IFBLS 2021, Köpenhamn. Av mer eller mindre uppenbara skäl hade de flesta deltagare på världskongressen inte rest längre än inom Danmarks gränser för att ta sig till Bella Center i Köpenhamn. Laboratoriet har pratat med ett av undandagen, professor James Damen som är national president för den nigerianska organisationen för biomedicinska analytiker, Association of Medical Laboratory Scientists of Nigeria (AMLSN).
– För att bli biomedicinsk analytiker i Nigeria behöver du först skaffa grundläggande behörighet, därefter skriver du ett antagningsprov för att komma in på universitetet. Själva utbildningen är sedan indelad i två delar, först en preklinisk, teoretisk del som pågår i två år. År tre påbörjas den kliniska delen av utbildningen, där du kombinerar föreläsningar med verksamhetsförlagd utbildning, och den här delen av utbildningen pågår i tre år. Så efter fem år, när du klarat alla utbildningens examinationer, har vi också en yrkesexamination som arrangeras av Medical Laboratory Science Council of Nigeria. När du klarat både universitetets och den statliga examinationen får du en yrkeslegitimation som du behöver för nästa steg, en ettårig praktikperiod på ett sjukhus, berättar James Damen.
Efter praktikperioden är alla formella kompetenskrav på plats, men för den som är under 30 år vid examen väntar ett års tjänstgöring i National Youth Service Corps innan du får börja arbeta (som statligt anställd) eller fortsätta med högre studier. Tjänstgöringsperioden, som närmast kan liknas vid en slags värnplikt, genomförs i en annan del av landet än där man har sitt ursprung och syftar delvis till att ena landet genom att personer från olika etniska grupper arbetar tillsammans.
Karriär som consultant
James Damen berättar om en ny karriärmöjlighet som befinner sig i startgroparna, genom ett fyraårigt stipendieprogram via Västafrikanska hälsoorganisaitonen (WAHO). Den som genomgår programmet, med examinationer halvvägs och i slutet, kan titulera sig consultant – en senior yrkestitel som används i till exempel Storbritannien med samväldesländer, och som innefattar både ledarskap och expert-/specialistkunskaper.
– Man har identifierat många områden där det behövs specialistkompetens inom biomedicinsk laboratorievetenskap, och för att bli specialist och en auktoritet på området behöver du utbilda dig. Huvudmålet är att stärka hälso- och sjukvården, och laboratorierna är själva grunden för en kvalitativ sjukvård. Gör du rätt på laboratoriet så kan resten av vårdkedjan göra rätt, säger James Damen.
Direkt till doktorsexamen
James Damen berättar att yrket redan idag har hög status, med många sökande till utbildningen, och att de (AMLSN) jobbar för en ytterligare statushöjning.
– Det finns redan många biomedicinska analytiker på höga positioner, och ingen ser ner på dig vid rekryteringar, tack vare de kunskaper du har. Vi har föreslagit en ny läroplan, där utbildningen skulle vara sex år istället för fem, och där du skulle examineras som doctor of biomedical laboratory science. Om det går igenom skulle alla universitet som utbildar inom biomedicinsk laboratorievetenskap använda samma läroplan, och studenterna som påbörjar utbildningen skulle veta att de efter sex år kommer ut med en doktorstitel.
Lagstadgad rätt till labben
Han berättar att den enda stora utmaningen just nu är en ”strid” med patologer om rätten att vara chef för laboratorier. Flera ärenden har varit uppe i den nigerianska arbetsdomstolen som dömt till biomedicinska analytiker fördel med stöd i Medical Laboratory Science Council of Nigeria Act 11, 2003, en lag som handlar om rätten att reglera yrket och utbildningen och som i princip slår fast att du behöver en laboratoriemedicinsk utbildning för att få jobba, och även vara chef, på nigerianska laboratorier.
– Vi har fyra pågående fall just nu, men vi är en väldigt stark profession med rätten på vår sida. Det läkarna försöker göra nu är att få till ett tillägg till sin motsvarande lag för att kunna få makt över laboratorierna. Men det går inte att ha två lagar som säger emot varandra, så vi är väldigt självsäkra.
