Kämpar ALLTID för förbättring

Charotte Wigermo är Årets biomedicinska analytiker 2018

”Jag vill nominera Charlotte Wigermo till årets Biomedicinska analytiker för hennes fantastiska arbete, att som processledare inom Klinisk kemi, under mer än 10 år bygga upp PNA-verksamheten i Skåne till det den är idag.

Charlottes engagemang och aldrig sinande ork inspirerar medarbetarna att tillsammans förbättra och driva utvecklingen framåt med fokus på kund och kvalitet. Charlotte lägger ner hela sin själ och sitt hjärta för att PNA i Skåne ska ligga i framkant såväl nationellt som internationellt. Genom att nätverka med andra som har samma roll i andra regioner delar hon med sig av sitt kunnande och tar även del och lär av vad andra uppnått.

Charlotte verkar ha outsinliga krafter och det är en förmån att få arbeta med henne i denna så viktiga uppgift att höja kvaliteten på vårt patientnära analyserande.

Så lyder nomineringen från den kollega som nominerade Charlotte Wigermo, och som ledde fram till att hon nu utsetts till Årets biomedicinska analytiker 2018. Det var många som ville uppmärksamma sina kollegor den här gången, hela elva nomineringar kom in till IBL under hösten.

Charlotte Wigermo, Klinisk kemi, Labmedicin i Region Skåne är Årets biomedicinska analytiker 2018
CHARLOTTE WIGERMO, GRATTIS TILL UTMÄRKELSEN ÅRETS BIOMEDICINSKA ANALYTIKER. HUR KÄNNS DET HÄR?

– Jag är mycket glad och mycket överraskad! Det känns som en stor ära och väldigt kul att bli uppskattad för sitt arbete. Nomineringen värmde! Det känns också bra att just arbetet med patientnära analyser blir uppmärksammat. Men utan min grupp och mina medarbetare hade jag inte kunnat göra något, det är teamet som tillsammans åstadkommer de stora förändringarna.

Charlotte Wigermo började arbeta som biomedicinsk analytiker 1976 – då med titeln laboratorieassistent – och med över 40 år i yrket har hon sett en förändring från mycket manuellt pipetterande till dagens högteknologiska analysplattformar.

– Idag arbetar vi också mer utåtriktat som hjälp och stöd till vården än när jag började, berättar hon.

YRKESVALET VAR EN SLUMP

Att bli biomedicinsk analytiker var inget självklart val, hon beskriver det som mer av en slump, och ett tag var hon nästan på väg att skola om sig.

– Jag ville inte bli lärare. Civilingenjör som jag nog velat bli var det inte så vanligt att tjejer läste till på den tiden. Jag var inte tufft nog att söka. I mitten av mitt yrkesliv var jag trött på mitt yrke och funderade på att läsa till ingenjör, men av familjeskäl blev det inte så. Jag började då istället fundera mer på hur jag kunde utvecklas i mitt nuvarande arbete. Runt 2000 började jag arbeta mer patientnära och när Labmedicin i Skåne omorganiserades 2009 sökte jag en Skåneövergripande tjänst för att jag ville förbättra det patientnära arbetet. Jag fick tjänsten och därefter har jag inte ångrat mitt yrkesval en sekund.

HÖJD PATIENTSÄKERHET GENOM PATIENTNÄRA ANALYSER

Nomineringen tar upp just hennes arbete med patientnära analyser. Som tidigare nämnts började hon arbeta mer patientnära runt 2000, då med blodgas.

– Vi ackrediterade den verksamheten 2002, vilket var tidigt. Eftersom andra småinstrument inte var med i kvalitetsarbetet på samma sätt önskade jag att man kunde koppla upp dem så att svaren gick direkt till journalen. Det tog några år, eftersom it-systemen inte var öppna i början. Man kunde bara koppla upp företagens egna instrument. Men vi vann den kampen och nu finns det flera it-system på den svenska marknaden där man kan koppla upp instrument från olika företag. I Skåne har vi ett system där vi kan övervaka instrument och bara personal som fått utbildning av oss kan logga in och utföra analys. Det har höjt patientsäkerheten avsevärt, men det finns massor mer att göra för att förbättra kvaliteten ytterligare. Det är ett arbete som bara växer. I nuläget är vi 16 personer som arbetar med patientnära analyser i Skåne men vi behöver bli fler för att kunna stötta vården ännu bättre.

FÖRBÄTTRING ÄR DRIVKRAFTEN

Nomineringen tar också upp en aldrig sinande ork och outsinliga krafter. Känner hon igen sig i den beskrivningen, och hur gör man för att utstråla den energin efter över 40 år i yrket?

– Ja, för det mesta kan jag känna igen mig. Min drivkraft är och har alltid varit att om jag kan förbättra någonting så kämpar jag för det. Man måste ta ansvar och vilja driva saker framåt. Jag tror på att om man har ett mål så kommer man oftast dit om inte sjukdom eller något annat sätter stopp. Målbilder är viktigt att ha både i stort och smått. Jag har lärt mig genom åren att inte stressa upp mig när jag inte hinner allt jag tänkt, och istället beta av arbetsuppgifter efter hand. Likaså att inte ha för höga krav på sig själv. Oftast blir det bra ändå och det kan annars vara lätt att bränna ut sig. Det är också viktigt att ha en meningsfull fritid där man släpper arbetet helt. Jag arbetar med botanik och hotade växter på min lediga tid och har fullt upp även med det. Då släpper jag arbetet helt när jag är ledig, och naturen ger väldigt mycket kraft tillbaka.