Nyheter

Sju år från utbildningens start innan du kan börja jobba självständigt, inklusive ett obligatoriskt värnpliktsliknande tjänstgöringsår. Redan där är skillnaderna stora mellan att vara biomedicinsk analytiker i Sverige och i Nigeria. Lägg därtill en lagstadgad rätt att slippa ha andra yrkeskategorier som chefer för laboratorier och ett förslag om att utbildningen ska leda direkt till en doktorsexamen.

Biomedicinsk analytikerstudenter är våra framtida kollegor och därmed en väldigt viktig resurs.
Vi vill ha ert perspektiv på frågor som rör professionen, och nu söker vi dig som vill skriva krönikor i tidningen Laboratoriet fram till examen 2022.

Efter Tokyo väntar Örebro och tredje terminen på biomedicinsk analytikerprogrammet.

Magda Niewolik har varit Laboratoriets studerandekrönikör sedan hösten 2020. Nu tar hon examen och tackar för sig med sin femte och sista krönika där hon blickar bakåt, framåt och inte minst inåt.

Etisk reflektion handlar om att ta ställning till olika värden och intressen som står i konflikt till varandra – så kallade etiska dilemman.
Här beskriver vi situationer du kan stöta på som biomedicinsk analytiker och som kan vara värda att reflektera över på egen hand eller tillsammans med kollegor.

Prostatacancer är en av de vanligast förekommande cancersjukdomarna i världen och i Sverige den främst förekommande cancerrelaterade dödsorsaken bland män. I takt med att vi kan ställa allt tidigare diagnos och behandla sjukdomen mer effektivt överlever allt fler.
Mimmi Bjöersdorff skriver här om sin forskning på kombinationen av positronemissionstomografi och datortomografi vid prostatacancerdiagnostik. Förhoppningen är att den nya tekniken ska kunna upptäcka mindre cancermetastaser med större noggrannhet.

Biomedicinsk analytikerkåren har flera år av stora pensionsavgångar framför sig. Förutom arbetskraft och kompetens blir arbetsplatserna av med många års viktig erfarenhet. I Pensionärspanelen tar vi vara på den erfarenheten och får pensionerade biomedicinska analytikers perspektiv på saker.

Att utbilda fler är inte hela lösningen på bristen, skriver IBL:s studerandekrönikör Magda Niewolik.

Att det råder brist på biomedicinska analytiker och flera andra legitimationsyrken inom vården är ingen nyhet. Det har konstaterats flera gånger om, både av myndigheter och förstås inte minst av vårdpersonalen själva som ofta vittnar om hård belastning, kanske särskilt under det hårt pandemipräglade senaste året. Men sedan, när bristen är konstaterad, vad händer då?

Jessica Ögren, biomedicinsk analytiker på mikrobiologen i Jönköping är Årets biomedicinska analytiker 2020. Hon har brunnit för parasitologi sedan gymnasiet tack vare en fantastisk biologilärare, och driver idag utveckling inom ämnet genom bland annat ett nationellt nätverk och via föreläsningar. Hon nominerades av sina kollegor för både sitt engagemang i parasitologi, sin nyfikenhet och sin förmåga att inkludera och dela med sig.