Nyheter

Att det råder brist på biomedicinska analytiker och flera andra legitimationsyrken inom vården är ingen nyhet. Det har konstaterats flera gånger om, både av myndigheter och förstås inte minst av vårdpersonalen själva som ofta vittnar om hård belastning, kanske särskilt under det hårt pandemipräglade senaste året. Men sedan, när bristen är konstaterad, vad händer då?

Jessica Ögren, biomedicinsk analytiker på mikrobiologen i Jönköping är Årets biomedicinska analytiker 2020. Hon har brunnit för parasitologi sedan gymnasiet tack vare en fantastisk biologilärare, och driver idag utveckling inom ämnet genom bland annat ett nationellt nätverk och via föreläsningar. Hon nominerades av sina kollegor för både sitt engagemang i parasitologi, sin nyfikenhet och sin förmåga att inkludera och dela med sig.

Pia Gabrielsson har i flera år verkat som huvudhandledare för laboratoriemedicin vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, där hon jobbat på klinisk patologi sedan slutet av 90-talet. Nomineringen är sprungen ur ett mångårigt och uppskattat samarbete mellan arbetsplats och lärosäte.

Premiär för IBL:s podcast Bäst på test!
Ordförande Maysae Quttineh och e-hälsostrateg Åsa Gyberg-Karlsson tar sig an artificiell intelligens inom diagnostiken i poddens första avsnitt.

Laboratoriets studerandekrönikör påbörjar sin sista termin och reflekterar både över hur snabbt tre år kan gå och hur många möjligheter en nyutexaminerad biomedicinsk analytiker ställs inför.

Biomedicinsk analytikerkåren har flera år av stora pensionsavgångar framför sig. Förutom arbetskraft och kompetens blir arbetsplatserna av med många års viktig erfarenhet. I Pensionärspanelen tar vi vara på den erfarenheten och får pensionerade biomedicinska analytikers perspektiv på saker.

Biomedicinsk analytikerutbildningen hamnar i botten när Saco jämför livslöner för 35 högskoleutbildningar med att börja arbeta direkt efter gymnasiet. Till exempel skulle det behövas en pensionsålder på 72 år, eller ett studiebidrag på 246 000 kronor per termin under utbildningen för att biomedicinska analytiker skulle komma ikapp den som väljer att inte utbilda sig efter gymnasiet.

”Bland de utbildningar som är olönsamma, det vill säga sådana där det privatekonomiskt hade varit mer lönsamt att börja jobba direkt efter gymnasiet istället för att skaffa sig en examen från högskolan, finns exempelvis biomedicinsk analytiker.” Citatet är hämtat från SACO:s livslönerapport, och verkligen inga ord en nästan färdigutbildad biomedicinsk analytiker vill läsa.

Varje år utser IBL:s vetenskapliga råd årets bästa examensarbete. Alla lärosäten som utbildar biomedicinska analytiker kan nominera ett bidrag, och i konkurrens med flera andra bra bidrag utsågs bidraget från Umeå universitet, ” Differentiering av vild-typ transtyretinamyloidos och hypertensiv hjärtsjukdom”, till Årets studentuppsats 2020. Laboratoriet har ställt några frågor till uppsatsförfattaren Frida Granström.

Under hösten uppmärksammades IBL:s kansli på att minst två personer beviljats biomedicinsk analytikerlegitimation utan att ha biomedicinsk analytikerexamen. Personerna i fråga hade båda examen i biomedicin, men saknade till exempel den ettåriga kompletteringsutbildning som finns. Efter flera kontakter med Socialstyrelsen har IBL fått beskedet att legitimationerna beviljats felaktigt och att myndigheten kommer att jobba för att säkerställa att det inte händer igen.