapa lättnad och ett längre liv för människor är vad som driver mig i mitt arbete. För det är i det lilla som det stora kan skapas.
