Låt oss tala om etik – ”För mycket information”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 3 – 2018: FÖR MYCKET INFORMATION

Sent en eftermiddag får du in ett prov från en vårdcentral. Endast B-Hb är beställt, men eftersom denna analys är paketerad med andra analyser får du ytterligare information. I detta fall en komplett blodstatus inklusive B-celler (diff.). Du ser på antalet leukocyter och B-celler att det kan vara en patient med leukemi. Du kollar i datorn, en blodstatus på patienten finns registrerad från något år sedan. Värdena var då normala.

– Spontant: Hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Påverkar sättet ditt landsting/arbetsgivare debiterar dina funderingar?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Ser du någon skillnad om den extra informationen gäller en akut sjukdom eller en möjlig framtida sjukdom?

– Efter att ha reflekterat: Hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”FAVORIT I REPRIS”

Förra numrets dilemma handlade om att bemöta den gamla damen som alltid vill bli stucken av samma person, ”hon som alltid lyckas”, när du själv vet att du också skulle ”lyckas”. Den här gången har vi hämtat kommentarer från diskussionen på vår Facebooksida där vi också publicerar våra etiska dilemman:

Det finns många frågor att diskutera kring den här situationen, både ur patientperspektiv och medarbetarperspektiv. Personligen tycker jag att vår professionalitet kräver att vi ska sätta patientperspektivet som prio ett i vårt agerande. Vi bör lyssna till patienten och göra vad vi kan för att ge henne bästa möjliga provtagningsupplevelse. Hon kan ha hur bra vener som helst men ändå känna sig ängslig och rädd. Hon kan framstå som arrogant, nedvärderande och otrevlig men är egentligen bara nervös och rädd. Finns det då en kollega på plats som hon känner förtroende för och som gör att hon känner sig lugnare och säkrare lämnar jag alla gånger över provtagningen.”

Jag hade låtit damen bestämma och hämtat kollegan. Kunden (patienten) i centrum.”

Bakom de flesta av den här kategorin patienter gömmer det sig en medmänniska som antingen har tråkiga tidigare erfarenheter eller tycker det är väldigt obehagligt vid blodprovstagning. Prestige hos oss provtagare hör inte hemma i patientkontakt, på majoriteten av provtagningslabb så har all personal någon eller några patienter som blir extra trygga eller glada när de får just ”den” provtagaren. Tyvärr tror jag vi kanske har lättare för att reagera på när en patient ber om att få bli provtagen av en kollega, än när patienten uttrycker tacksamhet och hur bra provtagningen gick? Det kanske vi får höra på olika sätt 20-30 gånger per pass, ändå reagerar vi mer på det vi får höra max en gång per vecka? Kanske blir frågan om dålig självkänsla hos personalen annorlunda då? Är det den efterfrågade kollegan som har dålig självkänsla och behöver bekräftelse, eller är det kollegan som tar illa upp när patienten uttrycker önskemål om att få annan provtagare?”

En viktig aspekt i mötet med en patient som känner obehag inför en provtagning och därför ständigt vill ha ”sin” provtagare är att uppmuntra patienten att känna trygghet även med en kollega. Där hänger allt på vårt bemötande av patienten samt vår förståelse för problematiken huruvida vi lyckas. Om vi ”lyckas” så har vi fått en patient mindre som frågar efter en särskild provtagare, men ännu viktigare så har vi hjälpt ytterligare en patient på vägen att vara mindre rädd inför sin provtagning!”

Win-win-situation, patienten får som den vill, samt att kollegan som behöver få känna sig behövd stärks. Kollegan som lämnar över får känna att man hjälpte två individer på en gång.”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 2 – 2018: FAVORIT I REPRIS

Efter flera år på provtagningen känner du dig för det mesta trygg i din arbetssituation. Men så har vi den där damen, som varje gång hon kommer vägrar bli stucken av någon annan än en av dina kollegor. Hon som ”alltid lyckas”, som damen uttrycker det. Du vet mycket väl att du också skulle ”lyckas” – du vet att du har erfarenhet och ser att damen har fina kärl. Du vet också att din kollega, som trots fler år i yrket än du har dålig självkänsla, och blir stärkt av att känna sig utvald och därmed extra ”duktig”.

– Spontant: hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden av om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Efter att ha reflekterat: hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”NY PÅ JOBBET”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 3 – 2018: FÖR MYCKET INFORMATION

Sent en eftermiddag får du in ett prov från en vårdcentral. Endast B-Hb är beställt, men eftersom denna analys är paketerad med andra analyser får du ytterligare information. I detta fall en komplett blodstatus inklusive B-celler (diff.). Du ser på antalet leukocyter och B-celler att det kan vara en patient med leukemi. Du kollar i datorn, en blodstatus på patienten finns registrerad från något år sedan. Värdena var då normala.

– Spontant: Hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Påverkar sättet ditt landsting/arbetsgivare debiterar dina funderingar?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Ser du någon skillnad om den extra informationen gäller en akut sjukdom eller en möjlig framtida sjukdom?

– Efter att ha reflekterat: Hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”FAVORIT I REPRIS”

Förra numrets dilemma handlade om att bemöta den gamla damen som alltid vill bli stucken av samma person, ”hon som alltid lyckas”, när du själv vet att du också skulle ”lyckas”. Den här gången har vi hämtat kommentarer från diskussionen på vår Facebooksida där vi också publicerar våra etiska dilemman:

Det finns många frågor att diskutera kring den här situationen, både ur patientperspektiv och medarbetarperspektiv. Personligen tycker jag att vår professionalitet kräver att vi ska sätta patientperspektivet som prio ett i vårt agerande. Vi bör lyssna till patienten och göra vad vi kan för att ge henne bästa möjliga provtagningsupplevelse. Hon kan ha hur bra vener som helst men ändå känna sig ängslig och rädd. Hon kan framstå som arrogant, nedvärderande och otrevlig men är egentligen bara nervös och rädd. Finns det då en kollega på plats som hon känner förtroende för och som gör att hon känner sig lugnare och säkrare lämnar jag alla gånger över provtagningen.”

Jag hade låtit damen bestämma och hämtat kollegan. Kunden (patienten) i centrum.”

Bakom de flesta av den här kategorin patienter gömmer det sig en medmänniska som antingen har tråkiga tidigare erfarenheter eller tycker det är väldigt obehagligt vid blodprovstagning. Prestige hos oss provtagare hör inte hemma i patientkontakt, på majoriteten av provtagningslabb så har all personal någon eller några patienter som blir extra trygga eller glada när de får just ”den” provtagaren. Tyvärr tror jag vi kanske har lättare för att reagera på när en patient ber om att få bli provtagen av en kollega, än när patienten uttrycker tacksamhet och hur bra provtagningen gick? Det kanske vi får höra på olika sätt 20-30 gånger per pass, ändå reagerar vi mer på det vi får höra max en gång per vecka? Kanske blir frågan om dålig självkänsla hos personalen annorlunda då? Är det den efterfrågade kollegan som har dålig självkänsla och behöver bekräftelse, eller är det kollegan som tar illa upp när patienten uttrycker önskemål om att få annan provtagare?”

En viktig aspekt i mötet med en patient som känner obehag inför en provtagning och därför ständigt vill ha ”sin” provtagare är att uppmuntra patienten att känna trygghet även med en kollega. Där hänger allt på vårt bemötande av patienten samt vår förståelse för problematiken huruvida vi lyckas. Om vi ”lyckas” så har vi fått en patient mindre som frågar efter en särskild provtagare, men ännu viktigare så har vi hjälpt ytterligare en patient på vägen att vara mindre rädd inför sin provtagning!”

Win-win-situation, patienten får som den vill, samt att kollegan som behöver få känna sig behövd stärks. Kollegan som lämnar över får känna att man hjälpte två individer på en gång.”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 2 – 2018: FAVORIT I REPRIS

Efter flera år på provtagningen känner du dig för det mesta trygg i din arbetssituation. Men så har vi den där damen, som varje gång hon kommer vägrar bli stucken av någon annan än en av dina kollegor. Hon som ”alltid lyckas”, som damen uttrycker det. Du vet mycket väl att du också skulle ”lyckas” – du vet att du har erfarenhet och ser att damen har fina kärl. Du vet också att din kollega, som trots fler år i yrket än du har dålig självkänsla, och blir stärkt av att känna sig utvald och därmed extra ”duktig”.

– Spontant: hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden av om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Efter att ha reflekterat: hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”NY PÅ JOBBET”

Läs mer

IBL och GDPR

25 maj 2018 träder dataskyddsförordningen GDPR i kraft som lag i Sverige och samtliga EU-länder. Förordningen syftar till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till skydd av personuppgifter.

Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (organisationsnummer 802400-9279), ansvarar för hanteringen av de personuppgifter du lämnar till oss gällande medlemsadministration, tidningsdistribution, nyhetsbrev samt inbjudningar till möten och utbildningar. Personuppgifterna lämnas inte ut till tredje part förutom i de fall då det är nödvändigt för att fullfölja våra åtaganden gentemot dig som medlem. Till exempel behöver vi skicka en adresslista till tryckeriet för att kunna distribuera tidningen Laboratoriet.

Du som medlem kan själv kontrollera och ändra dina uppgifter i registret genom att logga in på dina medlemssidor. Vissa uppgifter är nödvändiga för att vi ska kunna fullfölja vårt åtagande gentemot dig som medlem, medan andra är helt frivilliga att fylla i eller ta bort men underlättar arbetet med att skapa ett så bra och anpassat medlemskap som möjligt.

Kontakta oss på kansli@ibl-inst.se om du vill radera samtliga dina uppgifter (avsluta medlemskapet) eller om har problem med att logga på dina medlemssidor.

Läs mer om GDPR hos datainspektionen: https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/

25 maj 2018 träder dataskyddsförordningen GDPR i kraft som lag i Sverige och samtliga EU-länder. Förordningen syftar till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till skydd av personuppgifter.

Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (organisationsnummer 802400-9279), ansvarar för hanteringen av de personuppgifter du lämnar till oss gällande medlemsadministration, tidningsdistribution, nyhetsbrev samt inbjudningar till möten och utbildningar. Personuppgifterna lämnas inte ut till tredje part förutom i de fall då det är nödvändigt för att fullfölja våra åtaganden gentemot dig som medlem. Till exempel behöver vi skicka en adresslista till tryckeriet för att kunna distribuera tidningen Laboratoriet.

Du som medlem kan själv kontrollera och ändra dina uppgifter i registret genom att logga in på dina medlemssidor. Vissa uppgifter är nödvändiga för att vi ska kunna fullfölja vårt åtagande gentemot dig som medlem, medan andra är helt frivilliga att fylla i eller ta bort men underlättar arbetet med att skapa ett så bra och anpassat medlemskap som möjligt.

Kontakta oss på kansli@ibl-inst.se om du vill radera samtliga dina uppgifter (avsluta medlemskapet) eller om har problem med att logga på dina medlemssidor.

Läs mer om GDPR hos datainspektionen: https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/

Läs mer

Låt oss tala om etik – ”Favorit i repris”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 2 – 2018: FAVORIT I REPRIS

Efter flera år på provtagningen känner du dig för det mesta trygg i din arbetssituation. Men så har vi den där damen, som varje gång hon kommer vägrar bli stucken av någon annan än en av dina kollegor. Hon som ”alltid lyckas”, som damen uttrycker det. Du vet mycket väl att du också skulle ”lyckas” – du vet att du har erfarenhet och ser att damen har fina kärl. Du vet också att din kollega, som trots fler år i yrket än du har dålig självkänsla, och blir stärkt av att känna sig utvald och därmed extra ”duktig”.

– Spontant: hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden av om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Efter att ha reflekterat: hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”NY PÅ JOBBET”

Vi har fått in flera intressanta reflektioner efter förra numrets dilemma, som handlade om att som ny på jobbet kunna ifrågasätta de rutiner som finns. Här följer ett urval, både från gruppdiskussioner och enskilda personer:

”Jag tycker det är positivt om nya medarbetare kommer med synpunkter på hur vi gör, jag tycker att vi på mitt jobb är måna om varandras synpunkter även om det ibland inte är möjligt att göra som de vill. Samtidigt kan det vara bra som ny på en arbetsplats att inte direkt vilja göra om allt, utan att låta det gå några arbetsdagar.”

”Mina kollegor har svårt att ta till sig dilemmat eftersom det i vår vardag handlar om att vi på grund av Swedac och vår ackreditering är ålagda att följa de metodbeskrivningar som finns. Den person som skulle göra på något eget sätt och motivera detta med att man alltid gjort på det viset skulle nog snabbt hamna i kylan.”

”Ledarskapet är oerhört viktigt, både det som chefen har och det som kollegan som är erfaren har mot den som är ny. Här behövs professionsstärkande aktiviteter med utgångspunkt i lagar och föreskrifter och yrkesetiska riktlinjer. ”

”Ibland samlas vi runt Centuri om det uppstår någon meningsskiljaktighet, då får den som haft fel ge med sig och ordningen återställs. Jag upplever inte någon hierarki på min arbetsplats, vi har bra sammanhållning och alla kan känna sig trygga med att framföra sin åsikt utan att någon tar illa upp. Jag som arbetat några år tycker att det är bra att rådfråga nya medarbetare om sådant som ska stå i metodbeskrivningar. Det är skönt att få nya fräscha ögon som ser sådant man själv kanske har missat.”

”Ihop med att man är ny och stöter på auktoriteter med omoraliskt organisationsbeteende så är det inte lätt att vara ny på jobbet, de informella trafikreglerna är oerhört starka krafter, speciellt om ledarskapet är svagt. Jag frågade studenterna hur lång tid de tror att det skulle ta för dem att gå ifrån sina ideal och anpassa sig till kollegornas sätt att möta vardagen och de sa ”typ inte så länge”. Sedan enades vi om att söka kraft i varandra att stå upp för det vi anser är det riktiga för patient, kollega och oss själva :)”

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman. Under 2018 kommer IBL:s etiska kommitté beskriva situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

 

DILEMMA nr 2 – 2018: FAVORIT I REPRIS

Efter flera år på provtagningen känner du dig för det mesta trygg i din arbetssituation. Men så har vi den där damen, som varje gång hon kommer vägrar bli stucken av någon annan än en av dina kollegor. Hon som ”alltid lyckas”, som damen uttrycker det. Du vet mycket väl att du också skulle ”lyckas” – du vet att du har erfarenhet och ser att damen har fina kärl. Du vet också att din kollega, som trots fler år i yrket än du har dålig självkänsla, och blir stärkt av att känna sig utvald och därmed extra ”duktig”.

– Spontant: hur hade du agerat?

– Vad är problemet? Finns två (eller flera) motsatta åtgärder?

– Vilka berörs? Hur påverkas de olika inblandade av de olika åtgärderna?

– Vilka värderingar och överväganden är viktiga?

– Påverkas dina överväganden av om du tänker kortsiktigt respektive långsiktigt?

– Efter att ha reflekterat: hur hade du agerat?

Hör av er till laboratoriet@ibl-inst.se och berätta hur era diskussioner har gått!

 


Reflektioner från förra numrets dilemma ”NY PÅ JOBBET”

Vi har fått in flera intressanta reflektioner efter förra numrets dilemma, som handlade om att som ny på jobbet kunna ifrågasätta de rutiner som finns. Här följer ett urval, både från gruppdiskussioner och enskilda personer:

”Jag tycker det är positivt om nya medarbetare kommer med synpunkter på hur vi gör, jag tycker att vi på mitt jobb är måna om varandras synpunkter även om det ibland inte är möjligt att göra som de vill. Samtidigt kan det vara bra som ny på en arbetsplats att inte direkt vilja göra om allt, utan att låta det gå några arbetsdagar.”

”Mina kollegor har svårt att ta till sig dilemmat eftersom det i vår vardag handlar om att vi på grund av Swedac och vår ackreditering är ålagda att följa de metodbeskrivningar som finns. Den person som skulle göra på något eget sätt och motivera detta med att man alltid gjort på det viset skulle nog snabbt hamna i kylan.”

”Ledarskapet är oerhört viktigt, både det som chefen har och det som kollegan som är erfaren har mot den som är ny. Här behövs professionsstärkande aktiviteter med utgångspunkt i lagar och föreskrifter och yrkesetiska riktlinjer. ”

”Ibland samlas vi runt Centuri om det uppstår någon meningsskiljaktighet, då får den som haft fel ge med sig och ordningen återställs. Jag upplever inte någon hierarki på min arbetsplats, vi har bra sammanhållning och alla kan känna sig trygga med att framföra sin åsikt utan att någon tar illa upp. Jag som arbetat några år tycker att det är bra att rådfråga nya medarbetare om sådant som ska stå i metodbeskrivningar. Det är skönt att få nya fräscha ögon som ser sådant man själv kanske har missat.”

”Ihop med att man är ny och stöter på auktoriteter med omoraliskt organisationsbeteende så är det inte lätt att vara ny på jobbet, de informella trafikreglerna är oerhört starka krafter, speciellt om ledarskapet är svagt. Jag frågade studenterna hur lång tid de tror att det skulle ta för dem att gå ifrån sina ideal och anpassa sig till kollegornas sätt att möta vardagen och de sa ”typ inte så länge”. Sedan enades vi om att söka kraft i varandra att stå upp för det vi anser är det riktiga för patient, kollega och oss själva :)”

Läs mer

LÅT OSS TALA OM ETIK – NY PÅ JOBBET

Utan att vi tänker på det möter vi ständigt situationer i vårt vardagliga arbete som kräver att vi gör ett ställningstagande. Vi väger in våra kunskaper (vetenskap) och våra vetskaper (beprövad erfarenhet) i vissa situationer inom loppet av sekunder. Det sitter i ryggmärgen. Vad vi inte tänker på är att många av de ställningstaganden vi gör också innehåller ett praktiskt och faktiskt handlande utifrån vår moral.
Det är när vi börjar fundera över dessa handlingar och motiven för dem som vi börjar reflektera etiskt. Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman.
Under 2018 kommer varje nummer av Laboratoriet innehålla en situation som du kan stöta på som biomedicinsk 
analytiker. Olika kollegor kommer att reflektera över situationen. Kanske du vill vara en av dem? Du får också gärna bidra med en situation du skulle vilja att fler reflekterar över. Hör av dig till laboratoriet@ibl-inst.se

 

DILEMMA

Nyexad. Första jobbet på labb. Framme vid målet efter tre års studier, sugen på att äntligen få använda dina kunskaper. Det laboratorium du kommer till har bra arbets- och metodbeskrivningar. Du blir tillsagd att säga till om du hittar något i beskrivningarna som är oklart och gör att de blir svåra att följa. Det känns bra, men när du ifrågasätter rutiner som du anser skulle kunna äventyra patientsäkerheten möts du av oförstånd. Av ett ”så har vi alltid gjort”, punkt.

 

ÄR DET ETIK VI TALAR OM?

Denna situation berör (minst) två etiska principer: ”Principen att inte skada” och ”Principen att göra gott”: Om jag säger något kanske jag skadar arbetsmiljön i gruppen, samtidigt skadas kanske en patient om jag håller tyst. Liknande konflikt föreligger om vi tänker oss att vi ska göra gott. Frågan blir då: För vem ska vi göra gott, arbetskamraterna eller patienterna? Det kan faktiskt också vara så att vad som blir gott är olika om vi tänker kortsiktigt eller långsiktigt. Är det till exempel bra för arbetskamraterna och arbetsmiljön på längre sikt om vi inte utför vårt arbete på ett patientsäkert sätt? I vågskålen mellan de olika alternativen kan vi också lägga vår yrkesetiska kod. En yrkesetisk kod som både innehåller punkter om att vi ska arbeta aktivt för en god arbetsmiljö och att vi ska ingripa vid missförhållanden.

Är det enbart den nyanställde som har ansvar för att upprätthålla ett gott arbetsklimat? Hur påverkar ett sådant tankesätt den nyanställdes mående och prestation? Vad har vi med många år på arbetsplatsen för ansvar att skapa ett öppet klimat? Det tål också att reflekteras över hur jag som erfaren vägleder nya medarbetare och andra kolleger. Det är ett ansvar vi har både gentemot dem och våra patienter, även om det kan kännas obekvämt. Exempelvis om en ny medarbetare hellre frågar än läser metodbeskrivningen: Är det då inte bättre att (om möjligt) hänvisa till metodbeskrivningen, så att medarbetaren lär sig att veta var hen kan hitta beskrivningar under jourtid? Skulle det också kunna vara ett sätt att stärka de nya, då de i så fall kan hänvisa till metodbeskrivningarna (och ackreditering) när ”gamlingarna” kommer med sådant som inte stämmer?

Det är positivt om laboratoriet insett att nyanställda är bra ”korrekturläsare” av metod- och arbetsbeskrivningar. Det är viktigt att de är tydliga och inte kan missförstås i en akut situation. Nyexaminerade kan också vara källa till ny kunskap och forskning, speciellt om man inte har för vana att avsätta tid för inläsning av vetenskapliga artiklar. Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) går det att läsa i andra kapitlet 1§ att ”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet…”.

Skulle detta kunna tolkas som att vi alltid ska ta in de vetenskapliga rön som den nyexaminerade kommer med? Vad avses med beprövad erfarenhet? Att vi ska ta tillvara på den tysta kunskap som år av arbete som biomedicinsk analytiker ger? Samtidigt finns inom labb, liksom i många andra branscher, rutiner/handhavanden som är allmänt vedertagna, till och med internationellt, men som inte bekräftas av någon faktiskt forskning.

Att inte skada och att göra gott är väl att skapa ett arbetsklimat där allas kunskaper, vetskaper och erfarenheter tas till vara? Där ingenting är heligt, utom att tillsammans hitta vägar för att nå den bästa patientsäkerheten.

 

Hur tänker du?

Fortsätt gärna att reflektera vidare tillsammans med dina arbetskamrater, exempelvis på ett APT. Hör av er med era reflektioner till laboratoriet@ibl-inst.se

Utan att vi tänker på det möter vi ständigt situationer i vårt vardagliga arbete som kräver att vi gör ett ställningstagande. Vi väger in våra kunskaper (vetenskap) och våra vetskaper (beprövad erfarenhet) i vissa situationer inom loppet av sekunder. Det sitter i ryggmärgen. Vad vi inte tänker på är att många av de ställningstaganden vi gör också innehåller ett praktiskt och faktiskt handlande utifrån vår moral.
Det är när vi börjar fundera över dessa handlingar och motiven för dem som vi börjar reflektera etiskt. Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra, så kallade etiska dilemman.
Under 2018 kommer varje nummer av Laboratoriet innehålla en situation som du kan stöta på som biomedicinsk 
analytiker. Olika kollegor kommer att reflektera över situationen. Kanske du vill vara en av dem? Du får också gärna bidra med en situation du skulle vilja att fler reflekterar över. Hör av dig till laboratoriet@ibl-inst.se

 

DILEMMA

Nyexad. Första jobbet på labb. Framme vid målet efter tre års studier, sugen på att äntligen få använda dina kunskaper. Det laboratorium du kommer till har bra arbets- och metodbeskrivningar. Du blir tillsagd att säga till om du hittar något i beskrivningarna som är oklart och gör att de blir svåra att följa. Det känns bra, men när du ifrågasätter rutiner som du anser skulle kunna äventyra patientsäkerheten möts du av oförstånd. Av ett ”så har vi alltid gjort”, punkt.

 

ÄR DET ETIK VI TALAR OM?

Denna situation berör (minst) två etiska principer: ”Principen att inte skada” och ”Principen att göra gott”: Om jag säger något kanske jag skadar arbetsmiljön i gruppen, samtidigt skadas kanske en patient om jag håller tyst. Liknande konflikt föreligger om vi tänker oss att vi ska göra gott. Frågan blir då: För vem ska vi göra gott, arbetskamraterna eller patienterna? Det kan faktiskt också vara så att vad som blir gott är olika om vi tänker kortsiktigt eller långsiktigt. Är det till exempel bra för arbetskamraterna och arbetsmiljön på längre sikt om vi inte utför vårt arbete på ett patientsäkert sätt? I vågskålen mellan de olika alternativen kan vi också lägga vår yrkesetiska kod. En yrkesetisk kod som både innehåller punkter om att vi ska arbeta aktivt för en god arbetsmiljö och att vi ska ingripa vid missförhållanden.

Är det enbart den nyanställde som har ansvar för att upprätthålla ett gott arbetsklimat? Hur påverkar ett sådant tankesätt den nyanställdes mående och prestation? Vad har vi med många år på arbetsplatsen för ansvar att skapa ett öppet klimat? Det tål också att reflekteras över hur jag som erfaren vägleder nya medarbetare och andra kolleger. Det är ett ansvar vi har både gentemot dem och våra patienter, även om det kan kännas obekvämt. Exempelvis om en ny medarbetare hellre frågar än läser metodbeskrivningen: Är det då inte bättre att (om möjligt) hänvisa till metodbeskrivningen, så att medarbetaren lär sig att veta var hen kan hitta beskrivningar under jourtid? Skulle det också kunna vara ett sätt att stärka de nya, då de i så fall kan hänvisa till metodbeskrivningarna (och ackreditering) när ”gamlingarna” kommer med sådant som inte stämmer?

Det är positivt om laboratoriet insett att nyanställda är bra ”korrekturläsare” av metod- och arbetsbeskrivningar. Det är viktigt att de är tydliga och inte kan missförstås i en akut situation. Nyexaminerade kan också vara källa till ny kunskap och forskning, speciellt om man inte har för vana att avsätta tid för inläsning av vetenskapliga artiklar. Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) går det att läsa i andra kapitlet 1§ att ”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet…”.

Skulle detta kunna tolkas som att vi alltid ska ta in de vetenskapliga rön som den nyexaminerade kommer med? Vad avses med beprövad erfarenhet? Att vi ska ta tillvara på den tysta kunskap som år av arbete som biomedicinsk analytiker ger? Samtidigt finns inom labb, liksom i många andra branscher, rutiner/handhavanden som är allmänt vedertagna, till och med internationellt, men som inte bekräftas av någon faktiskt forskning.

Att inte skada och att göra gott är väl att skapa ett arbetsklimat där allas kunskaper, vetskaper och erfarenheter tas till vara? Där ingenting är heligt, utom att tillsammans hitta vägar för att nå den bästa patientsäkerheten.

 

Hur tänker du?

Fortsätt gärna att reflektera vidare tillsammans med dina arbetskamrater, exempelvis på ett APT. Hör av er med era reflektioner till laboratoriet@ibl-inst.se

Läs mer

Med specialistutbildning kan vi möta den snabba utvecklingen inom vården

Vårdförbundet avdelning Örebro skriver i en debattartikel om att bättre villkor för biomedicinska analytiker krävs för en god och säker vård. IBL håller med och vill betona vikten av en reglerad specialistutbildning för yrkesgruppen för att möta den snabba utvecklingen inom vården.

Vi instämmer i artikelförfattarens uppfattning om vikten av rätt kompetens på rätt plats. Vi i IBL, yrkesorganisationen för biomedicinska analytiker, har under en lång tid arbetat med frågan ”Vem gör vad på labb” för att säkerställa att personal med rätt kompetens som krävs utifrån ett patient- och kvalitetsperspektiv anställs på laboratorierna. Vi kan aldrig acceptera annonser som ”Vi söker biomedicinsk analytiker eller motsvarande”. Har man behov av alternativa kompetenser så ska det skrivas ut vilka det gäller.

Bristen på biomedicinska analytiker hör också ihop med att vi måste väcka intresse hos ungdomar för ett intressant och lärorikt yrke och där det även finns möjlighet till karriärutveckling. I IBL arbetar vi aktivt med att utveckla kunskapsområdet biomedicinsk laboratorievetenskap och för att utveckla och stärka den kunskap och kompetens som finns hos biomedicinska analytiker. Vi anordnar föreläsningar, kurser, konferenser och workshops i samverkan med verksamheterna där deras önskemål och behov tillgodoses.  En viktig fråga för våra medlemmar är att det även ska finnas möjlighet att specialistutbilda sig efter den 3-åriga grundutbildningen, liksom den specialistutbildning som finns för sjuksköteskor inom olika discipliner. En fråga som IBL driver tillsammans med Vårdförbundet, utbildare och arbetsgivare.

Med specialistutbildning kan vi möta den snabba utvecklingen inom vården som ställer krav på utbildning och kompetens men som också är viktig för framtidens kompetensförsörjning då den leder till karriärutveckling inom yrket.

Läs debattartikeln från Vårdförbundet avdelning Örebro

Agneta Colliander, IBL:s ordförande med styrelsen

Läs mer

De är ”Årets biomedicinska analytiker”

IBL:s styrelse ställdes inför ett svårt beslut när vinnare av utmärkelsen ”Årets biomedicinska analytiker” skulle väljas. Och i år delades priset ut i två kategorier; laboratoriemedicin och klinisk fysiologi.

Mikaela Kinnunen, Klinisk genetik i Umeå tilldelas utmärkelsen ”Årets biomedicinska analytiker” i kategorin laboratoriemedicin för aldrig svikande engagemang för professionens bästa. Hon har visat på professionens värde, förutsättningar och betydelse för att få yrket känt bland allmänheten och politiker i samband med konverteringen av biomedicinska analytiker-tjänster till tjänster för medicinska biologer inom Västerbottens läns landsting.

Vinnaren i kategorin klinisk fysiologi är Elin Svensson, Klinisk Fysiologi och hjärtmottagning i Luleå för bland annat sin gedigna kompetens och förmåga att anpassa sig efter patienter och anhörigas behov på ett professionellt sätt i alla situationer.

IBL har i år mottagit totalt sex nomineringar till utmärkelsen ”Årets biomedicinska analytiker” och det är första gången priset delas ut i två kategorier.
Vinnare får en prissumma på 2000 kr vardera.

 

”Decenniets Biomedicinska analytiker”

IBL:s styrelse har valt att utse Kristina Malm Janson, handläggare på Vårdförbundet, Lena Morgan, projektledare på SIS & Michel Silvestri, Enhetschef på Laboratoriemedicinskt Centrum Gotland till ”Decenniets biomedicinska analytiker”. De prisas för sitt oförtröttliga påverkansarbete som resulterade i att biomedicinska analytiker blev ett legitimerat yrke 2006. Legitimationen för biomedicinska analytiker firade således 10 år den 1 april 2016.

Vinnarna kommer att uppvaktas i samband med IBL:s årsmöte den 4 maj  2017.

IBL:s styrelse utgör jury. Juryns beslut kan inte överklagas.

Av: Jasenka Dobric, jasenka.dobric@ibl-inst.se

Läs mer

Ett steg närmare specialistutbildning för biomedicinska analytiker

De två senast åren har IBL och Vårdförbundet intensivt drivit påverkansarbetet för att specialistutbildning på avancerad nivå ska inrättas för yrkesgruppen. Igår skickade organisationerna en skrivelse till Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet där man föreslår en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker.

De två senast åren har IBL och Vårdförbundet intensivt drivit påverkansarbetet för att specialistutbildning på avancerad nivå ska inrättas för yrkesgruppen. Igår skickade organisationerna en skrivelse till Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet där man föreslår en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker.

Förslaget bygger på det nationellt uttalade behovet av specialistutbildade biomedicinska analytiker inom vården. Bakom det gemensamma förslaget står även samtliga lärosäten i Sverige som utbildar biomedicinska analytiker.

-Äntligen har vi kommit så långt och nu ser vi fram emot ett möte med representanter från Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet där vi kan fortsätta diskutera en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker, säger Agneta Colliander, IBL:s ordförande.

Inrättandet av specialistutbildningen är avgörande för att man ska kunna möta den snabba utvecklingen inom vården som ställer krav på utbildning och kompetens, men det är också viktig för framtidens kompetensförsörjning.

-Unga människor i dag vill se en möjlig karriärutveckling inom yrket de väljer och där är specialistutbildningen en viktig pusselbit, förklarar Colliander.

Tanken är att specialistutbildningen ska ha en tydlig klinisk förankring i ämnet biomedicinsk laboratorievetenskap. Den ska regleras i högskoleförordningen och leda till en skyddad specialistbeteckning. Lärosäten kommer att samarbeta för att kunna erbjuda studenterna möjlighet till individuell specialisering och samtidigt utnyttja specialkompetens inom olika områden.

Av: Jasenka Dobric, jasenka.dobric@ibl-inst.se

Läs mer

De är nominerade till Årets biomedicinska analytiker

Varje år delar IBL utmärkelsen – Årets Biomedicinska analytiker.
Den delas ut till någon som har gjort en särskilt värdefull insats för patienterna, på arbetsplatsen eller inom forskning. Det kan också vara något som är till nytta för professionen eller som arbetskollegor har glädje av.

De nominerade till Årets biomedicinska analytiker 2016 är:

 

*Madeleine Nilsson, Klinisk fysiologi i Lund för sitt övergripande kvalitetsarbete inom verksamheten.

 

*Mikaela Kinnunen, Klinisk genetik i Umeå för aldrig svikande engagemang och motstånd vid konverteringen av biomedicinska analytiker-tjänster till medicinska biologer inom Västerbottens läns landsting.

 

*Annica Andreasson, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin i Lund för uppbyggnaden och utvecklingen av den flödescytometriska verksamheten vid Immunologiska laboratoriet.

 

*Elin Svensson, Klinisk Fysiologi och hjärtmottagning i Luleå för bland annat sin gedigna kompetens och förmåga att anpassa sig efter patienter och anhörigas behov på ett professionellt sätt i alla situationer.

 

* Kristina Malm Janson, handläggare på Vårdförbundet, Lena Morgan, projektledare på SIS & Michel Silvestri, Enhetschef på Laboratoriemedicinskt Centrum Gotland som ledde påverkansarbete för legitimationen under en lång tid och nådde framgång år 2006. Legitimationen för biomedicinska analytiker firade således 10 år den 1 april 2016.

 

* Cecilia Angehed, CeanLab AB vid Hästsjukhuset Solvalla för modet att starta ett eget laboratorium och visa att det går att driva ett företag som biomedicinsk analytiker.

 

IBL:s styrelse utgör jury och vinnaren kommer att utses i slutet av december.

Av: Jasenka Dobric, jasenka.dobric@ibl-inst.se

Läs mer

Mångfald i arbetslivet berikar

IBL:s ordförande, Agneta Colliander, skriver om framtida kompetensbehov samt biomedicinska analytikers roll inom vården och laboratoriemedicin.

Söndag förmiddag. Strålande väder med klarblå himmel, fantastiska höstfärger och sol med frostbitet gräs. Den här årstiden beskriver många som en av de vackraste. För mig är hösten en mörkare tid och jag längtar bara efter vårens skira ljus och det första spirande gröna. På samma sätt som vi människor är olika och upplever våra årstider på olika sätt är även våra uppfattningar om vad som är viktigt i livet och arbetslivet olika. Mångfald berikar.

”Den legitimerade biomedicinska analytikerns kompetens behövs både nära vården och inom forskningen.”

Det leder mina tankar till våra diskussioner om vilken kompetens vården och laboratoriemedicin behöver i framtiden. Vården kommer att få en mer personcentrerad inriktning som kräver att man arbetar med en helhetssyn runt personen och inte bara ser den vårdbehövande som en patient. Hur kommer det att påverka laboratoriemedicin? Ska laboratoriemedicinsk kompetens närma sig vården och vara en tydlig partner eller kommer utvecklingen att gå mot en mer isolerad laboratorieverksamhet vars enda syfte är att leverera provsvar? Min vision är att biomedicinska analytiker tillsammans med övriga medarbetare inom laboratoriemedicin ska vara delaktiga som kunskapsbärare, informatörer, men även utvecklare av nya analyser och metoder i nära samarbete med den övriga vården.

Biomedicinska analytiker med ansvar för att informera, utbilda och vara sakkunniga har en viktig roll. På Diagnostikforum presenterades tre olika sätt att arbeta närmare vårdgivarna; en svensk (Skåne), en dansk och en norsk modell. Alla modeller beskriver den viktiga insatsen som den biomedicinska analytikern gör som kunskapsbärare och i akt av sin kompetens. Presentationer finns på www.diagnostikforum.se för dig som vill läsa mer.

Tekniken inom laboratoriemedicin fortsätter att utvecklas i allt snabbare takt. Det kommer att finnas stora, komplexa banautomationer och robotar vilket även ger nya arbetsuppgifter för biomedicinska analytiker med ökat fokus på bedömning och tolkning. Den legitimerade biomedicinska analytikerns kompetens behövs både nära vården och inom forskningen med inriktning på utveckling av nya analyser och metoder. En del kommer att tycka att arbetet i direkt samspel med vården är mest intressant medan andra kommer att rikta in sig på utveckling av metoder. Med andra ord, mångfald berikar.

Av: Agneta Colliander, IBL:s ordförande

Läs mer

Kompetensbeskrivning för biomedicinska analytiker klar

I dag när frågan om vem som gör vad på laboratoriet har blivit allt mer aktuell finns det ett behov av en samlad och översiktlig beskrivning av biomedicinska analytikers specifika kunskaper.

IBL har arbetat fram ”Kompetensbeskrivning för legitimerad biomedicinsk analytiker” som tydliggör yrkesgruppens kompetens och krav på yrkeskunnande. Den ska kunna användas som stöd inom professionen och även fungera som vägledning för arbetsgivare och lärosäten.

Dokumentet innehåller bland annat beskrivningar av kunskap och kompetensområden från grund- till forskarnivå nivå och kan även utgöra stöd vid kompetensutveckling av biomedicinska analytiker. Vidare ska det bidra till att säkerställa kompetens för en god och säker vård, samt att öka både hälso- och sjukvårdens och samhällets förståelse för professionens betydelse.

Kompetensbeskrivningen har tagits fram av IBL:s styrelserepresentanter samt representanter från IBL:s vetenskapliga råd och bygger på ett konsensusförfarande på nationell nivå.

Ladda ner Kompetensbeskrivning för legitimerad biomedicinsk analytiker 

Av: Jasenka Dobric, jasenka.dobric@ibl-inst.se

Läs mer