Varje år utser IBL:s vetenskapliga råd årets bästa examensarbete. Alla lärosäten som utbildar biomedicinska analytiker kan nominera ett bidrag, och i konkurrens med fem andra bra bidrag utsågs ”Potentiell stamcellsnisch i höger atrioventrikulärområde i humant hjärta” till Årets studentuppsats 2019.
Charlotta Orback, som skrev uppsatsen under vårterminen 2019 vid Göteborgs Universitet, blir överraskad när Laboratoriet ger henne beskedet.
– Helt otroligt vad glad jag blev nu, det trodde jag inte!
Charlotta Orback har sadlat om till biomedicinsk analytiker efter flera år som ingenjör.
Uppsatsen bygger på tidigare grundforskning från Sahlgrenska Universitetssjukhuset där man undersökt det humana hjärtats struktur och funktion med fokus på stamceller och hjärtats förmåga att regenerera sig.
– I examensarbetet undersökte jag och jämförde förekomsten av stamceller och en möjlig stamcellsnisch i det humana hjärtat i ett område i höger hjärthalva, där man tidigare sett uttryck av stamcellsmarkörer i motsvarande vänster hjärthalva. För att detektera stamceller och en möjlig stamcellsnisch använde jag en immunofluorescensensmetod där jag med hjälp av antikroppar färgade in sex olika hjärtspecifika stamcellsbiomarkörer i fryssnittad human hjärtvävnad. Jag fotograferade resultatet med hjälp av ett flourescensmikroskop och en flourescenskamera och med hjälp av bilderna detekterade vi uttrycket av hjärtspecifika stamcellsbiomarkörer i höger hjärtvävnad, i samma område som man tidigare detekterat uttryck av samma stamcellsmarkörer fast i vänster hjärtvävnad. Resultatet stärker tidigare forskningsteorier om att det finns hjärtspecifika stamceller och en möjlig stamcellsnisch i klaffområdet i det humana hjärtat och det kan öppna upp för vidare forskning i hjärtats regenerationsförmåga, berättar Charlotta Orback.
Tydlig struktur och brett kunnande
Motiveringen från IBL:s vetenskapliga råd tar upp uppsatsens tydliga struktur och författarens breda metodologiska kunnande.
– Ett brett metodologiskt kunnande blev nog resultatet av en mycket duktig handledare som undervisade mig om sin forskning och de metoder jag använde. Det krävdes bred förståelse för tidigare forskning inom området för att kunna tolka resultat och dra slutsatser. Av mig krävdes ett grundligt förarbete, som att sätta mig in i tidigare forskningsresultat, att lära mig en del embryologi om till exempel hjärtats utveckling och hur stamceller fungerar. Men också hur man arbetar med metoden immunoflourescens, flourescensmikroskop och flourescenskamera. Den tydliga strukturen beror nog mycket på att arbetet var uppdelat i många små steg som byggde på grundlig planering och en strukturerad arbetsmetod vilket gjorde det naturligt att också beskriva arbetet på det sättet, lyder författarens analys av motiveringen.
Efter examen i juni hade Charlotta Orback ett sommarvikariat på djursjukhuset Blå Stjärnan i Göteborg innan hon fick en fast tjänst på Kungälvs sjukhus. Planen är nu att först och främst omsätta sin teoretiska kunskap till praktisk kunskap och bli en duktig biomedicinsk analytiker.
– Det finns ju så otroligt mycket roligt att lära sig i det här yrket.
En helt ny karriär
Karriären som biomedicinsk analytiker har precis börjat, men medan den typiska biomedicinsk analytikerstudenten påbörjar utbildningen mer eller mindre direkt efter gymnasiet har Charlotta Orback skolat om sig efter en hyfsat lång karriär som kvalitets- och arbetsmiljöingenjör i oljebranschen.
– Jag arbetade med kvalitet och arbetsmiljöfrågor i ungefär 14 år. Till slut blev det för mycket stela lagar och regler för mig som tycker om kreativt tänkande. Jag började då leta efter arbeten där jag kunde få utlopp för min analytiska och nyfikna sida. När jag hittade yrket biomedicinsk analytiker, som jag aldrig tidigare hört talas om, och läste om vad det innebär kände jag direkt att det var jag till 100%!
Att utbilda sig senare i livet innebär inte särskilt stora skillnader mot att göra det tidigt, tror Charlotta Orback. Möjligtvis tar man studierna på lite större allvar och har en annan typ av motivation när man haft en karriär och byter till en annan.
– Man har ju verkligen haft tid att fundera på vad man vill bli. Jag tror att all livserfarenhet är bra oavsett vad det gäller. Det ger kunskap om vem man är, vad som är viktigt och verkligen betyder något för en. I mitt fall visste jag inte vad jag ville arbeta med när jag blev stor. Det tog halva mitt liv att komma på det. Men nu vet jag och jag är jätteglad att jag vågade hoppa av och börja om.
