Anna Dieden om dubbla roller

Syns i både Kokobäng och föreläsningssalar

Kombinationen skådespelare/servitör har vi hört talas om när det handlar om folk med drömmar om en karriär inom nöjesindustrin i Hollywood. Dit ska vi inte idag, istället vänder vi blicken mot Malmö och hittar ett visitkort som lyder skådespelare/doktorand/senior adjunkt i biomedicinsk laboratoratorievetenskap. Anna Dieden är legitimerad biomedicinsk analytiker och delar sin tid mellan att vara senior adjunkt på Malmö universitet och att doktorera på Lunds Universitet. På fredagskvällar i januari och februari har vi dessutom kunnat se henne i barnprogrammet Kokobäng på SVT Barn.

Många av oss känner igen dig från succéfilmen ”Vad gör en biomedicinsk analytiker?” (som finns på Youtube och på IBL:s webbplats), men vad är Kokobäng?

– Kokobäng är ett humorprogram för barn. Det handlar om ett gäng som hänger i ett kostymförråd där det händer lite tokigheter. Programmet har högt tempo, snabba klipp och emellanåt slänger vi in en och annan musikvideo. När det sändes var det ett av de populäraste barnprogrammen på SVT vilket vi såklart är jätteglada för.

Kommer vi att se dig i några andra produktioner snart?

– Nja, jag har en ytterst liten biroll som mäklare i ett av programmen i Värsta bästa barnvakterna som sänds just nu. Annars kommer det spelas in en ny säsong av Kokobäng i höst! Den sänds i början av nästa år.

Jaha, mäklare, och det finns en Kokobängvideo som heter ”Min mamma jobbar på bank”. Rimligtvis borde det vara dags att barnen får lära sig vad en biomedicinsk analytiker gör när ni spelar in nya avsnitt av Kokobäng i höst. Kan du ordna det?

– Hehe, vi får se..

Anna Dieden på sitt ”vanliga jobb” som senior adjunkt i biomedicinsk laboratoratorievetenskap

Att vara biomedicinsk analytiker innebär ofta en tillvaro ganska långt från rampljuset. Finns det några som helst likheter mellan jobben?

– Om jag ska dra paralleller mellan Kokobäng och arbetet som adjunkt i biomedicinsk laboratorievetenskap så kanske en likhet är att det finns någon form av berättande i båda rollerna, att man vill förmedla något. Som adjunkt vill jag göra massa kunskap mer lättillgänglig men även inspirera studenterna till att bli de bästa biomedicinska analytikerna de kan. Som skådespelare eller programledare vill jag helt enkelt mest glädja barnen. En annan likhet är förvisso inspelningarna. Jag jobbar mycket med inspelade föreläsningar i mitt undervisande. Men visst, barnprogram, undervisning och forskning har förstås sina olikheter också, haha. Jag har länge velat både underhålla, undervisa och forska och jag är väldigt tacksam att jag nu får göra alla tre saker på ett så tydligt sätt och med inspirerande, talangfulla, och roliga människor.

Hinner du med allt du vill göra?

– Nu jobbar jag inte kliniskt längre. Det är klart att jag behöver prioritera och att det blir mer eller mindre av vissa saker under olika perioder. Till hösten blir det några färre inspelningsdagar för min del eftersom jag vill få mer tid till forskningen. Så istället för att en dag klä ut mig till ananas eller en annan frukt får jag istället nörda ner mig i olika proteiners koppling till hjärt-kärlsjukdomar.

Se Kokobäng på SVT play här

Läs mer

Uppsatstävling för biomedicinska analytikerstudenter

For att uppmärksamma våra biomedicinska analytikerstudenter utlyser IBL:s Vetenskapliga råd en tävling för studentuppsatser på kandidatnivå.

Skicka in tävlingsbidrag senast 1 juli

For att uppmärksamma våra biomedicinska analytikerstudenter utlyser IBL:s vetenskapliga råd årligen en tävling för studentuppsatser på kandidatnivå. Varje lärosäte som utbildar biomedicinska analytiker kan sända in ett tävlingsbidrag till IBL, givetvis i samråd med författaren.

Sista dagen för att skicka in tävlande bidrag är 1 juli 2020.
Vetenskapliga rådet utser därefter en vinnare – bästa kandidatuppsats 2020.
Studenten som har skrivit den vinnande uppsatsen vinner ett års medlemskap i IBL, ett presentkort på Akademibokhandeln värt 1 000 kr och en IBL-goodiebag!

Vinnande bidrag kommer att presenteras på IBL:s hemsida och i Laboratoriet under hösten 2019. IBL:s Vetenskapliga råds beslut om bästa kandidatuppsats går inte att överklaga.

Bidragen skickas in via mejl till kansli@ibl-inst.se.

Senaste årens vinnare

2019 – Charlotta Orback, Göteborg, med uppsatsen ”Potentiell stamcellsnisch i höger atrioventrikulärområde i humant hjärta”

2018 – Ellinor Lindgren, Umeå universitet, med uppsatsen ”Effekten av vätesulfid på titaninducerad IL-1β-frisättning från makrofager (En in vitro-studie på THP-1-celler)”

2017 – Malin Bengtsson, Göteborgs universitet, med uppsatsen ”Functional study of a disease-causing mutation in MGME1”

2016 – Albin Norman, Uppsala universitet, med uppsatsen ”Co-localization of CYP4F22 and CERS3 in HeLa and HEKn cells could point towards metabolic pathway interactions”

Läs mer

UTMANINGAR OCH OMSTÄLLNINGAR

Teamet. Tommy Göransson, Anna Söderlund Strand och Blenda Böttiger samarbetade för att få diagnostiken på plats. Foto: Ingvar Eliasson

Siffrorna som visar antalet smittade – och numera även tillfrisknade – tickar på i en rasande takt. Och fort måste det följaktligen gå även på laboratorierna som utför analyserna bakom siffrorna, på varje positivt provsvar går det långt fler negativa. Klinisk mikrobiologi-labbet i Lund var bland de första labben som började köra diagnostik av coronaviruset SARS-CoV-2 när Folkhälsomyndighetens kapacitet inte räckte till längre. Vi har pratat med teamet som genomförde omställningen.

Coronapandemin ställer krav på samarbete och nya lösningar

Siffrorna som visar antalet smittade – och numera även tillfrisknade – tickar på i en rasande takt. Och fort måste det följaktligen gå även på laboratorierna som utför analyserna bakom siffrorna, på varje positivt provsvar går det långt fler negativa. Klinisk mikrobiologi-labbet i Lund var bland de första labben som började köra diagnostik av coronaviruset SARS-CoV-2 när Folkhälsomyndighetens kapacitet inte räckte till längre. Vi har pratat med teamet som genomförde omställningen.

Elvamiljonersstaden Wuhan, i provinsen Hubei i centrala Kina, fick i slutet av 2019 en ofrivillig plats i världensmedvetande efter att kinesiska hälsovårdsmyndigheter rapporterade om ett utbrott av lunginflammation, som kopplades till ett dittills okänt coronavirus. Då kändes det fortfarande som om saker skedde långt bort, men sedan dess har allt gått fort och 31 januari konstaterades det första svenska fallet: en kvinna som återvänt från just Wuhan en vecka tidigare.

Efter det har Sverige fått ställa om från att smittan kom via hemvändande resenärer till ett läge med inhemsk samhällsspridning. En snabb utveckling kräver snabba åtgärder, och laboratorier runtom i Sverige har på kort tid fått ställa om för att möta behovet av analyser. Klinisk mikrobiologilaboratoriet i Region Skåne började – som alla andra – skicka sina prover som skulle analyseras för coronaviruset till Folkhälsomyndigheten i slutet av januari.

Verksamhetschefen Ingvar Eliasson berättar om prioriteringar som görs för att möta stundande utmaningar.

– Det blev snabbt en frustrerad situation av det. Det var taxibilar som skulle beställas och det var transportförpackningsregler som skulle följas och det skulle förvarnas. Ändå blev svarstiden ganska lång. En dyr och knepig organisation, säger Ingvar Eliasson som är överläkare i klinisk bakteriologi och verksamhetschef på klinisk mikrobiologi i Lund.

Och inte långt senare, i månadsskiftet januari-februari, skickades frågan om möjligheten att sätta upp analysen ut från Folkhälsomyndigheten till laboratorier runtom i landet. Ingvar Eliasson hade dagarna innan fått indikationer på vad som var på gång i samband med ett styrelsemöte med Föreningen för klinisk mikrobiologi, där en av styrelsemedlemmarna till vardags återfinns på Folkhälsomyndigheten.

– Jag frågade honom hur de skulle ställa sig till om vi också försökte sätta upp diagnostiken, för vi hade haft lite interna diskussioner om det. Då så han att de absolut var intresserade av det, eftersom de är en expertfunktion och ett litet speciallabb som inte kan hantera särskilt stora volymer per dag, och att det redan börjat knaka i fogarna.

Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg var först ut under vecka sju, och veckan efter – mindre än tre veckor efter att frågan skickats ut från Folkhälsomyndigheten – kunde labbet i Lund erbjuda analysen.

Metoden sätts upp

Uppdraget att sätta upp analysen gick till ett team bestående av mikrobiologen Anna Söderlund Strand, biomedicinska analytikern Tommy Göransson och Blenda Böttiger som är överläkare i klinisk virologi.

– Jag satte mig in i den metod som skulle sättas upp, tog fram en lista över vad vi skulle behöva, planerade hur arbetet skulle läggas upp och skrev protokollen. Vi visste att vi behövde få metoden på plats snabbt så tidspressen var hög. Tommy utförde allt labbarbete och tog hand om det mesta av det arbete som ska göras på ett ackrediterat laboratorium, med att få dokument på plats och göra analysen körklar med instrumentuppkopplingar och labbdatasystem. Blenda och jag stämde av resultaten efter hand som arbetet fortskred. Det gick riktigt snabbt att få allt klart, allt stämde från början och 19 februari kunde vi erbjuda analysen, säger en stolt Anna Söderlund Strand som vanligtvis arbetar mest med molekylär virusdiagnostik och utveckling av nya analyser. För tillfället ägnas nästan all tid olika aspekter av SARS-CoV-2–diagnostik.

– Det är stressigt, men samtidigt tillfredsställande att få använda ännu mer av mina kunskaper och erfarenheter när vi ställs inför nya och stora problem som behöver en snabb lösning. Jag har den stora förmånen att ha fantastiska kollegor i den lilla arbetsgrupp vi har för just SARS-CoV-2, det har verkligen betydelse för hur mycket mer man orkar med.

Anna Söderlund Strand och Tommy Göransson bedömer PCR-resultat

– Det är självklart betydligt högre arbetsbelastning nu jämfört med tidigare. Men vi har en god rutin för det dagliga arbetet och alla oavsett yrkeskategori hjälps åt för att lösa situationen så bra som möjligt, säger Tommy Göransson.

– Anna började som sagt ta fram analysprotokoll som vi skulle utvärdera. Därefter utförde vi flera tester för att undersöka specificiteten, sensitiviteten och reproducerbarheten för respektive protokoll. Min främsta uppgift som biomedicinsk analytiker var att utföra det laborativa arbetet och vara delaktig i analysen av resultaten tillsammans med Blenda och Anna. När vi kommit fram till ett protokoll som nådde upp till våra höga kvalitetskrav på analysen handlade det mycket om att implementera analysen i den dagliga rutinverksamheten.

Som laboratorieläkare är Blenda Böttiger länken mellan de kliniskt verksamma läkarna och biomedicinska analytiker, mikrobiologer, molekylärbiologer och ingenjörer på laboratoriet. Det innebär bland annat att välja den diagnostik som ska utföras på laboratoriet utifrån de möjligheter och behov som finns. Hon berättar att en viktig del av arbetet med metoden handlar om säkerheten för medarbetarna på laboratoriet.

– Utifrån kännedom om hur viruset sprids och inaktiveras så har instruktioner för hantering av prover från patienter med misstänkt covid-19 utformats och modifierats så att alla medarbetare arbetar utan risk för smitta i laboratoriet.

Diagnostiken

Hur går själva analysen till då? Tommy Göransson beskriver hur de jobbar idag:

Tommy Göransson förbereder prover för DNA-extraktion. Foto: Ingvar Eliasson.

– När prover från framförallt luftvägarna har tagits ute hos klinikerna och kommit till laboratoriet sorteras de av vår provmottagning. Sedan extraheras nukleinsyran med hjälp av ett instrument, därefter utförs PCR där en del av en specifik gen hos SARS-CoV-2 amplifieras och kan sedan detekteras. PCR är en snabb metod för att detektera små mängder, i det här fallet av virus. Resultaten tolkas av en biomedicinsk analytiker, sedan granskar någon av våra läkare här på labbet resultaten innan det svaras ut.

Från början bestod metoden av två analyser som var riktade mot två olika gener: en screeninganalys och en konfirmerande, specifik analys. När Folkhälsomyndigheten meddelade

att den specifika analysen var tillräcklig underlättade det för labbet som fått en stor arbetsbelastning på grund av pandemin. Ytterligare en anpassning har gjorts sedan analysen först sattes upp.

– SARS-CoV-2 har nu lagts till som en analys i vår inhouse-luftvägspanel. Därmed testas alla förutom för SARS-CoV-2 även för influensa A och B, RSV och humant metapneumovirus. Det är viktigt eftersom vi även har en pågående epidemi av säsongsinfluensa, säger Ingvar Eliasson.

Det riggades från start för att kunna analysera hundratals prover om dagen. Kapaciteten ligger på 380 prover på vardagarna och 190 på lördagar och söndagar. Från början – innan det fanns tecken på inhemsk smittspridning – analyserades framför allt prover från hemvändande turister som hade eller fick symtom. I mitten av mars dök fler och fler fall upp orelaterat till smittkedjorna från hemvändande. Då ställdes det om till diagnostik av vårdkrävande patienter, som kommer in till sjukhus och behöver läggas in.

Utmaningarna

Än så länge har inte kapaciteten skapat några flaskhalsar. Prover som når laboratoriet innan klockan nio på morgonen får svar samma eftermiddag och eftermiddagskörningen på vardagar levererar svar samma kväll. Men i takt med att många ska testas för viruset – och att många smittas av det – uppstår flera utmaningar.

– Vi har hamnat i det nya läget att provtagningspinnar och reagens till extraktionsinstrumenten börjar ta slut. Och det är ju inte bara ett Skåneproblem, det. Det gäller hela landet och hela Europa att det inte fanns reagens och pinnar att få tag på, säger Ingvar Eliasson.

– Förutom det har vi två andra jätteutmaningar framför oss. Dels kommer provvolymerna sannolikt öka väldigt snart, dels är vi inte själva undantagna från epidemin utan riskerar personalbrist där vi kanske bara är 50-60% av personalstyrkan på plats. Vi vet att vi kommer få fler och fler sjuka både på labben och ute i vården, samtidigt som trycket på vården ökar. Inom diagnostiken får vi jobba med medicinsk prioritering. Vad kan vi dra ner eller skjuta på? Finns det analyser vi kan låta bli att utföra eller utföra på ett enklare sätt? Finns det analyser vi kan göra vid färre tillfällen? Finns det analyser vi kan skicka till ett annat ställe?

Anna Söderlund Strand jobbar med att hitta alternativa metoder att ta till om det skulle behövas.

Blenda Böttiger är länken mellan de kliniska läkarna och personalen på laboratoriet. Foto: Ingvar Eliasson.

– Jag har utvecklat en mycket enkel extraktionsmetod som inte kräver kitreagens eller avancerad utrustning. Den är alltså oberoende av de reagens som riskerar att ta slut och dessutom lätt att utföra. Den ska kunna användas vid behov parallellt med våra ordinarie extraktionsmetoder, och i ett läge när man vill kunna skala upp och utföra många fler analyser.

Blenda Böttiger berättar om andra alternativ som undersöks för att möta kraven från vården.

– Snabbare svar önskas, hur kan vi bidra till det? Fram till för några år sedan användes bomullspinnar som transporterades i rör med 1 ml koksalt. Det är inte lika bra som de set vi använder nu, men kan tas till i nödfall. Enklare metoder för förbehandling av prover ska testas. De ger kanske lite lägre känslighet, och då är frågan vilka prover som tål det. Men de enklare metoderna kräver de moderna provtagningspinnarna för att undvika inhibition av positiva resultat. Det är ett stort pussel.


VIRUSET

SARS Coronavirus-2, förkortas SARSCoV- 2.

SJUKDOMEN

11 februari fick sjukdomen som orsakas av viruset namnet covid 19 (coronavirus disease 19). Utbrottet klassades som ett internationellt hot mot människors hälsa av WHO 30 januari och 1 februari klassade Folkhälsomyndigheten infektionen som en samhällsfarlig sjukdom. En månad senare deklarerades spridningen som en pandemi av WHO.

DIAGNOSTIKEN

Polymerase chain reaction (PCR) eller polymeraskedjereaktion. Med PCR-metoden går det att detektera till exempel ett smittämnes arvsmassa (DNA eller RNA) genom att korta startsekvenser av DNA, blandas med provet tillsammans med bland annat enzymet DNA-polymeras och nukleotider. Om smittämnet finns i provet kommer dessa startsekvenser att fästa vid två specifika punkter på smittämnets arvsmassa och initiera kopiering av det specifika fragment av arvsmassan som man riktat in sig på. Detta repeteras sedan i ett stort antal cykler, vilket leder till en amplifiering av fragmentet till så stort antal kopior att det går att detektera (information från sva.se).

Av: Marcus Rehnberg

Läs mer

15 april – Delta i IBL:s planschtävling

Vårt livsviktiga yrke är alltid värt att uppmärksamma. I år infaller 15 april – internationella biomedicinska analytikerdagen – mitt i en tid när vår kompetens värdesätts högt tack vare biomedicinska analytikers viktiga insatser under rådande coronapandemi.

Med det läge vi befinner oss i kommer IBL inte att genomföra några uppsökande aktiviteter ute bland allmänheten utan fokusera på att synas i sociala medier. Och där vill vi som vanligt ha er hjälp.

Bland annat kommer vi att genomföra en planschtävling som pågår fram till och med 15 april.

Vi vet att det finns både stor kreativitet och en stark vilja att uppmärksamma yrket hos våra medlemmar, och vår ambition är att kunna omsätta det till informativa planscher som kan sättas upp i till exempel väntrum eller korridorer på vårdcentraler och sjukhus. Eller andra platser där de gör nytta.

Kriterierna är få, egentligen bara att budskapet på planschen ska synliggöra yrket på ett kort och tydligt sätt. Gärna med ett anslag som vänder sig till allmänheten. Ni behöver inte designa en färdig plansch, det är texten/budskapet som är det viktiga.

Ett exempel på hur det skulle kunna se ut

Vi kommer givetvis att utse flera vinnare för att täcka upp så många inriktningar som möjligt. Posta ditt förslag på Facebook och/eller Instagram senast 15 april och märk ditt inlägg så att vi kan hitta det:

#stoltbiomedicinskanalytiker

#enpåtusen

Vi trycker upp planscher av de bästa och mest uppskattade bidragen och ser till att de sprids till arbetsplatser över hela landet. Så dela, gilla och kommentera de bidrag du vill se som vinnare.

Vårt livsviktiga yrke är alltid värt att uppmärksamma. I år infaller 15 april – internationella biomedicinska analytikerdagen – mitt i en tid när vår kompetens värdesätts högt tack vare biomedicinska analytikers viktiga insatser under rådande coronapandemi.

Med det läge vi befinner oss i kommer IBL inte att genomföra några uppsökande aktiviteter ute bland allmänheten utan fokusera på att synas i sociala medier. Och där vill vi som vanligt ha er hjälp.

Bland annat kommer vi att genomföra en planschtävling som pågår fram till och med 15 april.

Vi vet att det finns både stor kreativitet och en stark vilja att uppmärksamma yrket hos våra medlemmar, och vår ambition är att kunna omsätta det till informativa planscher som kan sättas upp i till exempel väntrum eller korridorer på vårdcentraler och sjukhus. Eller andra platser där de gör nytta.

Kriterierna är få, egentligen bara att budskapet på planschen ska synliggöra yrket på ett kort och tydligt sätt. Gärna med ett anslag som vänder sig till allmänheten. Ni behöver inte designa en färdig plansch, det är texten/budskapet som är det viktiga.

Ett exempel på hur det skulle kunna se ut

Vi kommer givetvis att utse flera vinnare för att täcka upp så många inriktningar som möjligt. Posta ditt förslag på Facebook och/eller Instagram senast 15 april och märk ditt inlägg så att vi kan hitta det:

#stoltbiomedicinskanalytiker

#enpåtusen

Vi trycker upp planscher av de bästa och mest uppskattade bidragen och ser till att de sprids till arbetsplatser över hela landet. Så dela, gilla och kommentera de bidrag du vill se som vinnare.

Läs mer

Årets biomedicinska analytiker 2019

Camilla Linder, Lisa Wiklund och Helena Bergqvist
Camilla Linder flankerad av Lisa Wiklund från IBL:s styrelse och Helena Berqvist som stod för nomineringen

Bland många bra nomineringar utsåg en enig styrelse Camilla Linder till Årets biomedicinska analytiker 2019. Vi åkte till Huddinge för att överraska vinnaren.

Varje år uppmärksammar IBL en person som skapat stor patientnytta, tagit fram nya arbetssätt och utvecklat verksamheten, eller som av någon annan anledning är värd uppskattning. Precis som förra året ville många nominera en kollega till utmärkelsen, och bland sex bra nomineringar utsåg en enig styrelse Camilla Linder till Årets biomedicinska analytiker 2019.

Representanter från IBL:s styrelse och kansli begav sig till Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge för att överraska Camilla Linder med beskedet, blommor och en vinstcheck på 2 000 kronor. Flera av Camillas kollegor på Klinisk farmakologi, Läkemedelslaboratoriet, väntade också i fikarummet för att vara med vid utnämnngen.

Grattis Camilla! Du såg överraskad ut när du kom till fikarummet.

– Ja, jag blev mycket överraskad. Det känns väldigt hedrande och jag känner mig så glad för att min kollega har nominerat mig. Jag känner tacksamhet över att sådana här priser eller utmärkelser finns för vårt fina yrke, och jag vill att alla som arbetar hos oss ska känna sig delaktiga i utnämningen. Det är samarbete mellan kollegor som leder till bra resultat i verksamheten och till att jag trivs så bra med mitt jobb som biomedicinsk analytiker.

Hon nominerades av kollegan Helena Bergqvist som bland många saker nämner Camillas känsla för förbättringspotential på arbetsplatsen och att hon jobbar för spridning av kunskap på kliniken.

– Jag läste nyligen intervjun med årets biomedicinska analytiker 2018, Charlotte Wigermo, och jag tycker att hon nämnde så många kloka saker som också stämmer in på mig och mitt arbetssätt. Att känna att man har energi och lust att kämpa för förbättringar. Då måste man ta ansvar och driva saker framåt. Målbilden är viktig och jag sätter alltid upp långsiktiga och kortsiktiga mål, både i mitt arbete och som person. I mitt arbete noterar jag ständigt att det finns människor runt omkring mig som har kunskaper att dela med sig av. När jag ser det så uppmuntrar jag dem att dela med sig, jag bjuder kanske in dem till en föreläsning eller försöker få med dem i någon arbetsgrupp eller påtalar för chefen att den personen har en viktig kunskap. Jag försöker tänka på att man kan sprida och dela kunskap på så många olika sätt.

Allt hör ihop

Camilla Linder disputerade 2019 efter fem år som doktorand där hon arbetat med ett projekt som ser till hela provkedjan och sätter patienten i fokus.

– Ett perfekt projekt för en biomedicinsk analytiker. Det är i mitt sammanhang som forskare som jag har börjat vara delaktig i olika forsknings- och utbildningsaktiviteter inom enheten klinisk farmakologi på Karolinska Universitetslaboratoriet. För mig är det viktigt att alla på laboratoriet känner sig delaktiga även i forskning och utbildning. Det har varit inspirerande att vara i sammanhang där jag fått ta del av spännande forskning och kunnat bidra i utbildningsaktiviteter. Det tror jag att det är för andra också, så man måste tänka att allt hör ihop!

Nomineringen

Video: IBL:s kanslichef Tanja Wijkmark läser upp nomineringen

Läs mer

Pandemietik

Hur prioriterar vi i krissituationer? Åsa Gyberg-Karlsson från IBL:s etiska kommitté skriver om att behovsprincipen i en pandemisituation kan tvinga fram prioriteringar som är mer kontroversiella än de som görs varje dag inom svensk hälso- och sjukvård.

2015 tog Folkhälsomyndigheten fram dokumentet ”Planering för beredskap mot pandemisk influensa”. I stycket om etiska aspekter konstateras att, den sedan 1997 beslutade, behovsprincipen i en pandemisituation kan tvinga fram prioriteringar som är mer kontroversiella än de som görs varje dag inom svensk hälso- och sjukvård. Jag tänker tillbaka på psykologilektionerna i gymnasiet, där vi skulle diskutera vilka som skulle räddas från ett sjunkande skepp om det inte fanns tillräckligt många platser i livbåten. När båten är en värld med en pågående pandemi är det pandemietik vi diskuterar.

För att få olika infallsvinklar tar jag avstamp i några av de rubriker franska etiska rådet använde i en skrivelse om etiska aspekter i samband med utbrottet av svininfluensan 2009. I samtliga fall handlar det om vilka värden vi sätter främst.

 

RÄTTVISA

Att fördela rättvist, vare sig det gäller resurser eller påverkan av åtgärder, kan ses ur flera perspektiv. Frågan om vem eller vilka som påverkas och hur ger flera svar. Ett förbud mot att fler än 500 personer samlas påverkar flera företag, vilket också kan påverka enskilda individer som blir av med sina jobb. Det kan kännas orättvist. Samtidigt kan en sådan åtgärd göra att smittspridningen sker i en långsammare takt, vilket gör att färre kan komma att behöva avancerad sjukvård samtidigt. Den enskilde, särskilt den som tillhör en riskgrupp, kan gynnas av ett sådant beslut. Ser vi till prioriteringsplattformen där behov går före kostnad är beslutet att förbjuda stora folksamlingar inte svårt att förstå, behovet av hälsa går här före kostnader orsakade av beslutet.

 

JÄMLIKHET

Den pågående pandemin har tydliggjort ojämlikheter i vårt samhälle, till exempel kan sjuknärvaron bero på att man helt enkelt inte har råd att vara hemma på grund av karensdagen. Beslutet att (tillfälligt) ta bort karensdagen togs för att minska risken för de som sämst skulle klara att smittas av influensa, men utjämnade också skillnader i möjlighet att stanna hemma. Att från nationellt håll tillskjuta pengar till regionerna ökar möjligheten till jämlik vård, det vill säga att var i landet du blir sjuk ska inte påverka den vård du får. Ojämlik vård beror inte bara på olika resurser mellan regionerna, utan också att olika individer kan ha olika möjlighet att få tillgång till vård där information om sjukdomar är en del. Här kan språkskillnader orsaka ojämlikhet, information på olika språk, och på ett tillgängligt sätt, är därför också viktigt för en jämlik vård.

 

SOLIDARITET

Det finns flera etiska aspekter på att hålla förskolor och skolor öppna. Dels har hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet att gå till jobbet, där deras kompetens behövs för att diagnostisera och vårda. Det är också i viss mån solidaritet med de barn som mår bra av att vara i skolan, men framför allt i solidaritet med riskgrupper. Finns ingen barnomsorg kan exempelvis vård- och omsorgspersonal hamna i det etiska dilemmat att antingen låta bli att gå till sitt samhällsviktiga arbete eller låta far- eller morföräldrar som kan tillhöra en riskgrupp passa barnen.

En annan typ av solidaritet som blivit tydlig under den pågående pandemin är hur folk är villiga att hjälpa äldre, så att de inte riskerar att smittas. Att involvera civilsamhället som ett etiskt handlande vid pandemier var något WHO skrev om redan 2007.

 

SJÄLVBESTÄMMANDE/AUTONOMI

Vår rätt att bestämma över oss själva är en grundläggande etisk princip. I en pandemi krockar vår rätt till autonomi med vad som är bäst för någon annan. Att inte få gå på större arrangemang, att inte få gå till jobbet trots att du bara hostar lite eller att uppmanas att inte resa utomlands – allt detta är uppmaningar som minskar din autonomi. Samtidigt är det uppmaningar som kan rädda livet på någon i en riskgrupp. Här är en avvägning mellan hur mycket dina fria val är värda jämfört mellan x antal individers hälsa, och hälso- och sjukvårdspersonalens arbetssituation. Har du som hälso- och sjukvårdspersonal rätt att vägra att utföra en arbetsuppgift för att du själv är rädd för att bli smittad?

Det etiska rådet i Nya Zeeland (NEAC) menar att hälso- och sjukvårdspersonal har en skyldighet att bistå med vård även om det innebär högre risk för dem själva och deras familjer. Vårdförbundet skriver: ”Arbetsgivaren har ansvar enligt Arbetsmiljölagen för att förhindra smittspridning och sjukdom, men också att bemöta arbetstagarnas oro. Däremot finns ingen ovillkorlig rätt till omplacering.” I en situation där vissa regioner i Sverige har ett större antal svårt sjuka patienter än andra regioner, samtidigt som flera av hälso- och sjukvårdspersonalen i regionen också är sjuka, skulle det kunna bli aktuellt att förflytta personal mellan regioner. Går detta inte att lösa på frivillig basis kan beslut behöva fattas som gör att den enskildes autonomi anses ha ett lågt värde jämfört med andra etiska principer.

 

PIORITERINGAR

Liksom Folkhälsomyndigheten konstaterar NEAC att en pandemi kan tvinga fram svåra prioriteringar. Som vägledning har NEAC publicerat en rad frågor. Är svaret ”ja” på någon av frågorna kan patienten prioriteras upp, medan ”nej” kan indikera en nedprioritering. Frågorna rör allt från om patienten kan klara sig utan vård utan att lida långvarig skada till huruvida patienten kommer att ha nytta av vården. För att återkomma till det sjunkande skeppet: Klarar passageraren att simma och därför kan platsen i båten ges till någon annan, respektive är passageraren i så dåligt skick att någon annan har bättre nytta av platsen i båten.

När prioriteringar görs är det viktigt att ha människovärdesprincipen i bakhuvudet: Varje människa har ett värde i sig oavsett bakgrund, egenskaper eller position i samhället. Men om effekterna av pandemin blir stora i kombination med få resurser inom sjukvården, kan vi i en exceptionell situation behöva kasta någon över bord.

Vem skulle du prioritera i ett sådant läge?


Etiska dilemman i coronatider

Har du klart för dig hur du skulle agera i de beskrivna situationerna nedan? Diskutera med vänner och kollegor, är ni överens eller tycker ni olika?

Vi vill gärna höra hur era diskussioner har gått. Berätta för oss på laboratoriet@ibl-inst.se

 

  1. STANNAR DU HEMMA 1?

    Du har varit sjuk i misstänkt covid-19 och känner dig helt frisk, men hostar fortfarande. Samtidigt vet du att dina kollegor har det väldigt tufft.
    Skulle du stanna hemma lite till?

     

  2. STANNAR DU HEMMA 2?

    På grund av covid-19 har barnens skolor stängts. Din profession anses samhällsviktigt i och med pandemin och arbetsplatsen räknar med din arbetsinsats.
    Stannar du hemma med barnen eller låter du mor- eller farföräldrar, som är över 70 år, sitta barnvakt?

     

  3. HUR MYCKET ÄR RISKEN VÄRD?

    Du får veta att man kan tillfälligt omplaceras för att jobba i mer drabbade regioner av covid-19 mot en hög ersättning.
    Väljer du att stanna på ordinarie arbetsplats eller att placeras om?


Mer läsning om pandemietik

Av: Åsa Gyberg-Karlsson, legitimerad biomedicinsk analytiker och ledamot i Statens medicin-etiska råd (SMER)

Läs mer

Genetiska självtester väcker etiska frågor

Inlägg från IBL:s etiska kommitté

Idag säljs genetiska tester på apotek och via nätet direkt till konsumenter, så kallade genetiska självtester. Utbudet är brett och sträcker sig från att analysera enstaka gener till att kartlägga individens hela genom.

Vissa tester syftar till att påvisa en viss sjukdom eller kartlägga risken för att drabbas av sjukdomar, medan andra avser att bestämma släktskap eller personliga egenskaper. I Sverige saknas reglering av genetiska

självtester. De regleringar som finns gäller enbart genetiska undersökningar som utförs inom hälso- och sjukvården och de gäller på samma sätt för vuxna som för barn. Det är svårt att säga hur vanligt det är med genetiska självtester utanför hälso- och sjukvården, men helt klart är att testerna marknadsförs som om de var vilka konsumentvaror som helst. Men är verkligen genetiska självtester som vilken vara som helst?

 

MÅNGA FRÅGESTÄLLNINGAR

Få konsumentvaror väcker till exempel så många etiska frågeställningar som genetiska självtester. Det är tydligt när vi börjar ställa oss grundläggande frågor om testernas kvalitet, resultatets säkerhet och möjligheten att förstå och bedöma resultatet och vad det innebär för individen.

  • Hur säker bör informationen vara för att den undersökte ska få ta del av den?
  • Ges tillräcklig information före testet så att det går att ta ställning till för- och nackdelarna med att göra testet?
  • Kommer informationen vara till gagn för den undersökte/dennes föräldrar eller kommer den endast att framkalla oro?
  • Erbjuds möjlighet att få vägledning kring resultatet efter testet?
  • Hur ska eventuell information om släktingars risk för att drabbas av sjukdom hanteras?
  • Vad händer med den insända genetiska informationen, går det att få den raderad eller säljs den vidare till tredje part? Vad vet vi idag om vad informationen kan användas till i morgon?

Den etiska aktualiteten blir än större när vi vet att marknadsföring av genetiska självtester även riktar sig till föräldrar. Förutom att uppmana till att testa sina barn för olika sjukdomar och sjukdomsanlag, kan testerna utlova information om genetiska anlag för vissa fysiska och beteendemässiga egenskaper.

Ett test gör till exempel anspråk på att ge information om vilka sporter som kan lämpa sig för barnet. Detta väcker frågor som:

  • Vems intresse görs det genetiska testet för?
  • Vilken nytta har barnet av den information som testet ger?
  • Kan informationen få en negativ inverkan på barnets självuppfattning och framtida livsval?
  • Hur långt sträcker sig barnets rätt till självbestämmande och rätt att inte veta?

 

ALLAS LIKA VÄRDE

Genetiska självtest på barn ger också upphov till frågor som rör människosyn och vilket samhälle vi vill ha. Den människosyn som är grunden för FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, enligt vilken alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hur påverkas den om ett genetiskt självtest får betydelse för ett barns framtid? Kan vi i en framtid få ett samhälle likt det i boken/filmen Divergent, där ungdomar delas upp efter sina egenskaper? Hur påverkas då tanken att människovärdet är knutet till människans existens och inte till vem hon är eller vilka egenskaper hon har?

Frågorna är många och viktiga, samtidigt som diskussionen runt genetiska självtester på barn är obefintlig i Sverige. Beror det på en osäkerhet om hur långt föräldraansvaret sträcker sig kontra barnets rätt att få sin röst hörd? Eller en okunskap generellt om vad ett genetiskt test innebär och kan få för konsekvenser? Helt klart är att både en diskussion och mer kunskap behövs, särskilt om vi ska se till barnets bästa.


DISKUSSION

Etiskt dilemma – kompisen som gentestat sitt barn

Din kompis sedan långt tillbaka säger vid en middagsbjudning: ”Du som är intresserad av analyser och tester, jag testade min dotter för att se vilken sport hon bäst skulle utöva och vi fick svar på det igår! Så nu ska vi anmäla henne till en massa löpargrupper. Vi gjorde också ett test för att se om hon kommer bli sjuk i framtiden, skulle du vilja hjälpa mig att tolka svaren?”

HUR SKULLE DU REAGERA?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta om era tankar, diskussioner och exempel från verksamheten.

Kommentarer och diskussioner kan komma att publiceras i kommande nummer av Laboratoriet. Avsändaren till kommentarerna är alltid anonym vid publicering.

Inlägg från IBL:s etiska kommitté

Idag säljs genetiska tester på apotek och via nätet direkt till konsumenter, så kallade genetiska självtester. Utbudet är brett och sträcker sig från att analysera enstaka gener till att kartlägga individens hela genom.

Vissa tester syftar till att påvisa en viss sjukdom eller kartlägga risken för att drabbas av sjukdomar, medan andra avser att bestämma släktskap eller personliga egenskaper. I Sverige saknas reglering av genetiska

självtester. De regleringar som finns gäller enbart genetiska undersökningar som utförs inom hälso- och sjukvården och de gäller på samma sätt för vuxna som för barn. Det är svårt att säga hur vanligt det är med genetiska självtester utanför hälso- och sjukvården, men helt klart är att testerna marknadsförs som om de var vilka konsumentvaror som helst. Men är verkligen genetiska självtester som vilken vara som helst?

 

MÅNGA FRÅGESTÄLLNINGAR

Få konsumentvaror väcker till exempel så många etiska frågeställningar som genetiska självtester. Det är tydligt när vi börjar ställa oss grundläggande frågor om testernas kvalitet, resultatets säkerhet och möjligheten att förstå och bedöma resultatet och vad det innebär för individen.

  • Hur säker bör informationen vara för att den undersökte ska få ta del av den?
  • Ges tillräcklig information före testet så att det går att ta ställning till för- och nackdelarna med att göra testet?
  • Kommer informationen vara till gagn för den undersökte/dennes föräldrar eller kommer den endast att framkalla oro?
  • Erbjuds möjlighet att få vägledning kring resultatet efter testet?
  • Hur ska eventuell information om släktingars risk för att drabbas av sjukdom hanteras?
  • Vad händer med den insända genetiska informationen, går det att få den raderad eller säljs den vidare till tredje part? Vad vet vi idag om vad informationen kan användas till i morgon?

Den etiska aktualiteten blir än större när vi vet att marknadsföring av genetiska självtester även riktar sig till föräldrar. Förutom att uppmana till att testa sina barn för olika sjukdomar och sjukdomsanlag, kan testerna utlova information om genetiska anlag för vissa fysiska och beteendemässiga egenskaper.

Ett test gör till exempel anspråk på att ge information om vilka sporter som kan lämpa sig för barnet. Detta väcker frågor som:

  • Vems intresse görs det genetiska testet för?
  • Vilken nytta har barnet av den information som testet ger?
  • Kan informationen få en negativ inverkan på barnets självuppfattning och framtida livsval?
  • Hur långt sträcker sig barnets rätt till självbestämmande och rätt att inte veta?

 

ALLAS LIKA VÄRDE

Genetiska självtest på barn ger också upphov till frågor som rör människosyn och vilket samhälle vi vill ha. Den människosyn som är grunden för FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, enligt vilken alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hur påverkas den om ett genetiskt självtest får betydelse för ett barns framtid? Kan vi i en framtid få ett samhälle likt det i boken/filmen Divergent, där ungdomar delas upp efter sina egenskaper? Hur påverkas då tanken att människovärdet är knutet till människans existens och inte till vem hon är eller vilka egenskaper hon har?

Frågorna är många och viktiga, samtidigt som diskussionen runt genetiska självtester på barn är obefintlig i Sverige. Beror det på en osäkerhet om hur långt föräldraansvaret sträcker sig kontra barnets rätt att få sin röst hörd? Eller en okunskap generellt om vad ett genetiskt test innebär och kan få för konsekvenser? Helt klart är att både en diskussion och mer kunskap behövs, särskilt om vi ska se till barnets bästa.


DISKUSSION

Etiskt dilemma – kompisen som gentestat sitt barn

Din kompis sedan långt tillbaka säger vid en middagsbjudning: ”Du som är intresserad av analyser och tester, jag testade min dotter för att se vilken sport hon bäst skulle utöva och vi fick svar på det igår! Så nu ska vi anmäla henne till en massa löpargrupper. Vi gjorde också ett test för att se om hon kommer bli sjuk i framtiden, skulle du vilja hjälpa mig att tolka svaren?”

HUR SKULLE DU REAGERA?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta om era tankar, diskussioner och exempel från verksamheten.

Kommentarer och diskussioner kan komma att publiceras i kommande nummer av Laboratoriet. Avsändaren till kommentarerna är alltid anonym vid publicering.

Av: IBL:s etiska kommitté

Läs mer

En dag på diagnostisk Masspektrometri och Kromatografi

I ”En dag på jobbet” låter vi biomedicinska analytiker själva berätta om sin arbetsdag. Det kan handla om såväl vardagsrutiner som enskilda speciella händelser. Här berättar Marie Persson om sin vardag som relativt ny på jobbet.

Precis som för majoriteten av befolkningen var yrket biomedicinsk analytiker något jag inte kände till, faktum är att det var en expojkvän till min tvillingsyster som tipsade mig om det eftersom han läste att det rådde stor brist inom yrket de kommande åren. Det var 2011 och det tog flera år innan jag till slut dök upp på uppropet den där dagen på Göteborgs Universitet en augustidag 2015. Tre år senare tackade jag ja till ett sommarvikariat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, enheten Diagnostisk Masspektrometri och Kromatografi (DMK) som jag, också slumpmässigt, tidigare haft en period av min specialpraktik hos. Sedan blev en tjänst vakant, jag sökte och började som tillsvidareanställd några månader senare.

På enheten finns två sektioner: Metabolitanalyser – som jag tillhör – och Kromatografiska specialanalyser. Tillsammans är vi cirka 35 personer, en blandning av biomedicinska analytiker och kemister. Till Metabolitanalyser kommer prover från vuxna med ovanliga metabola sjukdomar men också många svårt sjuka barn där sjukdomsorsaken anses vara metabolitrelaterad. Eftersom vi är ett speciallabb använder vi oss av speciell och avancerad teknik som gör det möjligt att utföra analyser som inte finns på andra labb, och prover kan komma från hela Sverige men också från andra länder i Europa. Som nyanställd fick jag ta mig an flera analyser med olika tekniker: LC-MS-MS, ELISA, TLC-plattor, jonbyteskromatografi och den senaste tillkomna för mig: GC-MS!

MÅNGA MANUELLA MOMENT

I skrivande stund upparbetar jag prover för analys av organiska syror i urin genom GC-MS. Trots våra avancerade analysinstrument finns många manuella upparbetningar kvar, och för just organiska syror är det en blandning av automatisering och manuellt arbete – perfekt enligt mig! Urinproven förbereds dagen innan analys, där de pytsas och eventuellt späds. Ibland kommer akuta prover eller ”larm”, då är det ett barn som behöver få en snabb diagnos. Just idag fanns två stycken sådana prover med så det fick jag ordna med direkt på morgonen.

Upparbetningen tar i stort sett en hel dag och börjar med upprening av provet på fast-fas kolonner följt av indunstningar och centrifugtider som i sin tur erbjuder möjligheten att göra annat: hjälpa en kollega med något, kolla mejlen eller förbereda en ny kalibrerkurva kanske? Roligast är om det finns behov av hjälp i provhanteringen – jag gillar att samla, sortera och märka upp. Dessutom bjuder placeringen på mycket motion när det ska hämtas prover flera gånger dagligen – något som alla kan behöva mer av!

KOMPLICERAD UTVÄRDERING

Vid lunchtid derivatiseras urinproverna och indunstas ytterligare innan de späds och överförs till vialer. GC-instrumentet förbereds manuellt genom kolonnbyte så här gäller det att vara smidig och noggrann! Jag hade inte förväntat mig att det skulle göras så mycket av oss själva, fast det är bra att det är så eftersom jag lär mig mer och blir mer självgående. Innan jag började här var maskiner och instrument inget jag ville ägna mig åt, men det har sakta börjat ändras.

Utvärderingen, som är mycket komplicerad och detaljerad, görs av antingen biomedicinska analytiker eller kemister i samråd med läkare. På DMK är upplägget att alla jobbar individuellt men tillsammans. Var och en har en analys som de arbetar med under förmiddagen eller hela dagen, ibland väntar en annan analys på eftermiddagen. Roteringen är mellan 5–6 analyser med olika tekniker så här kan en verkligen lära sig mycket!

STÖTTA DE NYUTEXAMINERADE

Som ny i yrket är det extra viktigt att vara sysselsatt anser jag – så ett tips till andra biomedicinska analytiker är att lägga extra vikt vid nyutexaminerade. När jag var helt ny kunde centrifugtider eller indunstningsmoment skapa en aning tristess – vad kunde jag göra under tiden? Nu när jag är lite mer erfaren ser jag positivt på dessa stunder, då hinner jag ikapp med annat och ”ser” mer vad som behöver göras.

En annan härlig känsla är att känna att jag utvecklas, och på just vår enhet finns en bra stege att klättra på. Det kan exempelvis vara metodansvar, något som jag precis fick reda på att jag skulle få för en analys. Det är roligt att få hänga med i utvecklingen och få upp ögonen för sjukdomar och analyser jag inte kände till innan. Fast det allra bästa med mitt jobb är vardagarna jag får dela med mina kollegor, det är verkligen de som får mig att känna att det aldrig är tråkigt att cykla hit tidigt på morgonen!

Läs mer

Endast hälften tog examen

Läsåret 2012/2013 påbörjade 618 nybörjarstudenter biomedicinsk analytikerutbildningen, sex år senare hade endast hälften av dem slutfört den. Enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet behövs 500 nyexaminerade biomedicinska analytiker per år för att möta kommande behov. Enligt en annan rapport från samma myndighet examineras drygt 300 per år.

I slutet av 2019 släppte Universitetskanslersämbetet (UKÄ) rapporterna ”Framtidens behov av högskoleutbildade – genomgång av 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035 och Universitet och högskolor – Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2017/18”. I den förstnämnda tas behovet av biomedicinska analytiker på lång sikt upp, bland annat genom en beräkning av hur många som behöver examineras årligen fram till 2035. Den andra rapporten tar upp just hur många som tar examen från ett antal olika utbildningar som leder till yrkesexamen, däribland biomedicinsk analytikerutbildningen. Och det står klart att tillgången inte möter efterfrågan i nuvarande takt.

Behovet

Rapporten som tar upp framtidens behov utgår bland annat från SCB:s befolkningsprognos och förutspår ett stort glapp mellan tillgång och efterfrågan på förvärvsarbetande biomedicinska analytiker. Tillgången beräknas till 8 800 och efterfrågan till 11 500. Kortfattat skulle det behöva examineras drygt 200 fler än i dag varje år, för att möta behovet. Behovet beräknas till 516 nyexaminerade varje år under 2022–2035. I ett räkneexempel där man utgår från att 73% av nybörjarstudenterna till slut tar sin examen, skulle det behövas 707 nybörjarstudenter per år.

 

Genomströmningen

Den andra rapporten visar att skolorna ökat antalet antagna år för år. Läsåret 2008/2009 påbörjade 400 nybörjarstudenter biomedicinsk analytikerutbildningen, läsåret 2012/2013 hade antalet stigit till 618 (se tabell). I takt med fler antagna har den procentuella andeled som tar sin examen sjunkit och de senaste uppföljda årskullarna har resulterat i drygt 300 examinerade. I rapporten följs nybörjarstudenterna upp till och med tre år efter beräknad examensdatum vid normal studietid. Av 618 nybörjarstudenter läsåret 2012/2013 hade 51% tagit sin biomedicinsk analytikerexamen. Av resterande hade 11% tagit en annan examen, 13% var registrerade på andra utbildningar, 21% var inte registrerade på någon utbildning och 4% var fortfarande registrerade på biomedicinsk analytikerutbildningen.

– Siffrorna stämmer väl överens med det vi sett när vi själva följt upp genomströmningen både lokalt och nationellt. Trots kraftiga överintag ökar inte genomströmningen. Man kan egentligen bara spekulera kring vad det beror på men i Göteborg har det varit en trend på de flesta utbildningsprogram vid Sahlgrenska Akademin, säger Camilla Hesse som är programansvarig för biomedicinsk analytikerprogrammet på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.

– Man skulle kunna tänka sig att om vi tar in fler studenter kommer vi ha fler som inte har så höga betyg från gymnasiet men vi kan inte helt se ett sådant samband. Till exempel har apotekarprogrammet sett att studenterna har högre betyg från gymnasiet men presterar sämre på universitetet trots att kurserna inte förändrats. Orsakerna är svåra att förklara men kan möjligen bero på sämre förkunskaper eller att studenterna inte är vana vid att studera på det sätt som man gör på universitetet.

Examinationsgraden sjunker i takt med att fler antas till utbildningen.

 

Vad kan vi göra?

Att ta in över 700 nybörjarstudenter och hoppas på att tre fjärdedelar tar examen verkar inte vara en framkomlig väg. Är det då utbildningen som behöver anpassa sig, eller är det yrket som behöver utvecklas? I Göteborg diskuteras frågan kontinuerligt, både i samarbete med Västra Götalandsregionen och vid nätverksträffar med andra utbildningsorter.

– Även arbetsgivare behöver fundera över hur framtidens medarbetare ser ut, vilka möjligheter som finns för vidareutbildning och karriär. Något jag ser som ett problem för professionen är att arbetsgivare anställer personal utan legitimation, vilket man så klart måste med tanke på personalsituationen, men som kan göra det svårt att motivera tre års universitetsstudier. Det blir otydligt varför legitimationen behövs när det anställs till exempel biologer och molekylärbiologer på laboratorierna, säger Camilla Hesse som ser positiva tendenser bland nuvarande studenter.

– Det verkar som de studentgrupper vi nu har presterar något bättre och detta kommer vi så klart försöka följa upp genom att till exempel titta på genomströmning. Vi diskuterar även hur vi kan locka rätt studenter till utbildningen och hur vi kan marknadsföra yrket ytterligare.


Mer läsning

Läs rapporterna hos UKÄ

>Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2017/18
publicerad 2019-12-12

>Framtidens behov av högskoleutbildade – Genomgång av 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035
publicerad 2019-11-05

 

Läsåret 2012/2013 påbörjade 618 nybörjarstudenter biomedicinsk analytikerutbildningen, sex år senare hade endast hälften av dem slutfört den. Enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet behövs 500 nyexaminerade biomedicinska analytiker per år för att möta kommande behov. Enligt en annan rapport från samma myndighet examineras drygt 300 per år.

I slutet av 2019 släppte Universitetskanslersämbetet (UKÄ) rapporterna ”Framtidens behov av högskoleutbildade – genomgång av 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035 och Universitet och högskolor – Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2017/18”. I den förstnämnda tas behovet av biomedicinska analytiker på lång sikt upp, bland annat genom en beräkning av hur många som behöver examineras årligen fram till 2035. Den andra rapporten tar upp just hur många som tar examen från ett antal olika utbildningar som leder till yrkesexamen, däribland biomedicinsk analytikerutbildningen. Och det står klart att tillgången inte möter efterfrågan i nuvarande takt.

Behovet

Rapporten som tar upp framtidens behov utgår bland annat från SCB:s befolkningsprognos och förutspår ett stort glapp mellan tillgång och efterfrågan på förvärvsarbetande biomedicinska analytiker. Tillgången beräknas till 8 800 och efterfrågan till 11 500. Kortfattat skulle det behöva examineras drygt 200 fler än i dag varje år, för att möta behovet. Behovet beräknas till 516 nyexaminerade varje år under 2022–2035. I ett räkneexempel där man utgår från att 73% av nybörjarstudenterna till slut tar sin examen, skulle det behövas 707 nybörjarstudenter per år.

 

Genomströmningen

Den andra rapporten visar att skolorna ökat antalet antagna år för år. Läsåret 2008/2009 påbörjade 400 nybörjarstudenter biomedicinsk analytikerutbildningen, läsåret 2012/2013 hade antalet stigit till 618 (se tabell). I takt med fler antagna har den procentuella andeled som tar sin examen sjunkit och de senaste uppföljda årskullarna har resulterat i drygt 300 examinerade. I rapporten följs nybörjarstudenterna upp till och med tre år efter beräknad examensdatum vid normal studietid. Av 618 nybörjarstudenter läsåret 2012/2013 hade 51% tagit sin biomedicinsk analytikerexamen. Av resterande hade 11% tagit en annan examen, 13% var registrerade på andra utbildningar, 21% var inte registrerade på någon utbildning och 4% var fortfarande registrerade på biomedicinsk analytikerutbildningen.

– Siffrorna stämmer väl överens med det vi sett när vi själva följt upp genomströmningen både lokalt och nationellt. Trots kraftiga överintag ökar inte genomströmningen. Man kan egentligen bara spekulera kring vad det beror på men i Göteborg har det varit en trend på de flesta utbildningsprogram vid Sahlgrenska Akademin, säger Camilla Hesse som är programansvarig för biomedicinsk analytikerprogrammet på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.

– Man skulle kunna tänka sig att om vi tar in fler studenter kommer vi ha fler som inte har så höga betyg från gymnasiet men vi kan inte helt se ett sådant samband. Till exempel har apotekarprogrammet sett att studenterna har högre betyg från gymnasiet men presterar sämre på universitetet trots att kurserna inte förändrats. Orsakerna är svåra att förklara men kan möjligen bero på sämre förkunskaper eller att studenterna inte är vana vid att studera på det sätt som man gör på universitetet.

Examinationsgraden sjunker i takt med att fler antas till utbildningen.

 

Vad kan vi göra?

Att ta in över 700 nybörjarstudenter och hoppas på att tre fjärdedelar tar examen verkar inte vara en framkomlig väg. Är det då utbildningen som behöver anpassa sig, eller är det yrket som behöver utvecklas? I Göteborg diskuteras frågan kontinuerligt, både i samarbete med Västra Götalandsregionen och vid nätverksträffar med andra utbildningsorter.

– Även arbetsgivare behöver fundera över hur framtidens medarbetare ser ut, vilka möjligheter som finns för vidareutbildning och karriär. Något jag ser som ett problem för professionen är att arbetsgivare anställer personal utan legitimation, vilket man så klart måste med tanke på personalsituationen, men som kan göra det svårt att motivera tre års universitetsstudier. Det blir otydligt varför legitimationen behövs när det anställs till exempel biologer och molekylärbiologer på laboratorierna, säger Camilla Hesse som ser positiva tendenser bland nuvarande studenter.

– Det verkar som de studentgrupper vi nu har presterar något bättre och detta kommer vi så klart försöka följa upp genom att till exempel titta på genomströmning. Vi diskuterar även hur vi kan locka rätt studenter till utbildningen och hur vi kan marknadsföra yrket ytterligare.


Mer läsning

Läs rapporterna hos UKÄ

>Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2017/18
publicerad 2019-12-12

>Framtidens behov av högskoleutbildade – Genomgång av 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035
publicerad 2019-11-05

 

Läs mer

Utbildning, ledarskap och matchmaking

Flera nyheter på programmet när IFBLS arrangeras i Köpenhamn i höst

Världskongressen IFBLS hålls vartannat år och lockar biomedicinska analytiker från hela världen. I höst är kongressen sällsynt tillgänglig för oss i Sverige eftersom vårt grannland Danmark är arrangörsland. Som medlem i IBL är du medlem även i IFBLS vilket innebär att du betalar en lägre deltagaravgift. Vi har pratat med Martina Jürs, ordförande i den danska yrkesorganisationen dBIO, om vad man kan vänta sig som deltagare på kongressen som hålls i Köpenhamn 1-5 september. Hon hoppas på stort svenskt deltagande och berättar om att vi bland annat kommer kunna testa ”yrkesdejtning”. Hon uppmuntrar även till att skicka in abstract senast 15 februari.

 

Martina Jürs, ordförande i dBIO, hur går förberedelserna inför IFBLS?

dBIO:s ordförande Martina Jürs hoppas på stort svenskt deltagande i Köpenhamn.

–Förberedelserna går riktigt riktigt bra. Vi har satt ihop ett spännande program med många intressanta namn och ämnen. I nuläget har vi gjort klart med 25 inbjuda talare och föreläsare. Bland annat de svenska professorerna Joakim Dillner från Karolinska Institutet och Anette Gjörloff Wingren från Malmö Universitet. Nästa stora uppgift är att välja ut postrar och muntliga presentationer bland inkomna abstracts. Inlämningen pågår till 15 februari så det finns fortfarande tid kvar.

 

Har ni fått in många abstracts?

– Inte tillräckligt ännu, men det är vanligt att abstracts kommer strax innan deadline. Så vi har gott hopp och uppmuntrar alla att skicka in sina bidrag.

>>Lämna in ditt abstract här

 

Kommer det att finnas något för alla på programmet?

– Ja! Programmet spänner över alla inriktningar och specialiteter för biomedicinska analytiker, och tanken är att alla ska kunna ta med sig någonting hem. Från den senaste forskningen till hur man arbetar i laboratorier på andra platser i världen. En nyhet är att vi har valt att göra ett helt spår med ledarskap och utbildning, som löper under hela konferensen. Vi har kallat spåret: ”With a little help from my friends: Management, Education and Learning”. Personligen är det en av sakerna jag ser fram emot mest.

>>Här hittar du programmet

 

Blir det några andra nyheter jämfört med tidigare IFBLS-kongresser?

– Jag tycker alltid att det är ett stort nöje när biomedicinska analytiker från hela världen samlas, och jag tror IFBLS 2020 kommer att bli en stor ”professionsfest”. Det ska vara festligt, och vi ska mötas över gränserna både professionellt och kulturellt, därför ska vi göra något extra av de informella mötena och nätverkandet. Vi har bland annat planer på att en slags matchmaking eller ”yrkesdejtning” ska finnas med i IFBLS-appen.

 

Yrkesdejting, berätta mer om det

– Det ska ske via appen, och tanken är att du skriver in ett ämne som du brinner för eller som du vill lära dig mer om. Kanske finns det till exempel några andra med samma intresse, och då kan man träffas och diskutera ämnet över lunch.

 

Vad blir höjdpunkten på programmet, enligt dig?

– Det är svårt att svara på, men som jag nämnde så ser jag fram emot spåret med ledarskap och utbildning och att få träffa kollegor från hela världen. Dessutom ser jag fram emot att höra alla presentationer som kan inspirera mig och göra mig klokare. Om jag bara får nämna en höjdpunkt så är det att få träffa biomedicinska analytiker från hela världen och ta del av deras erfarenheter.

 

Hur många deltagare hoppas ni på?

– Vi hoppas och tror på omkring 800 deltagare och det är på väg åt rätt håll. VI har redan ganska många anmälningar och många har lovat att de ska komma. Och vi hoppas på bra uppslutning från våra svenska grannar på andra sidan sundet.

 

Slutligen, har du någon hälsning till våra Svenska biomedicinska analytiker som funderar på om de ska besöka IFBLS?

– Jag ser fram emot att träffa många svenska biomedicinska analytiker under IFBLS 2020, och kongressen är dessutom kvalitetssäkrad av svenska ögon. Anne Lindgren Berndt är president för IFBLS och Gabriella Lillsunde Larsson är med i den vetenskapliga kommittén. Det är vi mycket glada för.

>>Här anmäler du dig till IFBLS

 


 

Ett program för alla

 

IBL:s vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson ingår i den vetenskapliga kommittén som i ett års tid jobbat hårt för att sätta ihop ett det vetenskapliga programmet till IFBLS 2020. Tillsammans med två danska kollegor ansvarar hon för spåret  ”We can work it out: Practice, development and research in biomedical laboratory science”.

IBL:s vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson är med i den vetenskapliga kommittén som ansvarar för programmet under IFBLS.

 

Hur anpassar man ett program till en publik från hela världen?

– Vårt uppdrag är att få till ett program där det finns något för alla, samtidigt som vi kan förvänta oss att många danska och nordiska biomedicinska analytiker kommer att delta. Områden som kvalitetsförbättringar och metodutveckling tror vi kan intressera många. Ett av våra teman handlar också om ”eliminering av cervixcancer”, vilket är ett av WHO:s mål för 2030 och som i allra högsta grad är hela världens angelägenhet.

 

Berätta om arbetet med programmet

– Vi hade ett första möte med den vetenskapliga kommittén i januari 2019, och under året har vi haft regelbundna möten och extensiv mejlkommunikation. Det har varit väldigt roligt att arbeta tillsammans för att ta fram ett så aktuellt program som möjligt. De flesta föreläsare har tackat ja om de inte haft förehinder, det finns ett stort intresse för att detta i en världskongress för biomedicinska analytiker. Inom just det här spåret har vi valt ut teman som vi tror är aktuella för biomedicinska analytiker både i klinisk verksamhet och inom forskning, exempelvis preanalys, kvalitet, molekylärdiagnostik och antimikrobiell resistens.

 

 


 

”Jag hoppas vi slår norrmännen”

 

IBL:s ordförande Maysae Quttineh, varför ska man besöka IFBLS i höst?

Maysae Quttineh, ordförande IBL

– IFBLS är den internationella konferensen för biomedicinska analytiker och samlar professionen från alla världens hörn. Man måste få uppleva den kongressen minst en gång under sitt professionella liv, varför inte ta chansen nu när det är så nära. Jag hoppas att vi kan slå norrmännen som alltid är omkring 40 deltagare även när konferensen varit på andra sidan jordklotet. Nu när vi är så nära hoppas jag så klart på att minst 100 av Sveriges drygt 8000 Biomedicinska analytiker tar den här chansen.

 

Vad hoppas du ta med dig hem från IFBLS?

– Förutom kompetensutvecklingen som programmet bjuder på hoppas jag på att kunna knyta kontakter med andra biomedicinska analytiker som brinner för professionen. Som ordförande i IBL  hoppas jag så klart kunna representera Sverige och hitta samarbetsmöjligheter med andra organisationer som jobbar för samma frågor som oss i Sverige.

Flera nyheter på programmet när IFBLS arrangeras i Köpenhamn i höst

Världskongressen IFBLS hålls vartannat år och lockar biomedicinska analytiker från hela världen. I höst är kongressen sällsynt tillgänglig för oss i Sverige eftersom vårt grannland Danmark är arrangörsland. Som medlem i IBL är du medlem även i IFBLS vilket innebär att du betalar en lägre deltagaravgift. Vi har pratat med Martina Jürs, ordförande i den danska yrkesorganisationen dBIO, om vad man kan vänta sig som deltagare på kongressen som hålls i Köpenhamn 1-5 september. Hon hoppas på stort svenskt deltagande och berättar om att vi bland annat kommer kunna testa ”yrkesdejtning”. Hon uppmuntrar även till att skicka in abstract senast 15 februari.

 

Martina Jürs, ordförande i dBIO, hur går förberedelserna inför IFBLS?

dBIO:s ordförande Martina Jürs hoppas på stort svenskt deltagande i Köpenhamn.

–Förberedelserna går riktigt riktigt bra. Vi har satt ihop ett spännande program med många intressanta namn och ämnen. I nuläget har vi gjort klart med 25 inbjuda talare och föreläsare. Bland annat de svenska professorerna Joakim Dillner från Karolinska Institutet och Anette Gjörloff Wingren från Malmö Universitet. Nästa stora uppgift är att välja ut postrar och muntliga presentationer bland inkomna abstracts. Inlämningen pågår till 15 februari så det finns fortfarande tid kvar.

 

Har ni fått in många abstracts?

– Inte tillräckligt ännu, men det är vanligt att abstracts kommer strax innan deadline. Så vi har gott hopp och uppmuntrar alla att skicka in sina bidrag.

>>Lämna in ditt abstract här

 

Kommer det att finnas något för alla på programmet?

– Ja! Programmet spänner över alla inriktningar och specialiteter för biomedicinska analytiker, och tanken är att alla ska kunna ta med sig någonting hem. Från den senaste forskningen till hur man arbetar i laboratorier på andra platser i världen. En nyhet är att vi har valt att göra ett helt spår med ledarskap och utbildning, som löper under hela konferensen. Vi har kallat spåret: ”With a little help from my friends: Management, Education and Learning”. Personligen är det en av sakerna jag ser fram emot mest.

>>Här hittar du programmet

 

Blir det några andra nyheter jämfört med tidigare IFBLS-kongresser?

– Jag tycker alltid att det är ett stort nöje när biomedicinska analytiker från hela världen samlas, och jag tror IFBLS 2020 kommer att bli en stor ”professionsfest”. Det ska vara festligt, och vi ska mötas över gränserna både professionellt och kulturellt, därför ska vi göra något extra av de informella mötena och nätverkandet. Vi har bland annat planer på att en slags matchmaking eller ”yrkesdejtning” ska finnas med i IFBLS-appen.

 

Yrkesdejting, berätta mer om det

– Det ska ske via appen, och tanken är att du skriver in ett ämne som du brinner för eller som du vill lära dig mer om. Kanske finns det till exempel några andra med samma intresse, och då kan man träffas och diskutera ämnet över lunch.

 

Vad blir höjdpunkten på programmet, enligt dig?

– Det är svårt att svara på, men som jag nämnde så ser jag fram emot spåret med ledarskap och utbildning och att få träffa kollegor från hela världen. Dessutom ser jag fram emot att höra alla presentationer som kan inspirera mig och göra mig klokare. Om jag bara får nämna en höjdpunkt så är det att få träffa biomedicinska analytiker från hela världen och ta del av deras erfarenheter.

 

Hur många deltagare hoppas ni på?

– Vi hoppas och tror på omkring 800 deltagare och det är på väg åt rätt håll. VI har redan ganska många anmälningar och många har lovat att de ska komma. Och vi hoppas på bra uppslutning från våra svenska grannar på andra sidan sundet.

 

Slutligen, har du någon hälsning till våra Svenska biomedicinska analytiker som funderar på om de ska besöka IFBLS?

– Jag ser fram emot att träffa många svenska biomedicinska analytiker under IFBLS 2020, och kongressen är dessutom kvalitetssäkrad av svenska ögon. Anne Lindgren Berndt är president för IFBLS och Gabriella Lillsunde Larsson är med i den vetenskapliga kommittén. Det är vi mycket glada för.

>>Här anmäler du dig till IFBLS

 


 

Ett program för alla

 

IBL:s vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson ingår i den vetenskapliga kommittén som i ett års tid jobbat hårt för att sätta ihop ett det vetenskapliga programmet till IFBLS 2020. Tillsammans med två danska kollegor ansvarar hon för spåret  ”We can work it out: Practice, development and research in biomedical laboratory science”.

IBL:s vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson är med i den vetenskapliga kommittén som ansvarar för programmet under IFBLS.

 

Hur anpassar man ett program till en publik från hela världen?

– Vårt uppdrag är att få till ett program där det finns något för alla, samtidigt som vi kan förvänta oss att många danska och nordiska biomedicinska analytiker kommer att delta. Områden som kvalitetsförbättringar och metodutveckling tror vi kan intressera många. Ett av våra teman handlar också om ”eliminering av cervixcancer”, vilket är ett av WHO:s mål för 2030 och som i allra högsta grad är hela världens angelägenhet.

 

Berätta om arbetet med programmet

– Vi hade ett första möte med den vetenskapliga kommittén i januari 2019, och under året har vi haft regelbundna möten och extensiv mejlkommunikation. Det har varit väldigt roligt att arbeta tillsammans för att ta fram ett så aktuellt program som möjligt. De flesta föreläsare har tackat ja om de inte haft förehinder, det finns ett stort intresse för att detta i en världskongress för biomedicinska analytiker. Inom just det här spåret har vi valt ut teman som vi tror är aktuella för biomedicinska analytiker både i klinisk verksamhet och inom forskning, exempelvis preanalys, kvalitet, molekylärdiagnostik och antimikrobiell resistens.

 

 


 

”Jag hoppas vi slår norrmännen”

 

IBL:s ordförande Maysae Quttineh, varför ska man besöka IFBLS i höst?

Maysae Quttineh, ordförande IBL

– IFBLS är den internationella konferensen för biomedicinska analytiker och samlar professionen från alla världens hörn. Man måste få uppleva den kongressen minst en gång under sitt professionella liv, varför inte ta chansen nu när det är så nära. Jag hoppas att vi kan slå norrmännen som alltid är omkring 40 deltagare även när konferensen varit på andra sidan jordklotet. Nu när vi är så nära hoppas jag så klart på att minst 100 av Sveriges drygt 8000 Biomedicinska analytiker tar den här chansen.

 

Vad hoppas du ta med dig hem från IFBLS?

– Förutom kompetensutvecklingen som programmet bjuder på hoppas jag på att kunna knyta kontakter med andra biomedicinska analytiker som brinner för professionen. Som ordförande i IBL  hoppas jag så klart kunna representera Sverige och hitta samarbetsmöjligheter med andra organisationer som jobbar för samma frågor som oss i Sverige.

Läs mer